Serious mental illness and smoking cessation

Smoking rates among individuals with severe mental illness are significantly higher than in the general population. Contrary to common perception, individuals with severe mental illness have been shown to be motivated to quit smoking. This paper discusses and synthesises literature on smoking among individuals with severe mental illness and contributes to the debate about the significant role mental health professionals can play in targeting the effective cessation therapies towards smokers with severe mental illness. Severe mental illnesses include schizophrenia, paranoid and other psychotic disorders, psychotic depression, bipolar affective disorder, major depression

Bed partners' and patients' experiences after treatment of obstructive sleep apnoea with an oral appliance

The purpose of the study was to evaluate bed-partners' and patients' self-reports of general well-being, physical strength and mental energy after treatment for obstructive sleep apnoea (OSA) with a mandibular advancement oral appliance (OA). Patients (N = 134) referred from medical physicians diagnosed with true OSA, i.e. an apnoea-hypopnoea index of > 10, were treated with an OA for more than one year. The somnographic evaluations were undertaken in a patient's home before the start of, and six months after, treatment. An individually designed monobloc OA was manufactured by a dental technician for nightly use. After one year of treatment, a follow-up questionnaire was sent to patients whose sleep disorder was reduced > 50% from baseline values and to their bed partners. The questionnaire consisted of 15 questions or statements with multi-answer alternatives concerning well-being, physical strength, mental energy, sleep, day and night symptoms, and the Epworth Sleepiness Scale (ESS: eight questions). The questionnaire was answered by 82% (110/134) of the patients and 85 bed partners. Both patients and bed partners reported improvement in general well-being, physical strength and mental energy, between 70-80% for patients and 55-68% for bed partners sharing the same bed-room. Similar results were found for concentration ability, joyfulness and strength of effort in social intercourse, as well as decreased daytime sleepiness, improvement in the feeling of getting enough sleep and reduced nocturia. Conclusions: In all dimensions, the treatment effect had a great influence, not only on patients but on bed partners as well

Att sluta röka - en effektstudie av två rökavvänjningsprogram utförda inom Folktandvården, Landstinget Västmanland

