Hypertension and Exposure to Noise near Airports (HYENA): Study Design and Noise Exposure Assessment

An increasing number of people live near airports with considerable noise and air pollution. The Hypertension and Exposure to Noise near Airports (HYENA) project aims to assess the impact of airport-related noise exposure on blood pressure (BP) and cardiovascular disease using a cross-sectional study design. We selected 6,000 persons (45–70 years of age) who had lived at least 5 years near one of six major European airports. We used modeled aircraft noise contours, aiming to maximize exposure contrast. Automated BP instruments are used to reduce observer error. We designed a standardized questionnaire to collect data on annoyance, noise disturbance, and major confounders. Cortisol in saliva was collected in a subsample of the study population (n = 500) stratified by noise exposure level. To investigate short-term noise effects on BP and possible effects on nighttime BP dipping, we measured 24-hr BP and assessed continuous night noise in another sub-sample (n = 200). To ensure comparability between countries, we used common noise models to assess individual noise exposure, with a resolution of 1 dB(A). Modifiers of individual exposure, such as the orientation of living and bedroom toward roads, window-opening habits, and sound insulation, were assessed by the questionnaire. For four airports, we estimated exposure to air pollution to explore modifying effects of air pollution on cardiovascular disease. The project assesses exposure to traffic-related air pollutants, primarily using data from another project funded by the European Union (APMoSPHERE, Air Pollution Modelling for Support to Policy on Health and Environmental Risks in Europe)

Cardiovascular effects of environmental noise: Research in Sweden

In Sweden, as in many other European countries, traffic noise is an important environmental health issue. At present, almost two million people are exposed to average noise levels exceeding the outdoor national guideline value (55 dB(A)). Despite efforts to reduce the noise burden, noise-related health effects, such as annoyance and sleep disturbances, are increasing. The scientific interest regarding more serious health effects related to the cardiovascular system is growing, and several experimental and epidemiological studies have been performed or are ongoing. Most of the studies on cardiovascular outcomes have been related to noise from road or aircraft traffic. Few studies have included railway noise. The outcomes under study include morning saliva cortisol, treatment for hypertension, self-reported hypertension, and myocardial infarction. The Swedish studies on road traffic noise support the hypothesis of an association between long-term noise exposure and cardiovascular disease. However, the magnitude of effect varies between the studies and has been shown to depend on factors such as sex, number of years at residence, and noise annoyance. Two national studies have been performed on the cardiovascular effects of aircraft noise exposure. The first one, a cross-sectional study assessing self-reported hypertension, has shown a 30% risk increase per 5 dB(A) noise increase. The second one, which to our knowledge is the first longitudinal study assessing the cumulative incidence of hypertension, found a relative risk (RR) of 1.10 (95% CI 1.01 - 1.19) per 5 dB(A) noise increase. No associations have been found between railway noise and cardiovascular diseases. The findings regarding noise-related health effects and their economic consequences should be taken into account in future noise abatement policies and community planning

Vindkraftens påverkan på människors intressen : En syntesrapport

Förord Det finns ett stort behov av kunskap om hur vindkraft påverkar människor och landskap, marin miljö, fåglar, fladdermöss och andra däggdjur. I tidigare studier av vindkraftsanläggningars miljöpåverkan har det saknats en helhetsbild av de samlade effekterna. Det har varit en brist vid planeringen av nya vindkraftsetableringar.Kunskapsprogrammet Vindval är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket med uppgiften att ta fram och sprida vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Vindvals mandat sträcker sig fram till 2012.Programmet omfattar omkring 30 enskilda projekt och fyra så kallade syntesarbeten. I syntesarbetena sammanställer och bedömer experter de samlade forskningsresultaten och erfarenheterna av vindkraftens effekter nationellt samt internationellt inom fyra olika områden – människor, fåglar och fladdermöss, marint liv samt landlevande däggdjur. Resultaten ska ge underlag för miljökonsekvensbeskrivningar samt planerings- och tillståndsprocesser i samband med etablering av vindkraftsanläggningar. För att säkra kvaliteten på redovisade rapporter ställer Vindval höga krav vid vetenskaplig granskning av forskningsansökningar och forskningsresultat, samt vid beslut om att godkänna rapportering och publicering av projektens resultat.Denna rapport är resultatet från syntesprojektet kring vindkraftens påverkan på människors intressen. Rapporten har skrivits av Marianne Henningsson, projektledare, Sofia Jönsson, projektassistent. Medförfattare: Johanna Bengtsson Ryberg, Gösta Bluhm, Karl Bolin, Bosse Bodén, Kristina Ek, Karin Hammarlund, Inga-Lena Hannukka, Carina Johansson, Sanna Mels, Tom Mels, Mats Nilsson, Erik Skärbäck, Patrik Söderholm, Åsa Waldo, Ingegärd Widerström, Niklas Åkerman. Skribenterna svarar för innehållet i rapporten.Vindval i maj 2012Johanna Bengtsson Ryberg 2, Gösta Bluhm 3, Karl Bolin 4, Bosse Bodén 5, Kristina Ek 6, Karin Hammarlund 7, Marianne Henningsson 1, Inga-Lena Hannukka 8, Carina Johansson 9, Sofia Jönsson 1, Sanna Mels 9, Tom Mels 9, Mats Nilsson 3,10, Erik Skärbäck 7, Patrik Söderholm 6, Åsa Waldo 11, Ingegärd Widerström 12, Niklas Åkerman 131 Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik psykologi och idrottsvetenskap, Kalmar 2 Naturvårdsverket, Stockholm3 Karolinska institutet, Miljömedicin, Stockholm 4 KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 5 Mittuniversitetet, Ekonomi, Östersund 6 Luleå Tekniska Universitet, Nationalekonomi, Luleå 7 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kulturgeografi/Landskapsarkitektur, Alnarp 8 Vattenfall, Stockholm 9 Högskolan på Gotland, Kulturgeografi, Visby 10 Stockholms universitet, Miljöpsykologi, Stockholm 11 Lunds Universitet, Sociologi, Lund 12 Konsult, Wilark AB, Kalmar 13 Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, Kalmar</p

