Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i nordvästra Lappland juli 2004

Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket högt flöde i NV Lappland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.Rikligt regn under dygnen 19 – 21 juli speciellt i området mellan Giebmegáisi (Kebnekaise) och Torneträsk orsakade en kraftig flödestopp i vattendragen. Denna flödestopp drog sedan fram längs Kalixälven och Torneälven och nådde deras mynningar i Bottenviken efter 6 dygn. Att ett så stort flöde inträffar i nordligaste Norrland under icke vårflodstid är mycket ovanligt. Under flödet gjorde SMHI 8 specialprognoser för flöde och vattenstånd. Generellt låg prognoserna för lågt, detta beror till stor del på att all nederbörd inte fångats i modellerna. SMHI har under perioden skickat ut fem flödesvarningar, samtliga för den lägsta varningsnivån Vädervarning klass 1, Höga flöden. Varningarnas träffsäkerhet var 40 %, vilket är mindre bra. Detta beror på att SMHI missade varningen för den mindre flödestopp som föregick de rikliga regnen som föll 19-21. Eftersom SMHI inte fick in all nederbörd i modellerna så förutsågs inte heller så stora flöden längre nedströms i Torneälven och Kalixälven. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var trots allt ganska bra

Modell för prognos av tidpunkt och karaktär för islossningen i Torneälven

Eftersom islossningen i Torneälven kan orsaka stora skador så finns behov av att veta när ochhur svår islossningen blir. Detta är en utveckling av SMHI:s modell för att prognosera tid ochkaraktär på islossningarna i Torneälven. Målet var att göra en modell som ger bättre resultatän den gamla och som bygger på tillförlitliga och mätbara parametrar.Modellen för prognos av datum för islossning är baserad på ett temperaturindex som heterTSD40 och som summerar positiva graddagar. Regressionen med TSD40 kompletteras meden korrektion för flöde vid isläggning. Resultatet är prognoser med ett r2- värde (beskrivermodellens träffsäkerhet) på 0,71 och medelfelet ca 2 dagar.Trösklar och diskriminantanalys har används i modellen för svårighetsgrad och islossningarnaär kategoriserade i lätt, medel och svår. Summan av de dagliga minimitemperaturerna i april,istjocklek, flödesökning och vinternederbörd visade sig vara användbara parametrar när manska prognosera svårighetsgrad.Resultaten när det gäller svårighetsgrad är bäst när man använder uppmätt data, 87 % korrektaprognoser. Om man istället använder indata skapat av prognoser går träffsäkerheten ned till77 %. Sammanfattningsvis ger modellen goda tolkade resultat som är användbara och den ärbättre än den gamla modellen.Finlands miljöcentral har bidragit med värdefulla data och kunskap i detta arbete.The ice break-up in Torneälv has caused a lot of problems in history. SMHI has reviewed the Swedish prediction model for ice break-up time and level of severity. The aim was to construct a physically explainable model that produces better result than previous methods and which relies on available data.The model for prediction of the time of ice break-up is based on a temperature index called TSD40 that counts the positive degree (Cº) sum. In addition, the results are corrected for the flow conditions at freeze-up.Thresholds and discriminant functions are used in the model and the ice break-ups is categorised in light, average and severe. The sum of minimum daily air temperatures for April, the ice thickness, the increase of water flow and the winter precipitation was found to be valuable parameters when predicting the severity. The model produces good results when using measured data, 87 percent correct predictions. Errors are more frequent when using modelled data, 77 percent correct predictions. The overall results show that the model is controlled, useable and considerably better than the previous model.The Finnish Environment Institute has contributed with valuable data and knowledge in the making of the model.Eftersom islossningen i Torneälven kan orsaka stora skador så finns behov av att veta när och hur svår islossningen blir. Detta är en utveckling av SMHI:s modell för att prognosera tid och karaktär på islossningarna i Torneälven. Målet var att göra en modell som ger bättre resultat än den gamla och som bygger på tillförlitliga och mätbara parametrar.Modellen för prognos av datum för islossning är baserad på ett temperaturindex som heter TSD40 och som summerar positiva graddagar. Regressionen med TSD40 kompletteras med en korrektion för flöde vid isläggning. Resultatet är prognoser med ett r2- värde (beskriver modellens träffsäkerhet) på 0,71 och medelfelet ca 2 dagar.Trösklar och diskriminantanalys har används i modellen för svårighetsgrad och islossningarna är kategoriserade i lätt, medel och svår. Summan av de dagliga minimitemperaturerna i april, istjocklek, flödesökning och vinternederbörd visade sig vara användbara parametrar när man ska prognosera svårighetsgrad.Resultaten när det gäller svårighetsgrad är bäst när man använder uppmätt data, 87 % korrekta prognoser. Om man istället använder indata skapat av prognoser går träffsäkerheten ned till 77 %. Sammanfattningsvis ger modellen goda tolkade resultat som är användbara och den är bättre än den gamla modellen.Finlands miljöcentral har bidragit med värdefulla data och kunskap i detta arbete

