63 research outputs found

    Feasibility and potential for farming and conditioning of wild fish fed with by-catches in Sweden

    Get PDF
    Small-scale fisheries face problems with declining fish stocks in poor condition, increasing interactions with seals and cormorants and partly non-efficient distribution systems, resulting in low profitability. One potential method to increase the value of their catch is rear the fish in farms until fish reach a size that render a higher price. This may not only provide a higher value of each animal but also a steadier supply of fish to consumers and retailers. In addition, by-catch of unwanted species may be used as feed ingredient to the farmed fish. This will not only cut the costs for the feed but is also a more sustainable alternative as it will both make use of by-catches that otherwise is discarded, and recirculate nutrients on a regional scale instead of importing new nutrients. Farming of wild caught fish and shellfish (grow-out or capture-based aquaculture) constitute a large part of aquaculture on a global scale. Except for eel is this type of aquaculture still limited in Sweden and Europe, with relatively little development. Here we make an overview of species that could be interesting for farming of wild caught fish, and identify benefits and challenges. The species we find most suitable for further development are cod, perch, whitefish, pike and pikeperch for which we can identify evident benefits of farming. In common for all these species is the need for an efficient feed system to ensure early and rapid weight gain and minimizing initial mortality. We speculate that a feed based on insect larvae could be one way to improve the feeding system for several species of wild caught fish. However, there are ethical and welfare issues related to farming wild born fish. As wild caught fish are not domesticated for life in captivity they can suffer from distress and increased susceptibility and transmissions of disease. Safeguarding the health and welfare of fish in capture-based aquaculture is a key to making it economically feasible, as an increased value for the end-consumers is necessary to compensate the fishermen for the additional costs associated with farming of wild caught fish. In addition, removal of wild fish may also impede natural stock size and recruitment of the natural stocks. Although our aim is to develop a farming system where local by-catches is used as a feed ingredient, local eutrophication effects and water pollutions (feed and fish residues) can cause degradation of local water quality. In conclusion, we find potential for farming of wild caught fish with local-by-catches as a feed ingredient. To be economically feasible there is a need for developing feeding systems, investigate stress responses and ethical and sustainability aspects important for marketing of such products

    Förvaltning av signalkräfta i sjöar

    Get PDF
    Fisket efter signalkräfta har fått allt större ekonomisk och social betydelse i Sverige. Trots detta saknas väl underbyggda råd för hur ett hållbart fiske ska bedrivas.  Projektet ”Utveckling av fisket efter signalkräfta – hur ska man optimera fiske och förutsäga risken för populationskollapser?” är ett projekt som delfinansieras av Europeiska fiskerifonden 2009-2013. Som en inledande del i detta projekt gjordes en litteratursammanställning, och baserat på denna har planeringen av det framtida arbetet kunnat konkretiseras.  Målsättningen med litteraturgenomgången var att identifiera vilken information om signalkräftans biologi och ekologi som behövdes för att kunna ta fram bra fiskerimodeller för hur ett hållbart fiske bör bedrivas. Dessutom var det viktigt att förstå varför vissa bestånd av signalkräfta har kollapsat.  Fångsterna av signalkräfta varierar mellan sjöar. Denna variation kan, i sjöar som inte är försurade, till stor del förklaras med hur stor andel av sjöns botten som är täckt med sten. Finns det mycket sten i en sjö finns det också mycket signalkräftor. Det finns några få studier i Sverige på signalkräftan där populationer har följts under en längre tid (minst 15 år). Dessa visar att fångst per mjärde och uttag av konsumtionskräftor varierar mellan olika år inom en sjö. Dessa variationer kan till viss del förklaras med temperaturen under föregående år, men mekanismen bakom detta är inte känd. Studier av andra arter sötvattenskräftor och en del marina skaldjur (t.ex. hummer) tyder på att rekryteringen (reproduktionsframgången) till viss del kan förklara variationerna i fångstnivåer mellan olika år.  Denna litteraturgenomgång visar att det saknas väsentlig information om signalkräftans ekologi och biologi för att kunna ta fram teoretiska modeller som ska ligga till grund för rekommendationer om hur ett hållbart fiske ska bedrivas. De beståndsanalyser som bedömts vara intressanta för signalkräfta kräver vissa dataunderlag för att ge tillförlitliga resultat. De enskilt viktigaste faktorerna är rekryteringsframgång, tillväxt, naturlig dödlighet, och detaljerad fiskeristatistik (ansträngning, selektivitet, fångster etc.). Med anledning av resultaten från denna litteraturgenomgång bedömdes följande insatser som prioriterade:  • undersöka betydelsen av honans storlek för rekryteringsframgång • utveckla tekniken för märkning av kräftor i olika typer av bestånd för att sedan kunna använda återfångstdata för att bestämma individuell tillväxt, naturlig dödlighet och fiskeridödlighet  • uppskatta ytan tillgängligt kräfthabitat för olika kräftbestånd och bedöma i vilken mån det påverkar potentiellt fiskeuttag  • analysera ett flertal sjöar med och utan populationskollapser och undersöka vilka miljöfaktorer som kan förklara uppkomsten av kollapser  • analysera såväl pestfrekvens som infektionsgrad i enskilda kräftor och utvärdera om det finns en koppling mellan populationskollapser och ökade pestangrepp i sjöa

