Protective role of T regulatory (Treg) cells in systemic lupus erythematosus patients with nephritis

Aim: To assess the role of CD4+CD25+Foxp3+, CD4+CD25- Foxp3+, CD4+CD25+Foxp3- T cells and the fork head family transcription factor (Foxp3) gene polymorphism in systemic lupus erythematosus (SLE) and lupus nephritis (LN) patients. Patients and methods: The study comprised 40 SLE patients (including 38 females and 2 males) and 30 matched controls. SLE disease activity index (SLEDAI) was assessed. The percentage of expression of CD4, CD25 and Foxp3 on T cells was measured by flow cytometry. Foxp3 gene was genotyped using the polymerase chain reaction–restriction fragment length polymorphism (PCR-RFLP). Results: The patients were 38 females and 2 males with a mean age of 30.3±8.9 years and disease duration of 7.4±5.7 years. Their mean SLEDAI was 7.5±6.7. Flow cytometry revealed 3 types of T cells; CD4+CD25+Foxp3+, CD4+CD25- Foxp3+ and CD4+CD25+Foxp3-. No significant differences were found in the percentage of expression and absolute counts of CD4+CD25+Foxp3+, CD4+CD25- Foxp3+ and CD4+CD25+Foxp3- T cells in patients and controls (p=0.26, p=0.22, p=0.32 respectively). CD4+CD25+Foxp3+T cells were significantly lower in patients with LN compared to those without (p<0.001). CD4+CD25- Foxp3+ T cells and Foxp3 (G/G) genotype were significantly associated with the grades of LN (p<0.001, p=0.003 respectively). The relationship between SLEDAI and the absolute counts of CD4+CD25+Foxp3+, CD4+CD25- Foxp3+ and CD4+CD25+Foxp3- T cells was insignificant (r=−0.04, p=0.78; r=0.05, p=0.76 and r=0.05, p=0.77 respectively). A significant difference in SLEDAI between patients expressing Foxp3 A/A genotype and those not was observed (p<0.01). Conclusion: CD4+CD25+Foxp3+, CD4+CD25- Foxp3+ and CD4+CD25+Foxp3- T cells are important regarding the pathogenesis of LN and could help assess the severity of renal involvement

Från idé till färdig målning : En studie av elevers bildarbete i år nio

Uppsatsen är en studie av elevers bildarbete med inriktning på skapelseprocessen, från idé till färdigt verk. Syftet har varit att bringa klarhet i varifrån idén kom, vad som påverkade motivvalet samt hur själva skapandet gick till. Här har elevens fritidsintressen, bildkonsumtion såväl på fritiden som i skolan samt elevens tillvägagångssätt vid själva skapandet satts i fokus. Min metod har varit en kartläggande undersökning av sex elever i år nio. Materialet har bestått av intervju, skriftlig beskrivning av arbetsprocessen, fortlöpande bilddokumentation och den färdiga målningen. I resultatdelen har vi kunnat konstatera att idéerna har uppstått ur olika källor. De flesta av idéerna har kommit till genom en inre bearbetning av upplevda erfarenheter och företeelser i omvärlden. Vidare har jag analyserat arbetsprocessen utifrån Ragnar Josephsons vetenskapliga teorier och sociokulturella faktorers betydelse för motivvalet. Jag har kommit till slutsatsen att elevernas arbetssätt överensstämde i hög grad med Josephsons teorier. Sociokulturell påverkan har kunnat iakttas i elevernas bildarbete, dock har denna påverkan varit en relativ omedveten process hos flertalet elever. Resultatet pekar på vikten att föra samtal med eleven om dess arbete för att rättvist kunnabedöma dennes arbete