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i nordvästra Lappland juli 2004

Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket högt flöde i NV Lappland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.Rikligt regn under dygnen 19 – 21 juli speciellt i området mellan Giebmegáisi (Kebnekaise) och Torneträsk orsakade en kraftig flödestopp i vattendragen. Denna flödestopp drog sedan fram längs Kalixälven och Torneälven och nådde deras mynningar i Bottenviken efter 6 dygn. Att ett så stort flöde inträffar i nordligaste Norrland under icke vårflodstid är mycket ovanligt. Under flödet gjorde SMHI 8 specialprognoser för flöde och vattenstånd. Generellt låg prognoserna för lågt, detta beror till stor del på att all nederbörd inte fångats i modellerna. SMHI har under perioden skickat ut fem flödesvarningar, samtliga för den lägsta varningsnivån Vädervarning klass 1, Höga flöden. Varningarnas träffsäkerhet var 40 %, vilket är mindre bra. Detta beror på att SMHI missade varningen för den mindre flödestopp som föregick de rikliga regnen som föll 19-21. Eftersom SMHI inte fick in all nederbörd i modellerna så förutsågs inte heller så stora flöden längre nedströms i Torneälven och Kalixälven. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var trots allt ganska bra

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i södra Lappland juli 2004

Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket högt flöde i södra Lappland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.Under 10-dygnsperioden 28 juni - 7 juli fick en stor del av Umeälvens avrinningsområde mer än 100 mm regn. De största mängderna erhölls i östra delen av fjällområdet där det på vissa platser kom mer än 160 mm. Nederbörden tillsammans med smältning av kvarvarande snö i fjällen förorsakade kraftig flödesökning i fjällvattendragen.Ett viktigt underlag för flödesvarningar är dagliga automatiska flödesprognoser för utvalda avrinningsområden över hela Sverige. Av dessa avrinningsområden var områdena Tängvattnet och Sorsele närmast. SMHI:s nät för observation av nederbörd kunde inte fånga området där mest nederbörd föll.SMHI har under perioden skickat ut fem flödesvarningar. Varningarnasträffsäkerhet var 88 %. Varning för höga flöden skickades ut den 7 juli, då flödet redan var uppe i varningsnivå på den reglerade sträckan mellan Överuman och Gardiken, samt i små och medelstora vattendrag i regnområdets centrum inklusive översta delen av Vindelälven. SMHI har två prognosområden med realtidsrapporterande vattenföringsstationer i området. Den ena, Tängvattnet, som ligger i fjällterräng strax väster om Hemavan, nådde varken i prognoserna eller verkligheten upp till varningsnivå under hela flödesperioden. I den andra, Sorsele i Vindelälven, indikerade prognosen den 6 juli att varningsnivån precis kommer att överskridas den 8 juli, men eftersom det var den enda svaga indikationen på flödet avvaktade SMHI till den 7 juli med varningen.Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005

Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juni 2005 i samband med den kraftiga vårfloden i fjälltrakterna. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av intensiv snösmältning i fjällen. Värst drabbat var södra Lapplandsfjällen där extremt höga flöden uppmättes på en del platser.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå verskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser. SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 50 st utvaldaavrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området.SMHI har under perioden skickat ut 11 flödesvarningar och två hydrologiska informationer. En preliminär uppföljning av varningarna visar att SMHI varnat i tid men i alltför tilltagna områden. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i Småland juli 2004

Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket/extremt högt flöde i Småland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.År 2003 fick området runt Emån stora nederbördsmängder. I år föll den mesta nederbörden över Mörrumsåns och Lagans avrinningsområden. Under 9-12 föll mer än 160 mm i ett område i centrala Småland, toppnoteringen var 178 mm som uppmättes norr om Växjö. Extremt höga flöden verkar ha inträffat i många vattendrag i området Värnamo-Växjö-Tomtabacken. Även Lagans översta huvudgren Härån uppvisade extrema flöden med en återkomsttid på ca 90 år. Längre ned i Lagan och Mörrumsån hade flödet ca 10 års återkomsttid.Under flödet gjorde SMHI 51 specialprognoser för flöde och vattenstånd. En del prognoser var till en början ganska dåliga men med ett nära samarbete med kommuner när det gäller lokal information så kunde prognoserna förbättras avsevärt.SMHI har under perioden skickat ut femton flödesvarningar och en hydrologisk information. Varningarnas träffsäkerhet var 72 %. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var gott. Att SMHI vid ett tillfälle hade personal på plats i det drabbade området för att förklara prognoser och svara på frågor var uppskattat

Modell för prognos av tidpunkt och karaktär för islossningen i Torneälven

Eftersom islossningen i Torneälven kan orsaka stora skador så finns behov av att veta när ochhur svår islossningen blir. Detta är en utveckling av SMHI:s modell för att prognosera tid ochkaraktär på islossningarna i Torneälven. Målet var att göra en modell som ger bättre resultatän den gamla och som bygger på tillförlitliga och mätbara parametrar.Modellen för prognos av datum för islossning är baserad på ett temperaturindex som heterTSD40 och som summerar positiva graddagar. Regressionen med TSD40 kompletteras meden korrektion för flöde vid isläggning. Resultatet är prognoser med ett r2- värde (beskrivermodellens träffsäkerhet) på 0,71 och medelfelet ca 2 dagar.Trösklar och diskriminantanalys har används i modellen för svårighetsgrad och islossningarnaär kategoriserade i lätt, medel och svår. Summan av de dagliga minimitemperaturerna i april,istjocklek, flödesökning och vinternederbörd visade sig vara användbara parametrar när manska prognosera svårighetsgrad.Resultaten när det gäller svårighetsgrad är bäst när man använder uppmätt data, 87 % korrektaprognoser. Om man istället använder indata skapat av prognoser går träffsäkerheten ned till77 %. Sammanfattningsvis ger modellen goda tolkade resultat som är användbara och den ärbättre än den gamla modellen.Finlands miljöcentral har bidragit med värdefulla data och kunskap i detta arbete.The ice break-up in Torneälv has caused a lot of problems in history. SMHI has reviewed the Swedish prediction model for ice break-up time and level of severity. The aim was to construct a physically explainable model that produces better result than previous methods and which relies on available data.The model for prediction of the time of ice break-up is based on a temperature index called TSD40 that counts the positive degree (Cº) sum. In addition, the results are corrected for the flow conditions at freeze-up.Thresholds and discriminant functions are used in the model and the ice break-ups is categorised in light, average and severe. The sum of minimum daily air temperatures for April, the ice thickness, the increase of water flow and the winter precipitation was found to be valuable parameters when predicting the severity. The model produces good results when using measured data, 87 percent correct predictions. Errors are more frequent when using modelled data, 77 percent correct predictions. The overall results show that the model is controlled, useable and considerably better than the previous model.The Finnish Environment Institute has contributed with valuable data and knowledge in the making of the model.Eftersom islossningen i Torneälven kan orsaka stora skador så finns behov av att veta när och hur svår islossningen blir. Detta är en utveckling av SMHI:s modell för att prognosera tid och karaktär på islossningarna i Torneälven. Målet var att göra en modell som ger bättre resultat än den gamla och som bygger på tillförlitliga och mätbara parametrar.Modellen för prognos av datum för islossning är baserad på ett temperaturindex som heter TSD40 och som summerar positiva graddagar. Regressionen med TSD40 kompletteras med en korrektion för flöde vid isläggning. Resultatet är prognoser med ett r2- värde (beskriver modellens träffsäkerhet) på 0,71 och medelfelet ca 2 dagar.Trösklar och diskriminantanalys har används i modellen för svårighetsgrad och islossningarna är kategoriserade i lätt, medel och svår. Summan av de dagliga minimitemperaturerna i april, istjocklek, flödesökning och vinternederbörd visade sig vara användbara parametrar när man ska prognosera svårighetsgrad.Resultaten när det gäller svårighetsgrad är bäst när man använder uppmätt data, 87 % korrekta prognoser. Om man istället använder indata skapat av prognoser går träffsäkerheten ned till 77 %. Sammanfattningsvis ger modellen goda tolkade resultat som är användbara och den är bättre än den gamla modellen.Finlands miljöcentral har bidragit med värdefulla data och kunskap i detta arbete