Bakgrund och syfte med studien. Landstinget Västmanland har i sitt tobaksförebyggande arbete utvecklat och tillämpat flera olika metoder för att stödja befolkningen att sluta röka och snusa. En av dessa metoder är NIX rökslutsprogram som utvecklats av Folktandvården i samarbete med ett privat företag. Metodens långtidseffekter har dock inte utvärderats efter vetenskapliga principer som förordas av bland annat Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Syftet med denna utvärdering var att utvärdera rökslutsprogrammet NIX Individ jämfört med självhjälpsprogrammet Fimpa dig fri, avseende andel rökfria 12 månader efter planerat rökstopp samt metodernas kostnadseffektivitet. Material och metod. Studiedesignen är en randomiserad kontrollerad studie (RCT) där deltagarna slumpmässigt lottats till antingen rökslutsprogrammet NIX Individ (interventionsgrupp) eller självhjälpsprogrammet Fimpa dig fri (kontrollgrupp). Målgruppen för studien var vuxna dagligrökare (20 år och äldre) som hade en önskan att sluta röka. Deltagarna skulle kunna läsa och förstå det material som ingick i de båda rökslutsprogrammen på svenska språket. Deltagarna rekryterades främst via tandvården, hälso- och sjukvården och några större arbetsplatser i Västerås, men också av rökande som själva kontaktade studien. Interventionsprogrammet NIC Individ pågick under ca fyra månader och omfattade åtta träffar med ca 30 minuter per träff hos en rökslutsutbildad tandhygienist. Efter ett personlighetstest utformas interventionen utifrån de fyra personlighetstyper som programmet baseras på. Programmet Fimpa dig fri är ett självhjälpsmaterial som består av ett tryckt häfte på 48 sidor om att sluta röka. Deltagarna i detta program träffade initialt vid ett tillfälle en rökslutsutbildad tandhygienist under ca 30 minuter, för att gå igenom innehållet och arbetsuppgifterna i självhjälpsprogrammet som skulle genomföras under cirka åtta veckor. Totalt kom 294 (N) personer att ingå i studien varav 146 i NIX Individ-programmet och 148 i Fimpa dig fri. Alla deltagare fick besvara en baslinjeenkät före programstarten. Enkäten besvarades av 98% av de 300 inkluderade deltagarna en uppföljningsenkät med den tidigare enkätens frågor och nya frågor om bland annat hälsa sändes per post till deltagarna 12 månader efter deras planerade rökstopp. I denna uppföljning efter 12 månader medverkade 252 deltagare (86%) i studien användes definitionen rökfri om en deltagare som vid utvärderingstillfället uppgett att de inte rökt under den senaste veckan (punkprevalens). För att definieras som att vara i vidmakthållande steget skulle deltagaren ha varit rökfri i minst 6 månader. Den ekonomiska utvärderingen baserades på kostnaderna för att bedriva rökslusinsatserna, antalet personer som var rökfria efter 12 månader samt en tidigare framtagen skattning av de hälsomässiga och samhällsekonomiska effekterna av rökslut. I en kostnadseffektivitetsanalys jämfördes därefter kostnaderna för att bedriva insatserna (interventionskostnaderna) med insatsernas samhällsekonomiska och hälsomässiga effekter. Resultat rökfria efter 12 månader. Efter 12 månader var 23 % (59 av de 252 deltagarna) rökfria varav 27 % (35/131) för deltagarna i NIX Individ och 20% (24/121) i Fimpa dig fri. Ytterligare 11 respektive 6 % av deltagarna rökte men inte dagligen. Tolv personer (5%) hade använt snus under den senaste veckan före uppföljningen, varav 6 dagligen. 16% (40/252) av deltagarna hade varit rökfria i mer än 6 månader och det fanns en signifikant skillnad (p<0,05) mellan de båda programmen, 21% (27/131) för NIX Individ jämfört med 11% (13/121) för Fimpa dig fri. Vid uppföljningen rökte männen signifikant fler cigaretter än kvinnorna (p<0,05). Det var färre rökfria bland dem som hade en kortare utbildning jämfört med dem som hade gymnasie- eller högskoleutbildning. Bland dem som var rökfria var det signifikant fler som fått undervisning om rökningens hälsorisker under sin skolgång jämfört med dem som inte slutat röka (p<0,05). 52% av deltagarna hade använt sig av nikotinersättningsmedel NRT, i NIX Individ 54% och i Fimpa dig fri 52%. Det var lika stor andel rökfria vid uppföljningen bland dem som använt NRT som bland dem som inte gjort det. I NIX Individ var andelen rökfria 32% bland dem som använt NRT jämfört med 40% bland dem som inte använt sådana medel. Motsvarande siffror för Fimpa dig fri var 24% rökfria bland dem som använt NRT och 17% bland dem som inte använt NRT (ej signifikant). De som var rökfria hade i högre grad, utöver stödet av programmet, även stöttats i sitt rökslutsförsök av sin nära omgivning som familj, vän och/eller arbetskamrat (p<0,05). Kvinnorna hade varit signifikant mer ovanligt nedstämda under någon period efter första kontakten med programmet än männen (p<0,01). Motsvarande könsskillnader gällde också om att något annat (än att de försökt sluta röka) hänt i deras liv som kan ha orsakat deras stress eller nedstämdhet (p=0,01). Det var nästan statistiskt säkerställt (p=0,052) att kvinnorna fått mer stöd av vän/vänner än vad män fått. 33% av deltagarna hade, när det gällde förändringsstegen, inte förflyttat sig från där de befann sig före programstarten. Bland de 193 personer som rökte vid uppföljningen och som var stegklassificerade var det 74% som hade för avsikt att senast inom ett halvår göra ett nytt rökslutsförsök. För deltagare som initialt var i steget övervägande (contemplation) eller steget förberedelse (preparation) var det en större andel av NIX Individ jämfört med Fimpa dig fri-deltagarna som uppnått minst 6 månaders rökfrihet, medan däremot flera deltagare i NIX Individ gjorde det (p<0,05). Bland dem som haft socialt stöd var det också säkerställt fler i NIX Individ som varit rökfria sex månader jämfört med Fimpa dig fri (p<0,05). Insatsernas kostnadseffektivitet. Den totala kostnaden för att genomföra de två insatserna uppgick till ca1,84 miljoner kronor. De gemensamma kostnaderna för projektledning och rekrytering samt uppföljning av deltagare, uppgick till ca 700 000 kronor. Kostnaderna per deltagare i Fimpa dig fri var 956 kronor och för NIX Individ och till ca 500 000 kronor för Fimpa dig fri. De hälsomässiga effekterna av rökslut beräknades för NIX Individ uppgå till knappt 14 QALYs, och till knappt 10QALYs för Fimpa dig fri. Fimpa dig fri-programmet beräknades i kostnadseffektivitets-analyserna leda till minskade kostnader för samhället i stort, och mycket låga nettokostnader för hälso- och sjukvården. Detta resultat uppstår eftersom de besparade samhällskostnaderna var större och de besparade hälso- och sjukvårdskostnaderna var nästan lika stora som interventionskostnaderna. I jämförelse med Fimpa dig fri beräknades den ökande (inkrementella) kostnaden per QALY för NIX Individ uppgå till ca 96 000 kronor per QALY. Dessa kostnader måste jämföras med vad samhället och landstinget är villiga att betala för en ökad hälsa. Kostnaden 96 000 kronor per QALY för NIX Individ ligger under den gräns som Socialstyrelsen anser vara väl kostnadseffektiv. Båda metoderna bör därför införas inom hälso- och sjukvården. Fimpa dig fri om man önskar minska de samhällsekonomiska kostnaderna och NIX Individ om man är villig att betala mer för att uppnå ytterligare hälsa. Slutsatser. Studien visar på att NIX Individ och Fimpa dig fri är effektiva rökslutsprogram vad avser rökfria efter 12 månader. NIX Individ svarar för en högre andel rökfria än Fimpa dig fri programmet, men denna skillnad är inte signifikant och resultatet är jämförbart med andra program med motsvarande studiedesign och intensitet. För personer som varit rökfria i mer än sex månader är det däremot en säkerställd skillnad mellan NIX Individ och Fimpa dig fri. Ingen av deltagarna i Fimpa dig fri lyckades nå denna längre rökfrihet utan omgivningsstöd eller professionella krafter. Den ekonomiska utvärderingen ger samma resultat som tidigare genomförda ekonomiska studier av rökslutsprogram i Sverige, både NIX Individ och Fimpa dig fri är kostnadseffektiva program. Fimpa dig fri bör rekommenderas i första hand inom hälso- och sjukvården, då programmet medför ytterst små extra kostnader. NIX Individs kostnad per hälsoeffekt ligger under den gräns som Socialstyrelsen anser vara väl kostnadseffektivt, och ger därför tillräckligt mycket mer hälsa för att vara värd att införa inom hälso- och sjukvården. Studien visar också att det inom tandvården, sjukvården och via större arbetsplatser är möjligt att rekrytera deltagare till rökslutsprogram och att tandhygienister med utbildning i rökslutstöd och med tandvården som arena kan genomföra effektiva, mera intensiva program än bara några minuters rökslutsrådgivning i samband med ordinarie besök

