Cultivation of Ulva fenestrata using herring production process waters increases biomass yield and protein content

Ulva spp. (sea lettuce) has recently gained attention as a sustainable protein source due to its high productivity and many nutritional properties interesting for the food industry. In this study, we explored a possible industrial symbiosis between herring production processing industries and Ulva fenestrata cultivation. We show that U. fenestrata cultivated in herring production process waters had four to six times higher biomass yields (27.17 - 37.07 g fresh weight vs. 6.18 g fresh weight) and three times higher crude protein content (> 30% dry weight vs. 10% dry weight) compared to U. fenestrata cultivated in seawater. Along with the elevation of protein, the herring production process waters also significantly increased levels of all essential amino acids in the seaweed biomass. The content of some heavy metals (arsenic, mercury, lead, and cadmium) was well below the maximum allowed levels in foodstuff. Therefore, quantities of biomass around 100 g dry weight could be consumed daily following the US Environmental Protection Agency’s reference doses. Combined, the results show that cultivation of U. fenestrata in herring production process waters has great potential to produce sustainable proteins for the growing world population. At the same time, nutrients of currently discarded process waters are circulated back to the food chain

Improvement HBV model Rhine in FEWS : Final report

Between 1997 and 2004, the German Federal Institute of Hydrology (BfG), in cooperation with the Dutch Rijkswaterstaat Waterdienst, set up and calibrated the HBV rainfall-runoff model for the river Rhine. The model performed well for its original purpose, but less well when it was incorporated in the forecasting system FEWS in 2005. The main reason for the deteriorating performance was that the precipitation, temperature and evaporation data available for real-time applications differed from the ones used for the calibration. Another problem was that the accuracy in the low flow simulations was considered inadequate for navigation forecasts. It was thus decided that the HBV model set-up for Rhine should be updated and expanded in its functionalities primarily for use in operational forecasting. The tasks given to SMHI were:· To evaluate the evaporation calculations in HBV and recommend the best one to be used in the forecasting application.· To recalibrate the model using operationally available input data and with the aim to adequately model the whole range of flows.· To activate the HBV routine for updating model state variables before a forecast (PT updating)A new precipitation and temperature data set was provided for the calibration. This data set is consistent with the data to be used in the forecasting application, but improved as compared to the first data set used in the FEWS-DE system. To improve low flow simulations, a new model option, the contributing area approach, was used. The model was recalibrated using an automatic routine. Some minor manual parameter adjustments were made in a few sub-catchments, mainly to correct for anthropogenic influences and backwater effects on discharge measurements. The calibration was done locally for some 95 sub catchments, and verified both locally and for the total river flow.The overall model performance after recalibration with the new input data was at least as good as for the original calibration. Low flow recession and variations were reproduced to a greater degree. An evaluation with the old parameters and the new input data showed that the new data set in itself was not enough for satisfactory model performance. The recalibration was necessary. PT updating was shown to improve the forecast accuracy both for low/intermediate flows and for high flows. The effect diminishes with forecast lead time, but still remains at least up to the fifth day

Dedifferentiation of serous ovarian cancer from cystic to solid tumors is associated with increased expression of mRNA for urokinase plasminogen activator (uPA), its receptor (uPAR) and its inhibitor (PAI-1)

The plasminogen activating system is involved in tumor growth and metastasis by degradation of extracellular matrix, and modulation of cell adhesion and migration. Benign and well-differentiated malignant ovarian tumors present as cystic lesions with preserved glandular morphology, whereas poorly differentiated tumors and metastases are solid with characteristic absence of glandular morphology. We analyzed the mRNAs for urokinase plasminogen activator (uPA), its receptor (uPAR), and inhibitor (PAI-1) in serous ovarian tumors by in situ hybridization and by densitometric scanning of Northern blots prepared from tissue extracts. The mRNA expressing cells in the in situ hybridization sections were evaluated and counted by two different observers. The number of mRNA expressing cells for uPA, uPAR and PAI-1 were all significantly increased in solid as compared with cystic malignant tumors. The increased expression of all three mRNA species was mainly located in the stroma of poorly differentiated tumors and metastases. Apart from being expressed in the stroma of these tumors, uPAR mRNA was also expressed by tumor cells located along the stromal/epithelial boarder. In addition, the tumor tissue content of uPA, uPAR and PAI-1 mRNAs as measured by Northern blots were higher in the solid as compared with the cystic tumors. Increased expression of uPA, uPAR and PAI-1 genes in the solid tumors suggest a correlation with a more aggressive phenotype