Daily intake of magnesium and calcium from drinking water in relation to myocardial infarction

Background: A decreased risk for cardiovascular disease has been related to the hardness of drinking water, particularly high levels of magnesium. However, the evidence is still uncertain, especially in relation to individual intake from water. Methods: We used data from the Stockholm Heart Epidemiology Program, a population-based case-control study conducted during 1992-1994, to study the association between myocardial infarction and the daily intake of drinking water magnesium and calcium. Our analyses are based on 497 cases age 45-70 years, and 677 controls matched on age, sex, and hospital catchment area. Individual data on magnesium, calcium, and hardness of the domestic drinking water were assessed from waterwork registers or analyses of well water. Results: After adjustment for the matching variables and smoking, hypertension, socioeconomic status, job strain, body mass index, diabetes, and physical inactivity, the odds ratio for myocardial infarction was 1.09 (95% confidence interval ϭ 0.81-1.46) associated with a tap water hardness above the median (Ͼ4.4 German hardness degrees) and 0.88 (0.67-1.15) associated with a water magnesium intake above the median (Ͼ1.86 mg/d). There was no apparent sign of any exposure-response pattern related to water intake of magnesium or calcium. Conclusions: This study does not support previous reports of a protective effect on myocardial infarction associated with consumption of drinking water with higher levels of hardness, magnesium, or calcium

Flygbuller på uteplats: Besvärsupplevelser och hälsa i relation till maximalnivå och antal flygbullerhändelser : Slutrapport från forskningsprogrammet MAXFLYG

Flygbuller i boendemiljö kan upplevas som störande och försvåra samtal, koncentration, vila och sömn. Det finns också belägg för ett samband mellan flygbuller och försämrad inlärning hos barn, respektive ökad risk för kroniskt högt blodtryck bland vuxna boende vid flygplatser. I Sverige tillämpas flera riktvärden för nivåer av flygbuller inomhus och utomhus i bostäder. Dessa riktvärden skall tillämpas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av bostäder så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Riktvärden inomhus kan vanligen klaras, åtminstone med stängda fönster. Riktvärden utomhus är svårare att uppnå och detta gäller särskilt riktvärdet på uteplats, 70 dB maximalnivå (LAmax,slow). Detta riktvärde är omdiskuterat eftersom det begränsar möjligheten att bebygga områden nära flygplatser. Diskussionen har främst rört antalet tillåtna överskridanden per dag och kväll. Frågan är viktig eftersom den rör avvägningen mellan stadsutveckling i närhet av flygplatser och risken för hälsopåverkan bland boende i framtida bostadsområden. Denna studie motiveras av att det behövs ett större kunskapsunderlag för rekommendationer rörande tillämpning av riktvärdet för flygbuller på uteplats. Syfte Projektets övergripande syfte var att ge ett empiriskt underlag för bedömning av flygbuller på uteplats, särskilt frågan om bullerstörning i relation till antal överskridanden av maximalnivån 70 dB LAmax,slow. Projektet bestod av två delar: en frågeformulärsstudie bland 3130 boende kring sju svenska flygplatser och en experimentstudie där 90 försöksdeltagare exponerades för flygbuller från högtalare. Projektets specifika syften listas nedan. Frågeformulärsstudien hade syfte 1-5 och 7, och experimentstudien syfte 6 och 7. 1. Kartlägga användning av uteplats bland boende kring svenska flygplatser. 2. Uppskatta bullerstörning och aktiviteststörning på uteplats i relation till antal flyghändelser ≥ 70 dB LAmax,slow. 3. Uppskatta bullerstörning och aktiviteststörning på uteplats i relation till maximalnivåer (över och under 70 dB) och dygnsviktad ekvivalentnivå (Lden). 4. Belysa betydelsen av attityd till flygtrafik och ljudkänslighet för rapportering av flygbullerstörning. 5. Uppskatta effekter av flygbullerexponering på självrapporterade stressymptom och sömnproblem. 6. Studera akuta negativa effekter av flygbuller vid en vistelse på en uteplats, särskilt (a) effekter på akuta fysiologiska stressreaktioner (inklusive hudkonduktans, hjärtfrekvens, salivkortisol), (b) effekter på självskattade störning och upplevd stress, samt (c) effekter på talförståelse. 7. Bedöma projektets resultat i relation till riktvärdet 70 dB LAmax,slow på uteplats, främst vad gäller antalet tillåtna överskridanden per dag och kväll.