Bibloc and Monobloc Oral appliances in the Treatment of Obstructive Sleep apnoea : a Multicenter, Randomized, Blinded, Parallel-Group Trial

Introduction: The clinical benefit of bibloc over monobloc appliances has not been established in randomized trials treating obstructive sleep apnoea (OSA). We hypothesized that the two types of appliances are equally effective in treating moderate to severe OSA. Materials and methods: We performed a blinded, multicenter, randomized, controlled, prospective, parallel-group trial including patients aged 18 years or older who had moderate-to-severe OSA. Patients were randomly assigned to receive either a bibloc or a monobloc appliance with the intention to protrude the mandible 75% of the individual maximal protrusion capacity. At baseline a one-night respiratory polygraphy was done without any respiratory support. The polygraphy was iterated with the appliance in place at a 6-week follow-up. The primary outcome was the absolute change in the apnoea-hypopnea-index (AHI) from baseline to the 6-week follow-up, analysed in the per-protocol population. All patients who received an appliance were included in the safety analysis. This trial is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT02148510, and approved by Uppsala Regional Ethical Review Board, Sweden (#2014/021). Results: We recruited patients from three dental specialist clinics in Sweden; enrolment of 302 patients was done between March 2014 and April 2016; 146 randomized to bibloc and 156 to monobloc appliance. Twenty-three patients in the bibloc group and 17 in the monobloc group were withdrawn due to reasons like appliance could not be fitted, lack of compliance, adverse events or non-valid follow-up polygraphy i.e. a per-protocol group of 123 bibloc and 139 monobloc treated patients. The mean change of AHI from baseline to 6 weeks of treatment was -13.8 (95% CI -16.1 to -11.5; p < 0.001) in the bibloc group and -12.5 (95% CI -14.8 to -10.3; p < 0.001) in the monobloc group. The mean difference was not significant between the groups (-1.3 (95% CI -4.5 to 1.9). The most common adverse event in the orofacial region was upper airway infection followed by complains from various parts of the mouth, jaws and teeth. Conclusions: Bibloc and monobloc appliance treatment was equal in their effects in treating OSA as measured by at home polygraphic respiratory measures and the appliances were associated with a similar degree of adverse events. Acknowledgements: Funding from Uppsala-Örebro Regional Research Council and Vastmanland County Council, Sweden