Identification of (E)- and (Z)-11-tetradecenyl acetate as sex pheromone components of the currant pest Euhyponomeutoides albithoracellus

The currant bud moth Euhyponomeutoides albithoracellus is a destructive pest in black currant orchards in Northern Sweden and Finland. The larvae feed on the buds, and at high densities, the species can cause severe yield losses. Sex pheromone components of the bud moth were identified via solvent extraction of excised female pheromone glands, analyses by gas chromatography with electroantennographic detection and gas chromatography–mass spectrometry and field trapping experiments. Antennae of males responded strongly and consistently to two compounds in extracts, identified as (E)-11-tetradecenyl acetate and (Z)-11-tetradecenyl acetate. Weaker and less consistent responses were observed to the corresponding alcohols, (E)-11-tetradecenol and (Z)-11-tetradecenol, and tetradecyl acetate. Field tests showed strong attraction of bud moth males to a 1:1 blend of (E)-11-tetradecenyl acetate and (Z)-11-tetradecenyl acetate. Adding the alcohols to the binary acetate blend reduced trap catches drastically, whereas tetradecyl acetate had no statistically significant impact on male attraction when added to that binary blend. Finally, testing different compositions of the binary acetate blend revealed highest catch in traps baited with a 25:75 or 50:50 ratio of the E:Z acetate isomers. The identification of sex pheromone components of the bud moth contributes to developing sustainable control of this pest via monitoring and mating disruption with sex pheromone

Förvirring – en framgångsrik metod att kontrollera inomhuslevande mottfjärilar

Förvirring – en framgångsrik metod att kontrollera inomhuslevande mottfjärilar, Vad vi kan finna i maten: Tre mycket vanliga mottfjärilar, kvarnmott (Ephestia kuehniella), mandelmott (Ephestia cautella) och indiskt mjölmott (Plodia interpunctella) angriper matprodukter över hela världen och orsakar stor skada i fabriker, lagerlokaler och i hem. Fram till väldigt nyligen bekämpades angrepp med kemiska bekämpningsmedel, t.ex. med metylbromid. En ökande insikt om mänsklig hälsovådlighet och insekters ökade resistens mot insekticider ledde till ett förbud mot användning av dessa kemikalier. Alternativa metoder krävs nu för att minska skadeinsekters angrepp. En alternativ metod är att använda feromoner. Feromoner och möjligheten att använda dem i kontrollsyfte: Innan parning avger honan hos alla de tre nämnda arterna en specifik doft (feromon) som attraherar hanar. De tre arternas feromon består av två till fyra olika ämnen som gör doften artspecifik (tillhör endast en art). Dessa närbesläktade mottfjärilar har emellertid samma huvudkomponent i sina feromoner ((Z,E)-9,12-tetradecadienylactetat) och denna ensam fungerar relativt väl för samtliga arter. ”Förvirring” är en metod som numera vinner mer och mer mark hos odlare över hela världen. Den övergripande hypotesen är att genom att sprida ut ett moln av det artspecifika doftämnet hindra hanen att hitta doftspåret till honan. Därigenom hindras parning och populationen minskar eller dör ut. Förvirringsmetoden används oftare utomhus i odlingar men dess effekt inomhus har inte hittills blivit undersökt. Vi redovisar här försök på hur förvirring har minskat antalet mottfjärilar i olika typer av lokaler, i kvarnar (kvarnmott), i husdjursfoderlager (Indiskt mjölmott) och i en chokladfabrik (mandelmott) och som tyder på att förvirring är en mycket lovande alternativ metod mot skadeangrepp av mottfjärilar. Förvirring i kvarnar och chokladfabriker: Tre kvarnar har behandlats med förvirring där populationsstorleken har mätts genom att räkna antalet fångade hanar i feromonfällor. Fällfångster minskade drastiskt i alla lokaler och jämförelser mellan år visar att metoden fungerar bättre under en längre tid (cirka 20 månader). Feromonkoncentrationen mättes med en bärbar elektroantennograf (EAG) som visade att feromonhalten ökade direkt efter uppsättandet av feromonavgivarna och att feromonet var jämnt fördelat över hela lokalerna. Färre mott kunde observeras i lokalerna och antalet kundreklamationer minskade under de år försöken pågick. I chokladfabriken kunde vi även fånga mandelmott i vattenfällor som ett oberoende mått på populationsstorleken. Fångster i dessa fällor visade en signifi kant nedgång av populationen av mandelmott. Av dessa förvirringsförsök kan vi sammanfatta att denna metod har stor möjlighet att, på ett miljövänligt sätt, kunna minska populationer av dessa tre inomhuslevande mottfjärilar