Utvärdering av SMHIs prognos-och varningstjänsts verksamhet under flödet i området runt Emån juli 2003

Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2003 i samband med kraftiga regn och mycket/extremt högt flöde i området runt Emån. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.Ett ovanligt torrt sista halvår 2002 följdes av en torr vårvinter, men trenden bröts under april 2003. April t.o.m juni var nederbördsrikare än normalt och följdes den 1 till 6 juli av ett kraftigt regnväder som gav mer än 80 mm regn i större delen av Småland och i sydligaste Östergötland. Stora delar av området fick mer än 120 mm och lokalt föll upp emot 190 mm, vilket ledde till flöden i Brusaån motsvarande ca 60 års återkomsttid. Längre nedströms i Emån dämpades flödet och återkomsttiden var där mellan 5 och 10 år.Ett viktigt underlag för flödesvarningar är dagliga automatiska flödesprognoser för utvalda avrinningsområden över hela Sverige. Ett sådant avrinningsområde är Brusafors som ligger centralt i det värst drabbade området. Nederbördsmängdernas stora lokala variationer kunde inte fångas upp av SMHIs relativt glesa nät av realtidsrapporterande nederbördsobservationer. Därför fick observerad nederbörd ökas med 40 % för att beräknad och observerad flödesvolym skulle stämma i Brusafors. Manuella specialprognoser för räddningstjänsten har också gjorts för vattenståndet i sjön Hulingen och för flödet i Blankaström.SMHI har under perioden skickat ut sju flödesvarningar och en hydrologisk information. Varningarnas träffsäkerhet var 92 %, vilket är mycket bra. Tyvärr kom inte SMHIs första varning fram till alla räddningstjänster, vilket ökade överraskningseffekten och försvårade räddningstjänstens kontakt med SMHI. Nuvarande första kontaktväg mellan SMHI och räddningstjänsten går via länsstyrelsen, vilket kräver att hela kedjan fungerar. En enkät skickades ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var gott

Organisationers beslutsprocesser vid komplexa problem : En studie av företag och deras beslutsprocesser vid hanteringen av Stockholmsförsöket avseende tjänstebilar

This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making. The latter involving both normative and descriptive theory. This gave us the means to understand and analyse our empirical work. The study shows that decision makers in organizations often act irrational and on quite loose grounds, without any financial inquiry when coming to a decision on complex matters. We have found that decision makers stride from the path of what normative decision making theory suggest on how to structure and solve a problem. As the complexity of the problem at hand rises, decision makers turn their back on the structured decision making process by finding the most convenient solution and then enhance its positive qualities. The reason i simply that they by doing so avoid the hardship of attempting to rationaly structure and take responsibility for a problem and a decision with uncertain consequenses