Laktester för riskvärdering av förorenade områden : – Underlagsrapport 2a: Laktester för organiska ämnen

Förord Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Den här rapporten redovisar projektet ”Laktester för riskbedömning av förorenade områden” som har genomförts inom Hållbar Sanering. I projektet har man tagit fram ett förslag till metodik för val, utförande och tolkning av laktester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. Redovisningen är omfattande och presenteras i tre rapporter som innehåller:   huvudrapport och underlagsrapport 1a (Laktester för oorganiska ämnen). ISBN: 91-620-5535-6.  underlagsrapport 2a (Laktester för organiska ämnen) och 2b (Tester för bedömning av oral biotillgänglighet vid intag av jord). ISBN: 91-620-5557-7. underlagsrapport underlagsrapport 3 (Sammanställning av underlagsdata och användning av modeller för tolkning av laktester). ISBN: 91-620-5558-5.  Rapporterna har skrivits av Gabriella Fanger, Lars Olof Höglund, Mark Elert och Celia Jones på Kemakta Konsult AB, Pascal Suér och Ebba Wadstein på Statens Geotekniska Institut (SGI) samt Jette Bjerre-Hansen och Christian Groen på DHI Water and Environment. Kontaktperson för Hållbar Sanering har varit NiklasLöwegren på Banverket.Huvudfinansiär för detta projekt har varit Naturvårdsverket med delfinansiering från Kemakta Konsult AB, Statens Geotekniska Institut (SGI) och DHI Water and Environment. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i den här rapporten.Författarna svarar själva för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer.  Naturvårdsverket juni 2006

Laktester för riskvärdering av förorenade områden : – Underlagsrapport 2a: Laktester för organiska ämnen

Förord Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Den här rapporten redovisar projektet ”Laktester för riskbedömning av förorenade områden” som har genomförts inom Hållbar Sanering. I projektet har man tagit fram ett förslag till metodik för val, utförande och tolkning av laktester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. Redovisningen är omfattande och presenteras i tre rapporter som innehåller:   huvudrapport och underlagsrapport 1a (Laktester för oorganiska ämnen). ISBN: 91-620-5535-6.  underlagsrapport 2a (Laktester för organiska ämnen) och 2b (Tester för bedömning av oral biotillgänglighet vid intag av jord). ISBN: 91-620-5557-7. underlagsrapport underlagsrapport 3 (Sammanställning av underlagsdata och användning av modeller för tolkning av laktester). ISBN: 91-620-5558-5.  Rapporterna har skrivits av Gabriella Fanger, Lars Olof Höglund, Mark Elert och Celia Jones på Kemakta Konsult AB, Pascal Suér och Ebba Wadstein på Statens Geotekniska Institut (SGI) samt Jette Bjerre-Hansen och Christian Groen på DHI Water and Environment. Kontaktperson för Hållbar Sanering har varit NiklasLöwegren på Banverket.Huvudfinansiär för detta projekt har varit Naturvårdsverket med delfinansiering från Kemakta Konsult AB, Statens Geotekniska Institut (SGI) och DHI Water and Environment. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i den här rapporten.Författarna svarar själva för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer.  Naturvårdsverket juni 2006

Seminar on sustainable landfilling : Documentation

The Council Decision of 19 December 2002 establishing criteria and procedures for the acceptance of waste at landfills pursuant to Article 16 of and Annex II to Directive 1999/31/EC (the Landfill Directive) was published on 16 January 2003. It should be implemented into national legislation in all member states and associated countries before 16 July 2004. In order to support and provide inspiration for this process, the Landfill Group under the Nordic Council of Ministers and the Centre for Waste Research (C-RES) decided to organise a joint seminar on sustainable landfill in view of the implementation of the EU Landfill Directive and the Council Decision on waste acceptance criteria. The seminar took place on June 18 and 19, 2003, at the Comwell conference centre in Holte, Denmark. This report documents the seminar and the most important conclusions and recommendations resulting from the discussions. Abstracts and slides are included in appendices

End-of-Waste Criteria for Construction & Demolition Waste

This report presents the situation within the Nordic countries with respect to production and recycling of construction and demolition waste, in particular crushed concrete, in the form of aggregates, and discusses the conditions and requirements relating to environmental impacts for a possible application of the End-of-Waste option in the Waste Framework Directive. If this option is applied, the material may become a product and it will no longer be regulated by waste legislation. Regulation of crushed concrete under product legislation presents a number of challenges, particularly with respect to environmental protection. The report presents and proposes a methodology for the setting of leaching and risk-based criteria to be fulfilled by crushed concrete (and other waste aggregates) in order to obtain End-of-Waste status. It is further recommended to set impact-reducing conditions on the use of materials obtaining End-of-Waste criteria, and not to allow free use. It should be noted that the work described in this report was carried out during the period from 2010 to 2012