Wild African Drosophila melanogaster are seasonal specialists on marula fruits

Although the vinegar fly Drosophila melanogaster isarguably the most studied organism on the planet,fundamental aspects of this species’ natural ecologyhave remained enigmatic [1]. We have here investigateda wild population of D. melanogaster from amopane forest in Zimbabwe. We find that these fliesare closely associated with marula fruit (Sclerocaryabirrea) and propose that this seasonally abundantand predominantly Southern African fruit is a keyancestral host of D. melanogaster. Moreover, whenfruiting, marula is nearly exclusively used byD. melanogaster, suggesting that these forest-dwellingD. melanogaster are seasonal specialists, in asimilar manner to, e.g., Drosophila erecta on screwpine cones [2]. We further demonstrate that themain chemicals released by marula activate odorantreceptors that mediate species-specific host choice(Or22a) [3, 4] and oviposition site selection (Or19a)[5]. The Or22a-expressing neurons—ab3A—respondstrongly to the marula ester ethyl isovalerate, a volatilerarely encountered in high amounts in other fruit.We also show that Or22a differs among African populationssampled from a wide range of habitats, inline with a function associated with host fruit usage.Flies from Southern Africa, most of which carry adistinct allele at the Or22a/Or22b locus, have ab3Aneurons that are more sensitive to ethyl isovaleratethan, e.g., European flies. Finally, we discuss thepossibility that marula, which is also a culturallyand nutritionally important resource to humans,may have helped the transition to commensalism inD. melanogaster

Identification of a Sex Pheromone Produced by Sternal Glands in Females of the Caddisfly Molanna angustata Curtis

In the caddisfly Molanna angustata, females produce a sex pheromone in glands with openings on the fifth sternite. Gas chromatographic analyses of pheromone gland extracts with electroantennographic detection revealed four major compounds that stimulated male antennae. These compounds were identified by means of gas chromatography–mass spectrometry and enantioselective gas chromatography as heptan-2-one, (S)-heptan-2-ol, nonan-2-one, and (S)-nonan-2-ol in the approximate ratio of 1:1:4:10, respectively. Field tests showed that the mixture of the two alcohols was attractive to males whereas addition of the corresponding ketones reduced trap catches. The sex pheromone of M. angustata, a species in the family Molannidae within the suborder Integripalpia, is similar to the pheromones or pheromone-like compounds previously reported from six other trichopteran families, including members of the basal suborder Annulipalpia. This suggests that minimal evolutionary change of the pheromone chemistry has taken place within the leptoceroid branch of integripalpian Trichoptera compared to the ancestral character state

Svenska namn på alla världens fåglar

Det har gått nästan sju år sedan dåvarande SOF:s Namnkommitté presenterade ett första utkast till svenska namn på alla världens fågelarter. Efter det att förslagslistan lades ut togs många synpunkter på namnen emot, men därefter gick projektet i stå fram till dess att Taxonomikommittén (Tk) vid sitt möte i september 2013 beslutade att slutföra arbetet

Oviposition and flight period of the currant shoot borer Lampronia capitella

The currant shoot borer, Lampronia capitella (Lep., Prodoxidae), is an important pest of currants, Ribes spp., in northern Europe. Oviposition was studied in cage experiments and the flight period was monitored in field studies using pheromone-baited traps. Blackcurrant, Ribes nigrum, was the host species in both studies. The total egg supply of females was on average 107 eggs and oviposition started 2-5 days after emergence. About 60% of the eggs were laid during the first day of the oviposition period. Eggs were laid in currant fruitlets, in batches comprising several, usually four to seven eggs. The flight period started shortly after the end of the flowering period of blackcurrant, and lasted for about 3 weeks

Brunkrissla åter i Sverige

Inula conyzae was discovered in Vellinge, southwestern Skåne in July 2007 Twenty-seven plants were found along a slope leading down to a small pond, and eight more individuals were discovered on a field nearby. The population seems to be several years old, and will hopefully expand. This is the first record of I. conyzae in Sweden since 1974. We discuss possible ways of immigration from neighbouring countries. All localities in Sweden, Denmark and northernmost Germany are marked on a map. The average distance from recent localities to the Vellinge site is 108 kilometres