Åtgärder för minskat svinn i livsmedelsindustrin : - ett industri- och kedjeperspektiv

Varje år uppkommer ungefär en miljon ton matavfall i den svenska livsmedelskedjan. En del av detta är matsvinn, d.v.s. mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Den totala mängden matsvinn i livsmedelsindustrin uppskattas för år 2011 till ca 224 000 ton vilket motsvarar en kostnad på ca SEK 2 miljarder eller att ca 3 % av inkommande ätbar råvara blir till matsvinn. SIK bedömer att matsvinnet i livsmedelsindustrin i ett första steg kan minskas upp till 50 %, vilket också har validerats genom telefonintervjuer med tre enskilda företag som redan vidtagit föreslagna åtgärder. I ett andra steg tros det vara möjligt med ytterligare en halvering, ner till 25 % av dagens svinnmängd, om de rätta och långsiktiga förutsättningarna skapas nationellt. De föreslagna styrmedlen är utformade för att skapa de långsiktiga förutsättningar som krävs för att nå en svinnminskning mellan 50 och 75 %, vilket innebär att kostnaderna för matsvinnet i livsmedelsindustrin har potential att minska med ca SEK 1 – 1,5 miljard. De styrmedel som SIK föreslår är:  Stödprogram för livsmedelsindustrin  Behovsstyrd forskning inom livsmedelsproduktion och Supply Chain Management  Spridning av kunskap  Plattform för samarbete över aktörsgränser Orsakerna till matsvinn är hundratals, förmodligen tusentals, enbart inom industrin. Därtill kommer orsaker som är relaterade till kedjan. Orsakerna är högst varierande och mycket specifikt knutna till de lokala förutsättningarna som råder på plats i varje enskild verksamhet. Det är därför inte möjligt att peka ut ett fåtal generella åtgärder som minskar matsvinnet. Det matsvinn som idag uppkommer i industrin kan delas i två huvudkategorier (1) Matsvinn som industrin själva kan påverka och (2) Kedjerelaterat matsvinn, alltså matsvinn som industrin inte ensamma kan påverka eftersom orsakerna har att göra med att industrin är en del av en sammanlänkad kedja. Avseende kategori 1 är det möjligt att generalisera två åtgärder för livsmedelsindustrin. Den ena åtgärden är ett brett införande i hela livsmedelsindustrin av den validerat effektiva arbetsmetodik (kartlägga-grundorsaksanalys-åtgärda) som redan används framgångsrikt på ett antal livsmedelsproducerande företag. Styrmedlet Stödprogram för livsmedelsindustrin syftar till att möjliggöra ett sådant införande. Den andra åtgärden avser att med hjälp av livsmedelsinriktad produktionsforskning bygga den nya kunskap som industrin behöver för att kunna minska sitt matsvinn. Därför föreslås styrmedlet Behovsstyrd forskning, här avseende livsmedelsinriktad produktionsforskning. Avseende kategori 2 (kedjerelaterat matsvinn) saknas den kunskap som alla just nu söker.. SIK föreslår därför styrmedlet Behovsstyrd forskning i syfte att förstå mekanismerna i kedjan som driver matsvinn för att möjliggöra minskade förluster i råvaru- och produktflöden från jordbruk till konsument. Inom akademin i Sverige saknas idag livsmedelsinriktad produktionsforskning och den forskning som idag finns inom Supply Chain Management är i huvudsak inriktad mot andra branscher. Livsmedelsbranschen behöver, för att kunna minska matsvinnet ner till 25 % av dagens svinnmängder, ges möjlighet till samma forskningsstöd för sina utmaningar som andra branscher redan har fått, t ex automotive- och verkstadsindustrin. SIK ser också ett stort behov av att se över finansieringsformerna för forskningsprojekt med ett helhetsperspektiv över livsmedelskedjan då vi ser att ”kedjeprojekt” har svårt att passa in i dagens finansieringsformer. Efter hand som arbetet med att minska matsvinnet fortskrider och ny kunskap kommer fram finns ett behov av att sprida kunskap och utbyta erfarenheter. SIK föreslår därför styrmedlet Spridning av kunskap. Kedjan innehåller ett stort antal kedjeeffekter vilket innebär att matsvinnet uppkommer hos en aktör men att orsaken finns på annan plats i kedjan, vilket innebär att det är en helt annan aktör som ska vidta åtgärden. För att kunna åtgärda dessa kedjeeffekter behövs en plattform för aktörsövergripande samarbete, styrmedlet Plattform för samarbete syftar till att inrätta en sådan. För att ”få det att hända” måste vi i Sverige bli mycket mer operativa avseende förebyggande arbete inom och mellan våra olika aktörer, men det behövs incitament för att aktörerna ska delta i samarbetet.Stödprogrammet har kostnadsberäknats till SEK 76 M per år i sex år för 80 % av de 300 livsmedelsföretag som har tjugo eller fler anställda i Sverige. Eftersom kostnaderna för matsvinnet som kan undvikas räknas i storleksordningen ”miljard” kr kan det föreslagna stödprogrammet anses vara kostnadseffektivt med god marginal. Som en följd av den goda marginalen bör det inom ramen för denna miljard även finnas utrymme för satsningar på den forskning som föreslås inom styrmedlet Behovsstyrd forskning. Kostnaderna för dessa styrmedel beräknas i ett första steg uppgå till ca SEK 16 M. Efterföljande steg har i nuläget inte kunnat kostnadssättas eftersom de första stegen behövs som underlag. SIK har även haft i uppdrag att belysa produktsäkerhets- och förpackningsfrågan. Förlängd hållbarhet genom sänkt temperatur kräver en riskvärdering då temperaturen i konsumentens kylskåp inte kan säkerställas. SIKs rekommendation är att avstå en generell förlängning av hållbarhetstiden eftersom denna förändring snarare riskerar att öka matsvinnet genom att göra kedjan mer svårstyrd och bidra till att produkter hamnar i lager istället för att den förlängda hållbarhetstiden kommer konsumenten tillgodo. SIK rekommenderar istället att inom ramen för dagens hållbarhetstider skapa förutsättningar för kortare genomloppstider genom kedjan, vilket stöds av föreslagna styrmedel. Det skulle vara positivt både avseende minskat matsvinn och ur produktsäkerhetsperspektivet. Vad gäller förpackningsfrågan drar SIK slutsatsen att sekundärförpackningarnas utformning kan orsaka matsvinn i edjans senare delar, men att problemet inte är kvantifierat. Det är därför inte möjligt att identifiera problemets relativa storlek i förhållande till andra orsaker till kedjerelaterat matsvinn såsom exempelvis datumkassationer