Laktester för riskbedömning av förorenade områden : Huvudrapport och underlagsrapport 1a

Två centrala moment i riskbedömningar av förorenade områden är dels att bedöma hälsorisker vid vistelse på området dels att uppskatta risken för utlakning och spridning av föroreningar. I många fall baseras bedömningarna på mätningar av totalinnehållet av föroreningar i marken, vanligen i kombination med analyser av grundvatten och ytvatten. Det är dock väl känt att det för både oorganiska och organiska ämnen endast är en del av det totala innehållet som är tillgängligt för snabb utlakning eller för upptag i kroppen. Under de senaste 15 åren har laktester utvecklats och standardiserats för oorganiska ämnen med syfte att bedöma riskerna för lakning till grund- och ytvatten. Dessa laktester har etablerats som en metod för att bedöma olika typer av avfallsmaterial. Det har även utvecklats laktester för att bedöma föroreningarnas farlighet för människor vid intag av jord (biotillgänglighetstester). Användning av laktester vid riskbedömning av förorenad mark har blivit allt vanligare på senare år, dock finns det ingen standard för vilka tester som bör användas eller hur resultaten skall användas i riskbedömningen. Denna rapport redovisar ett förslag till metodik för val och utförande av tester samt tolkning av lak- och biotillgänglighetstester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. I rapporten beskrivs olika typer av laktester och rekommendationer ges på hur tolkning av testerna kan göras i riskbedömningssammanhang. Vidare diskuteras hur resultaten kan utnyttjas som indata till riktvärdes- och spridningsmodeller samt osäkerheter och känsliga antaganden. Dataunderlaget är störst för oorganiska ämnen, men även laktester för organiska ämnen diskuteras. Metodiken baseras på en sammanställning, utvärdering samt modellering av resultat från laktester på förorenad jord från olika svenska och danska efterbehandlingsobjekt. Utvärderingen visar att det finns osäkerheter i hur resultat från dagens standardiserade laktester skall användas och tolkas i riskbedömningar av förorenad mark.För att kunna utveckla den metodik som föreslås i denna rapport till mer handgripliga råd i en mer detaljerad vägledning krävs fler utredningar kring laktester på förorenad jord och hur dessa kan tolkas och utvärderas vid riskbedömning av förorenade områden. Hur biotillgänglighetstester kan inkluderas i riskbedömningen bör också utredas vidare. Kompletterande utredningar föreslås i rapporten

Laktester för riskbedömning av förorenade områden : Huvudrapport och underlagsrapport 1a

Två centrala moment i riskbedömningar av förorenade områden är dels att bedöma hälsorisker vid vistelse på området dels att uppskatta risken för utlakning och spridning av föroreningar. I många fall baseras bedömningarna på mätningar av totalinnehållet av föroreningar i marken, vanligen i kombination med analyser av grundvatten och ytvatten. Det är dock väl känt att det för både oorganiska och organiska ämnen endast är en del av det totala innehållet som är tillgängligt för snabb utlakning eller för upptag i kroppen. Under de senaste 15 åren har laktester utvecklats och standardiserats för oorganiska ämnen med syfte att bedöma riskerna för lakning till grund- och ytvatten. Dessa laktester har etablerats som en metod för att bedöma olika typer av avfallsmaterial. Det har även utvecklats laktester för att bedöma föroreningarnas farlighet för människor vid intag av jord (biotillgänglighetstester). Användning av laktester vid riskbedömning av förorenad mark har blivit allt vanligare på senare år, dock finns det ingen standard för vilka tester som bör användas eller hur resultaten skall användas i riskbedömningen. Denna rapport redovisar ett förslag till metodik för val och utförande av tester samt tolkning av lak- och biotillgänglighetstester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. I rapporten beskrivs olika typer av laktester och rekommendationer ges på hur tolkning av testerna kan göras i riskbedömningssammanhang. Vidare diskuteras hur resultaten kan utnyttjas som indata till riktvärdes- och spridningsmodeller samt osäkerheter och känsliga antaganden. Dataunderlaget är störst för oorganiska ämnen, men även laktester för organiska ämnen diskuteras. Metodiken baseras på en sammanställning, utvärdering samt modellering av resultat från laktester på förorenad jord från olika svenska och danska efterbehandlingsobjekt. Utvärderingen visar att det finns osäkerheter i hur resultat från dagens standardiserade laktester skall användas och tolkas i riskbedömningar av förorenad mark.För att kunna utveckla den metodik som föreslås i denna rapport till mer handgripliga råd i en mer detaljerad vägledning krävs fler utredningar kring laktester på förorenad jord och hur dessa kan tolkas och utvärderas vid riskbedömning av förorenade områden. Hur biotillgänglighetstester kan inkluderas i riskbedömningen bör också utredas vidare. Kompletterande utredningar föreslås i rapporten