    Successful receptor-mediated radiation therapy of xenografted human midgut carcinoid tumour

    Get PDF
    Somatostatin receptor (sstr)-mediated radiation therapy is a new therapeutic modality for neuroendocrine (NE) tumours. High expression of sstr in NE tumours leads to tumour-specific uptake of radiolabelled somatostatin analogues and high absorbed doses. In this study, we present the first optimised radiation therapy via sstr using [177Lu-DOTA0-Tyr3]-octreotate given to nude mice xenografted with the human midgut carcinoid GOT1. The tumours in 22 out of 23 animals given therapeutic amounts showed dose-dependent, rapid complete remission. The diagnostic amount (0.5 MBq [177Lu-DOTA0-Tyr3]-octreotate) did not influence tumour growth and was rapidly excreted. In contrast, the therapeutic amount (30 MBq [177Lu-DOTA0-Tyr3]-octreotate) induced rapid tumour regression and entrapment of 177Lu so that the activity concentration of 177Lu remained high, 7 and 13 days after injection. The entrapment phenomenon increased the absorbed dose to tumours from 1.6 to 4.0 Gy MBq−1 and the tumours in animals treated with 30 MBq received 120 Gy. Therapeutic amounts of [177Lu-DOTA0-Tyr3]-octreotate rapidly induced apoptosis and gradual development of fibrosis in grafted tumours. In conclusion, human midgut carcinoid xenografts can be cured by receptor-mediated radiation therapy by optimising the uptake of radioligand and taking advantage of the favourable change in biokinetics induced by entrapment of radionuclide in the tumours

    Somatostatin analogues in the treatment of gastroenteropancreatic neuroendocrine tumours, current aspects and new perspectives

    Get PDF
    Gastroenteropancreatic neuroendocrine tumours (GEP NETs) are rare tumours that present many clinical features