Åtgärder för minskat svinn i livsmedelsindustrin : - ett industri- och kedjeperspektiv

Varje år uppkommer ungefär en miljon ton matavfall i den svenska livsmedelskedjan. En del av detta är matsvinn, d.v.s. mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Den totala mängden matsvinn i livsmedelsindustrin uppskattas för år 2011 till ca 224 000 ton vilket motsvarar en kostnad på ca SEK 2 miljarder eller att ca 3 % av inkommande ätbar råvara blir till matsvinn. SIK bedömer att matsvinnet i livsmedelsindustrin i ett första steg kan minskas upp till 50 %, vilket också har validerats genom telefonintervjuer med tre enskilda företag som redan vidtagit föreslagna åtgärder. I ett andra steg tros det vara möjligt med ytterligare en halvering, ner till 25 % av dagens svinnmängd, om de rätta och långsiktiga förutsättningarna skapas nationellt. De föreslagna styrmedlen är utformade för att skapa de långsiktiga förutsättningar som krävs för att nå en svinnminskning mellan 50 och 75 %, vilket innebär att kostnaderna för matsvinnet i livsmedelsindustrin har potential att minska med ca SEK 1 – 1,5 miljard. De styrmedel som SIK föreslår är:  Stödprogram för livsmedelsindustrin  Behovsstyrd forskning inom livsmedelsproduktion och Supply Chain Management  Spridning av kunskap  Plattform för samarbete över aktörsgränser Orsakerna till matsvinn är hundratals, förmodligen tusentals, enbart inom industrin. Därtill kommer orsaker som är relaterade till kedjan. Orsakerna är högst varierande och mycket specifikt knutna till de lokala förutsättningarna som råder på plats i varje enskild verksamhet. Det är därför inte möjligt att peka ut ett fåtal generella åtgärder som minskar matsvinnet. Det matsvinn som idag uppkommer i industrin kan delas i två huvudkategorier (1) Matsvinn som industrin själva kan påverka och (2) Kedjerelaterat matsvinn, alltså matsvinn som industrin inte ensamma kan påverka eftersom orsakerna har att göra med att industrin är en del av en sammanlänkad kedja. Avseende kategori 1 är det möjligt att generalisera två åtgärder för livsmedelsindustrin. Den ena åtgärden är ett brett införande i hela livsmedelsindustrin av den validerat effektiva arbetsmetodik (kartlägga-grundorsaksanalys-åtgärda) som redan används framgångsrikt på ett antal livsmedelsproducerande företag. Styrmedlet Stödprogram för livsmedelsindustrin syftar till att möjliggöra ett sådant införande. Den andra åtgärden avser att med hjälp av livsmedelsinriktad produktionsforskning bygga den nya kunskap som industrin behöver för att kunna minska sitt matsvinn. Därför föreslås styrmedlet Behovsstyrd forskning, här avseende livsmedelsinriktad produktionsforskning. Avseende kategori 2 (kedjerelaterat matsvinn) saknas den kunskap som alla just nu söker.. SIK föreslår därför styrmedlet Behovsstyrd forskning i syfte att förstå mekanismerna i kedjan som driver matsvinn för att möjliggöra minskade förluster i råvaru- och produktflöden från jordbruk till konsument. Inom akademin i Sverige saknas idag livsmedelsinriktad produktionsforskning och den forskning som idag finns inom Supply Chain