Turning Ekonomikumparken into an eco-park : an evaluation and development of the eco-efficiency of an urban park in Uppsala, Sweden

Denna studie syftade till att identifiera och utveckla ekologiska värden för ett urbant parkområde i Uppsala. Utifrån de värden som identifierats föreslogs en rad naturbaserade lösningar för att skapa mer mångfunktionella ytor i parkområdet, stärka dess resiliens och på så sätt även bidra till att skydda det gröna stråk som parken utgjorde en del av. Genom att använda verktyget Grönytefaktor för allmän platsmark identifierade arbetet parkens kvaliteter utifrån sex olika värdekategorier och kunde därigenom generera ett värde för parkens kvaliteter. Verktyget kvantifierade parkens ekologiska kvaliteter och visade på parkens ekoeffektivitet. Arbetet identifierade även dessa kvaliteter med hjälp av platsanalyser och dokumentgranskningar. Studien visade att parken i hade flera viktiga kvaliteter och utgjorde ett viktigt urbant parkområde med potential att bidra till stadens resiliens och gröna infrastruktur. Däremot fanns det flera aspekter av parken som kunde utvecklas för att skapa mer mångfunktionalitet i dess ytor. Genom att införa ängsplanteringar, en dagvattendamm och skydda de spridningslänkar som området är anslutet till kunde områdets mångfunktionalitet och ekoeffektivitet öka. På grund av att metoden GYF AP var relativt ny fanns det inget stort urval av referensvärden och därför var områdets grönytefaktor svår att bedöma. Metoden hade ändå flera styrkor genom att den identifierade förekomsten av och bristen på mångfunktionella ytor.This essay aims to identify and develop the ecological values with nature-based solutions for an urban park in the city of Uppsala, Sweden. The goal was to facilitate the multifunctionality of the different areas and thereby strengthen the resilience and the green infrastructure of both the park and the city. The essay identified the ecological values of the park through six different categories by using the tool Grönytefaktor för allmän platsmark (GYF AP), which aims to quantify the qualities of the park and find a numeric value for the parks eco-effectivity. This was done by a place analysis complimented by a desktop study. The study shows that the park held a variety of important qualities and that the area constitutes as important urban greenery for the city. Although the park still has multiple ways to develop and enhance the multifunctionality of its ecosystem services. By establishing meadows on the current greensward, the function of the park as a pollination node will be enhanced, as well as the meadow will serve as an aesthetic value for the park. Creating a pond could also enhance multiple values for the park, as it works as a storm water manager, a habitat for different species, regulate the microclimate and as an aesthetic value. The method of GYF AP is in a Swedish context relatively new which makes it hard to find reference values to compare this park results to. Although this creates some difficulties in using the method, it still works as a tool to identify and develop the multifunctionality of urban green areas

Grönska i stadens små rum

Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Samtidigt står delar av Stockholm för de absolut mest tätbefolkade områdena i Europa. Stockholms innerstad har en genomsnittlig befolkningstäthet på över 9000 invånare per kvadratkilometer, och en del av Södermalm utgör den sjätte mest tätbefolkade kvadratkilometern i hela Europa. Trots detta pågår en fortsatt förtätning i centrala Stockholm, vilket i sin tur leder till allt färre rekreativa friytor och grönytor i staden. På Norrmalm i Stockholm planeras en omfattande förtätning och nybyggnation, i och med att spårområdet planeras att överbyggas. Detta arbete syftar till att undersöka möjligheterna till att få in mer växtlighet och skapa rekreativa och sociala platser i den täta staden. Frågorna undersöks genom genererandet av ett gestaltningsförslag för tre nya gårdsrum som bildas i samband med förtätning av en fastighet på Norrmalm. Platsen har ett mycket centralt läge i staden samtidigt som dess mark- och ljusförutsättningar medför svårigheter för att skapa grönskande miljöer. Arbetet utgår ifrån metoden analys genom syntes där en litteraturöversikt, platsbesök, dokumentstudie och referensprojekt kombinerats med skissande för att generera ett förslag för gårdarna. Processen tilläts vara iterativ och gestaltningen växte fram allteftersom mer information samlades in. Resultatet av processen blev tre gårdsrum med sittplatser och flera vegetativa skikt. Gestaltningen syftar till att skapa en grön oas i staden skyddad från trafik och brus som knyter an till Stockholms arkitektoniska historia. Genom att arbeta med rummens dimensioner, ljusförutsättningar och markförhållanden skapades en gestaltning anpassad efter platsens unika förhållanden, samtidigt som en stor andel växtmaterial infördes. Gårdarna har en högsmal form och det vertikala rummet nyttjades för att få in grönska samtidigt som åtgärder för den mänskliga skalan genomfördes. Sammanfattningsvis diskuteras gestaltningens styrkor och svagheter, samt metodens möjligheter och begränsningar. Det blev tydligt att metoden gav stor frihet till egen tolkning och resultatet blev därför en produkt av egna preferenser. Det visade sig också att det stora fokuset på grönskans sociala värden ledde till att de ekologiska värdena fick en mindre central roll denna gestaltning. Slutligen noterades potentialen till vidare undersökning av att koppla samman gårdarna med det anslutande gaturummet för att få en enhetlig gestaltning med tydliga entréer som synliggör de nya gårdarna för förbipasserande.More than 3,5 million of Sweden’s 10 million population live in a city with more than 100 000 inhabitants. Of these 1,6 million people live in Stockholm. The municipality has the highest population density in Sweden with over 500,000 people per square kilometer. In the city center, the population density reaches as high as 9500 people per square kilometer. Even though Stockholm already has a high population density, the city continues to densify. Existing office buildings are rebuilt into housing and the small amount of public space that exists is removed and replaced by new buildings. In the city area of Norrmalm in central Stockholm, an extensive densification is planned. In this area, the quarter Lagern is located. This work aims to research the possibilities for more vegetation and creating recreative spaces in the dense city. The work explores the research questions through the development of a design proposal tree yards in central Stockholm. The proposal intends to add vegetation and social values to the site, despite the property´s limiting ground and light conditions. In addition, the work aims to generate a social meeting point that connects to Stockholm while contributing unique qualities of experience. The method analysis by synthesis inspired the overall structure of the process, where a combination of documents, place study, literature, references, and sketching made up the first step in the process. The proposal was developed through an iterative process, where the collection and analysis of information slowly and repeatedly developed the sketching into the final result. The design process resulted in three verdant connecting yards with plenty of room for seating and social get-togethers. The overall concept for the design was to create a green oasis in the dense city where the citizens can escape the busy and warm streets. The design was guided by four concepts: movement and stillness, leveled plant beds, furniture for flexibility and changeability, and ceilings for the human scale. The principles were accompanied by ten program points where the ideas of the principles were converted into the specific circumstances of the property. Although densification by many is seen as an important aspect for building socially sustainable cities, it often means that the city's green spaces are reduced. In some ways, the core of this project might be seen as contradictory to a flourishing, sustainable city, as the main objective may lead to further reduction of the city´s open spaces. At the same time, the project can be seen as a modern, unique project where the problems of the modern city are addressed. To create as little damage on the planet as possible, maybe even projects like this will become more and more common. Although it may be difficult to create inviting, socially stimulating, calm, verdant, safe, and interesting places in the city, perhaps that is the obvious role for the landscape architect in the future