Physical activity, screen time, meal patterns and intake of fruit and vegetables among high school students in Umeå.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder. Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå. Metod. En enkät delades ut till 129 elever vid samhällsvetenskapliga programmet på fyra gymnasieskolor i Umeå. Data från enkäten bearbetades med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 20 genom Mann-Whitney U-test, t-test samt Chi-2-test, med signifikansnivå p≤0,05. Resultat. Genomsnittlig tid för fysisk aktivitet var 90 minuter per dag, männen nådde rekommendationen om 60 minuter per dag oftare än kvinnor (p=0,002) totalt nådde 69 % av eleverna rekommendationen. Av eleverna nådde 21 % rekommendationen om max två timmars skärmtid per dag. Män som nådde rekommendationen för skärmtid var mer fysiskt aktiva än de som inte nådde den (p=0,018). Rekommendationen om måltidsordning nåddes av 24 %. Männen som uppnådde rekommendationen om måltidsordning var mer fysiskt aktiva (p=0,042) och hade en lägre skärmtid (p=0,016). Medan kvinnorna som nådde måltidsordningen hade tendens till att äta mer frukt och grönsaker (p=0,051). Totalt nådde 16 % rekommendationen om frukt och grönsaker, i genomsnitt åt eleverna sammanlagt 2,2 portioner per dag. Kvinnorna tenderade att nå rekommendationen oftare än män (p=0,059). Slutsats. Det behövs insatser för att öka intaget av frukt och grönsaker, förbättra måltidsordning samt sänka skärmtiden då få nådde rekommendationerna. De som inte når rekommendationen för fysisk aktivitet bör uppmärksammas. Insatserna kan även behöva anpassas till kvinnor och män. Det går inte att förvänta sig att insatser inom ett område får positiva effekter på andra områden då få samband gick att se

Strategier för differentiering i marknadsföring på den svenska elmarknaden : En kvalitativ studie om hur små elhandelsbolag arbetar strategiskt för att skapa konkurrensfördelar

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. Målet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nå ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Avregleringen på elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen ändrade även spelets regler och förutsättningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna på marknaden och beslut om hur man skulle tävla om kunder på en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen på marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgångrika på den  nya marknaden krävdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier. Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier på elhandelsmarknaden görs mer komplext då företagen arbetar med en homogen produkt på en marknad som karaktäriseras av låga marginaler, lättrörliga kunder och där företagen har svårt att påverka produktens pris.    Syftet med studien är att undersöka hur små elhandelsbolag strategiskt arbetar med marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar på den svenska marknaden. Undersökningen bygger på en komparativ fallstudie där intervjuer genomfördes med sex stycken elhandelsbolag på den svenska marknaden. Intervjuerna genomfördes med personer med god kännedom om företagets arbete med marknadsföringsstrategier. Det empiriska materialet analyserades med en teoretisk modell som bygger på Porters modell om de allmänna konkurrensstrategierna och McCarthys toeri om ett företags marknadsföringsmix. En markndsundersökning med sex centrala teman som visade sig vara viktiga vid beslut om val av elhandelsbolag integrerades även i den teoretiska modellen. Resultatet visade att företagen fäste olika vikt vid de sex centrala teman i vår undersökningen, beroende på företagets strategiska fokus i sin marknadsföring. De mer generella slutsatserna vi kan dra från vår undersökningen är att det verkar finnas en skillnad mellan kommunalt och privat ägda bolag. De regionalt förankrade bolagen tenderade att vara mer fokuserade i både differentiering och kostnadsöverlägsenhet. Miljö var den viktigaste faktorn i marknadsföringen där samtliga undersökta företag framhöll deras miljöprofilen som ett viktigt argument för att välja dem. Den marknadsföringsstrategi som företagen tillämpar beror på den bild företaget har av  den svenska elmarknaden, där exempelvis företag som menar att kunder väljer elhandelsbolag efter pris fokuserar mer på pris i sin marknadsföring. Slutligen fann vi att företagen i allt högre grad försöker involvera kunderna i deras avtal. Ett exempel på detta är företagens försäljning av andelar i vindkraftskooperativ där kunden blir delägare och producerar sin egen el.