    Mellanskarv

    Get PDF
    Denna rapport syftar till att belysa mellanskarvens inverkan på yrkesfiske, fiskodlingar och sportfiske i svenska insjövatten samt för det småskaliga yrkesfisket efter den svenska kusten. Materialet från insjöarna bygger på intervjuer av personer som är aktiva inom respektive sektor. För yrkesfiske längs kusten med passiva redskap har en frivillig journalföring över skador på fångst och redskap sammanställts. Den svenska mellanskarvpopulationen har ökat dramatiskt och därmed också oron inom speciellt yrkesfisket att skarven har en negativ inverkan på deras sysselsättning. Fiske med fasta redskap och nät får skador av skarv på både fångst och redskap. Skadad fångst är oftast osäljbar. En komplicerande faktor som är viktig att ta med i beräkningen är den dolda skadan, det vill säga den mängd fisk skarv plockar från redskapen utan att det märks, samt fisk, framförallt ål, som smiter ur redskapen där skarv har haft sönder maskor. För att översiktligt belysa påverkan av skarv på svenskt kust- och insjöfiske utfördes telefonintervjuer med 40 yrkesfiskare i svenska insjöar 2009, samt en sammanställning av fångst- och redskapsdata utifrån en frivillig journalföring av 44 yrkesfiskare längs kusten 2005 och 58 stycken 2006. Resultatet visade att majoriteten (85%) insjöfiskare fick skarvskador på fångst, framför allt på sik och siklöja. Majoriteten angav också negativa ekonomiska konsekvenser men omfattningen är oklar. Generellt var dock insjöfiskarena (62,5%) mer oroliga för konkurrens om resursen, det vill säga att skarven påverkade fiskförekomsten negativt. I kustfisket rapporterade var fjärde fiskare skarvskador, främst inom bottengarnfisket i egentliga Östersjön och ålryssjefisket på västkusten. Kommersiellt fiske efter sik och strömming uppvisade de största skadorna. För några få enskilda fiskare var skadorna stora men generellt var de klart mindre än vad beräkningar av sälskador visat. Aqua reports 2012:1 Insjöfiskarena uppskattade antalet bifångade skarvar till maximalt 30 per år och fiskare, med ett ungefärligt medelvärde på strax under 20 skarvar. I journalföringen rapporterades det i genomsnitt mindre än fyra bifångade skarvar per år och fiskare. Det är siffror som kraftigt understiger en tidigare uppskattning av bifångsterna via en telefonintervju med yrkesfiskare längs kusten under år 2002. För säkrare siffror på bifångster krävs direkta studier via observatörer eller kamerastudier. Majoriteten av fiskodlarna såg skarv regelbundet i odlingsområdet eller omgivande vatten men enbart var fjärde fiskodlare ansåg att skarven var ett problem. Fler uppgav istället att häger orsakade skador eller tog fisk. Representanter för fritidsfisket med handredskap såg skarven som en konkurrent om resursen och det fanns en oro för framtida fiskemöjligheter. Dock trodde en del att förändringar i miljön hade haft större bidragande orsaker till ett sämre fiske än skarven. En generell slutsats är att undersökningen visar på att det förekommer direkta skador på redskap och fångst men att detta inte är det allvarligaste problemet. Insjöfiskarna upplever generellt konkurrensen om fiskresursen som värre och längs kusten dominerar sälskador över skarvskador. Krav på förvaltningsåtgärder som minskar konflikten (jakt, äggprickning etc) är ett genomgående tema från de intervjuade personer och via kontakter med yrkesfiskare längs kusten. Det saknas tydliga data för att verifiera att skarven allvarligt påverkar fiskpopulationerna/ ekosystemen men det finns inte heller underlag som motsäger detta. Att så många fiskare och odlare anser sig drabbade av skarven är i sig ett tungt skäl till att de skall tas på allvar tills tydliga bevis om att skarven inte har en effekt tas fram

    The enclosure trap, a new tool for sampling juvenile crayfish

    No full text
    When managing crayfish populations, it is important to have access to reliable data on population densities and growth of juveniles. Present sampling methods are mostly active and often labor intensive, do not always yield quantitative data, and may harm the crayfish. A new passive method is described which aims to avoid these disadvantages. It uses a 0.09 m2 trap which is set on the river or lake bottom, well in advance of expected hatching of crayfish eggs. The trap has a substrate which juveniles colonize and a net that fences them in and captures them when the trap is lifted. In field tests, the new trap provided data on mean density (29·m-2) and mean total length (22 mm) of young-of-year signal crayfish which were comparable to data from suction sampling. The enclosure trap may provide data for recruitment studies and become a tool in crayfish research in general
    corecore