Faktorer som påverkar säsongsvandringens tajming hos rådjur (Capreolus capreolus)

Roe deer (Capreolus capreolus) live in diverse environmental conditions due to their wide distribution. Because of their high variety of living conditions it is common that some individuals in a population have different summer and winter areas. These areas are generally the same over the years and the migrations between these areas occur in spring and fall. The timing and distance of these seasonal migrations was the main focus of my study. Timing of migration can be affected by various factors and by studying the impact of age, sex, seasonal phenology (determined by the Normalized Difference Vegetation Index, NDVI), winter severity, temperature, and migration distance this study investigated the relative importance of these factors in affecting timing of seasonal migration. This study showed that age and seasonal phenology were the main factors affecting the timing of seasonal migration in spring with earlier departure in early springs and by older animals. Furthermore, shorter distance between seasonal areas resulted in a greater variation in the timing of seasonal migration, both between individuals but also within the same individual for animals that were followed during several years. Age and seasonal phenology were the main factors affecting timing of seasonal migration also in the fall. However, in addition sex was also affecting the timing of migration in fall. Overall, variation in the timing of seasonal migration was greater in fall than in spring and male roe deer stayed at the summer ranges longer than females. Females, especially those who migrated >10 km, returned to winter areas earlier than short-distance migrants.Rådjur (Capreolus capreolus) har på grund av sitt stora utbredningsområde, väldigt olika miljömässiga förutsättningar. Det är inte ovanligt att vissa individer utvecklat en strategi där de utnyttjar olika områden beroende på om det är sommar eller vinter. Dessa förblir ofta desamma över tid och säsongsvandringarna sker under vår respektive höst. Tidpunkten för dessa säsongsvandringar är vad jag i huvudsakligen har fokuserat på i den här studien. Tajmingen av dessa säsongsvandringar påverkas av många faktorer och genom att studera påverkan av ålder, kön, växtfenologi (bedöms med NDVI värde), vinter, temperatur och vandringsdistans undersöktes olika faktorers relativa påverkan på tajmingen av säsongsvandringarna. Denna studie visar att det på våren var ålder och växtfenologi som hade störst påverkan på tidpunkten för säsongsvandringar på Grimsö forskningsområde med tidigare säsongsvandringar under tidiga vårar och hos äldre djur. Kortare säsongsvandringar resulterade i en mer spridd tidpunkt för tajmingen av säsongsvandringarna, både mellan individer men också för de enskilda individerna som följdes under flera år. Under hösten var det också framförallt ålder och växtfenologi som påverkade tajmingen av säsongsvandringarna, men här hade även kön en stor betydelse för tajmingen av säsongsvandringarna. Generellt så hade rådjuren en större spridning av tidpunkten för säsongsvandring på hösten än på våren med framförallt bockarna som stannade längre på sommarområdet än getterna. Getterna, särskilt de som vandrade längre än 10 km, återvände till vinterområdet tidigare än kortvandrarna

Viltskadestatistik 2020 : skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Staten får i mån av tillgång på medel lämna bidrag för att förebygga skador av vilt och ersätta inträffade skador. Detta regleras i Viltskadeförordningen (2001:724) och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador (NFS 2008:16/NFS 2018:05) samt i Föreskrifter om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar (STFS 2007:9). Bidrag och ersättningar för viltskador utgår endast för vilt som inte får jagas under allmän jakttid. Sedan våren 2010 lämnar länsstyrelserna bidrag till förebyggande åtgärder från Viltskadeanslaget till betesmarker på icke blocklagd mark. Bidrag till beteshagar på blocklagd mark ska istället sökas som miljöinvestering och finansieras med särskilda medel som anslagits av Jordbruksverkets Landsbygdsprogram. Medel från Landsbygdsprogrammet får endast användas till rovdjursavvisande stängsel på blocklagda betesmarker. Medlen används i första hand i län med fast förekomst av varg, där angreppen förväntas bli flest. För att få en kontinuerlig bild av vilka belopp som lagts på att förebygga rovdjursangrepp på tamdjur har vi sedan 1997 redovisat vilka medel som beviljats ur Viltskadeanslaget (Naturvårdsverket) och Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket) i samma tabeller och grafer i denna rapport. Från och med 2014 redovisas utbetalda bidrag istället för beviljade bidrag, eftersom alla beviljade bidrag inte utnyttjas. Observera att summorna för förebyggande åtgärder och ersättningar är avrundade till närmaste tusental, varför en del totalsummor inte alltid går jämt ut i tabellernas rader och kolumner. I denna rapport redovisas de skador och bidrag som länsstyrelserna har registrerat. Av olika skäl kan enskilda länsstyrelser i enstaka fall vara försenade med registreringen vilket leder till att redovisningen blir ofullständig

The process of identifying, solving and preventing drug related problems in the LIMM-study

Objective To avoid negative effects of drug treatment and need for additional medical care, drug treatment must be individualised. Our research group has developed a model for clinical pharmacy which improves several aspects of the patient's drug treatment. This study describes the process behind these improvements, i.e. drug related problems identified by pharmacists within a clinical pharmacy service. Setting Three wards at a department of internal medicine. Method Pharmacists performed systematic interventions during the patient's hospital stay, aiming to identify, solve and prevent drug related problems in the elderly. Identified drug related problems were put forward to the health care team and discussed. Information on identified problems, and their outcomes was collected and analysed. A questionnaire was used to evaluate the health care personnel's attitudes towards the process. Main outcome measure The number of drug related problems identified by the clinical pharmacists, the proportion of problems discussed with the physicians, the proportion of problems adjusted by the physicians and whether pharmacists and physicians prioritised any subgroup of drug related problems when choosing which problems to address. Finally, we wanted to evaluate the health care personnel's attitudes towards the model. Results In total, 1,227 problem were identified in 190 patients. The pharmacists discussed 685 (55.8%) of the identified problems with the physicians who accepted 438 (63.9%) of the suggestions. There was no significant difference in which subgroup to put forward and which to adjust. There was a high response rate (84%) to the questionnaire, and the health care personnel estimated the benefits to be very high, both for the patients and for themselves. Conclusion The process for identifying, solving and preventing drug related problems was good and the different types of problems were considered equally important. The addition of a clinical pharmacy service was considered very useful. This suggests that the addition of our clinical pharmacy service to the hospital setting add skills of great importance

Residual fixed pattern noise and random telegraph signal noise of a MWIR T2SL focal plane array

International audienceStability over time has recently become a figure of merit of major importance to compare the performances of infrared focal plane arrays (FPA) of different technologies. Indeed, this parameter dictates how often the calibration of operational electro-optical systems has to be done, and thus reflects the availability of the system during an operational mission. The stability over time is generally estimated through fixed pattern noise (FPN) and residual fixed pattern noise (RFPN) measurements after a two-point correction. However, each laboratory or industrial has its own protocols and criteria, such that published results cannot be easily compared. Recent studies also showed that random telegraph signal (RTS) noise, which leads to flickering pixels, can strongly affect the image quality, so the question arises as to wether these RTS pixels have an effect on RFPN. In this paper, we describe our experimental protocol to evaluate the stability over time of an FPA and to count up/classify flickering pixels. We then present the results obtained on a T2SL MWIR Integrated Detector Dewar Cooler Assembly (IDDCA) provided by IRnova. Our measurements show that the stability over time of the T2SL MWIR IDDCA are excellent: first, in terms of FPN/RFPN; then, in terms of RTS noise with only a few blinking pixels. We also show that the RTS pixels having an effect on the RFPN are fully detected by the algorithm used to rule out defective pixels before calculating RFPN