Management är i huvudsak inriktad mot andra branscher. Livsmedelsbranschen behöver, för att kunna minska matsvinnet ner till 25 % av dagens svinnmängder, ges möjlighet till samma forskningsstöd för sina utmaningar som andra branscher redan har fått, t ex automotive- och verkstadsindustrin. SIK ser också ett stort behov av att se över finansieringsformerna för forskningsprojekt med ett helhetsperspektiv över livsmedelskedjan då vi ser att ”kedjeprojekt” har svårt att passa in i dagens finansieringsformer. Efter hand som arbetet med att minska matsvinnet fortskrider och ny kunskap kommer fram finns ett behov av att sprida kunskap och utbyta erfarenheter. SIK föreslår därför styrmedlet Spridning av kunskap. Kedjan innehåller ett stort antal kedjeeffekter vilket innebär att matsvinnet uppkommer hos en aktör men att orsaken finns på annan plats i kedjan, vilket innebär att det är en helt annan aktör som ska vidta åtgärden. För att kunna åtgärda dessa kedjeeffekter behövs en plattform för aktörsövergripande samarbete, styrmedlet Plattform för samarbete syftar till att inrätta en sådan. För att ”få det att hända” måste vi i Sverige bli mycket mer operativa avseende förebyggande arbete inom och mellan våra olika aktörer, men det behövs incitament för att aktörerna ska delta i samarbetet.Stödprogrammet har kostnadsberäknats till SEK 76 M per år i sex år för 80 % av de 300 livsmedelsföretag som har tjugo eller fler anställda i Sverige. Eftersom kostnaderna för matsvinnet som kan undvikas räknas i storleksordningen ”miljard” kr kan det föreslagna stödprogrammet anses vara kostnadseffektivt med god marginal. Som en följd av den goda marginalen bör det inom ramen för denna miljard även finnas utrymme för satsningar på den forskning som föreslås inom styrmedlet Behovsstyrd forskning. Kostnaderna för dessa styrmedel beräknas i ett första steg uppgå till ca SEK 16 M. Efterföljande steg har i nuläget inte kunnat kostnadssättas eftersom de första stegen behövs som underlag. SIK har även haft i uppdrag att belysa produktsäkerhets- och förpackningsfrågan. Förlängd hållbarhet genom sänkt temperatur kräver en riskvärdering då temperaturen i konsumentens kylskåp inte kan säkerställas. SIKs rekommendation är att avstå en generell förlängning av hållbarhetstiden eftersom denna förändring snarare riskerar att öka matsvinnet genom att göra kedjan mer svårstyrd och bidra till att produkter hamnar i lager istället för att den förlängda hållbarhetstiden kommer konsumenten tillgodo. SIK rekommenderar istället att inom ramen för dagens hållbarhetstider skapa förutsättningar för kortare genomloppstider genom kedjan, vilket stöds av föreslagna styrmedel. Det skulle vara positivt både avseende minskat matsvinn och ur produktsäkerhetsperspektivet. Vad gäller förpackningsfrågan drar SIK slutsatsen att sekundärförpackningarnas utformning kan orsaka matsvinn i edjans senare delar, men att problemet inte är kvantifierat. Det är därför inte möjligt att identifiera problemets relativa storlek i förhållande till andra orsaker till kedjerelaterat matsvinn såsom exempelvis datumkassationer

Växtnäringsförluster i Västergötland och Östergötland. - Vävtnäringsförluster från åker och skog i Södermanland. - Nitrat, nitrit och pH i dricksvatten i Västergötland, Östergötland och Södermanland. - Gödslingsprognoser för kväve

I detta nummer av Ekohydrologi behandlas i två rapporter regionala undersökningar om växtnäringsförluster från åker. Studierna utgör ett komplement till våra fortlöpande mätningar i det riksomfattande stationsnät som ingår i Programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK). I anslutning till nämnda studier har tagits prov på dricksvatten i enskilda hushåll. Saken behandlas i en särskild uppsats. Den fjärde uppsatsen har tidigare publicerats. Där behandlas gödslingsprognoser för kväve

Växtnäringsförluster runt Ringsjön

Den första uppsatsen i detta nummer av Ekohydrologi är en delrapport från projektet Närsaltförluster från åker runt Ringsjön. Undersökningen sker på uppdrag av Länsstyrelsen i Malmöhus län. Den andra uppsatsen är en delrapport från projektet Odlingsåtgärder för minskning av nitratutlakning på sandjord. Den tredje uppsatsen gäller en specialundersökning Referensyta för åkermarkens växtnäringsbidrag. Objektet är Nybroån i Skåne. Den fjärde artikeln är en delrapport och den femte en slutrapport från två norrländska skiftesförsök under projektet Läckage av växtnäring till yt- och grundvatten

Rörlighet hos MCPA och diklorprop på sandjord

Den första uppsatsen i detta nummer av Ekohydrologi är en slutrapport för projektet Utlakning och avrinning av bekämpningsmedel. Den andra uppsatsen är en första delrapport för projektet Kväveutlakning på en sandjord i Halland. Projektet drivs ihop med hushållningssällskapet därstädes. Den tredje uppsatsen är slutrapport för projektet Åkermarkens erosion. Den fjärde uppsatsen är en delrapport för projektet Närsaltförluster från åker runt Ringsjön. De femte och sjätte bidragen är föredrag hållna vid Svenska Naturskyddsföreningens naturkonferens 15 november 1985

Yttransport av växtnäring från stallgödslad åker

I detta nummer av Ekohydrologi ingår fem uppsatser. Fyra av dem gäller växtnäringsförluster från åker och en utlakning av en pesticid (TCA). Alla artiklarna är slutrapporter över olika projekt. De om Öjebyn och Röbäcksdalen markerar slutpunkter för delar av vårt rikstäckande stationsnät. Av ekonomiska skäl kan vi inte hålla stationerna igång. Arbetena om nitratutlakning och bevattning gäller försöksfältet på Plönningeskola i Halland. Detta försöksfält har utgått av tekniska skäl