Urban greening strategies for compact areas

Planning of compact and green urban areas has become an emerging issue. Thus, there is a need to examine strategies for implementing green infrastructures in compact urban areas. The aim of this paper is to examine how green infrastructure is developed in a compact urban structure in a case study of the city of Malmö. Six examples of urban greening were selected. The selection was made to obtain a variety of types of green spaces that were not public parks and that were devel- oped (or were intended to be developed) in compact urban structures. The findings suggest that there are reasons for analysing and discussing urban greening strategies in new categories, like building attached, grey and brown green infrastructure. The supply and distribution of cultural ecosystem services that these strategies offer were assessed by how they offer access for viewing, staying or interacting with the places. In this assessment the green infrastructure was divided in public, private and private-personal structures. The limitations and possibilities of different strategies need to be further explored with respect to the kinds of services supplied as well as how benefits are distributed. Cultural eco- system services, such as recreation and social cohesion, cannot be taken for granted based on quantitative measures of green space alone. The spaces must be assessed in terms of types of access offered and who has access

Grading of parameters for urban tree inventories by city officials, arborists and academics using the Delphi method

Tree inventories are expensive to conduct and update, so every inventory carried out must be maximized. However, increasing the number of constituent parameters increases the cost of performing and updating the inventory, illustrating the need for careful parameter selection. This paper reports the results of a systematic expert rating of tree inventories aiming to quantify the relative importance of each parameter. Using the Delphi method, panels comprising city officials, arborists and academics rated a total of 148 parameters. In order of total mean score, the top ranking parameters, which can serve as a guide for decision-making at practical level and for standardization of tree inventories, were: Scientific name of the tree species and genera, Vitality, Coordinates, Hazard class and Identification number. The study also examined whether the different responsibilities and usage of urban tree databases among organizations and people engaged in urban tree inventories affected their prioritization. The results revealed noticeable dissimilarities in the ranking of parameters between the panels, underlining the need for collaboration between the research community and those commissioning, administrating and conducting inventories. Only by applying such a transdisciplinary approach to parameter selection can urban tree inventories be strengthened and made more relevant

Ecosystem services in municipal spatial planning.

The Swedish government decided in 2012 that the importance of biodiversity and the value of ecosystem services should be integrated in planning and other decision processes latest in 2018. However, it is not self-evident how to implement the importance of biodiversity and the value of ecosystem services in spatial planning practice. The aim of this report is to explore how far Swedish municipalities have progressed regarding the integration of ecosystem services in urban spatial planning and what can be learnt from the efforts so far. The data for this progress re-port was gathered by means of a telephone survey. The results show that the integration of ecosystem services is in an early stage in Swedish planning practice. However, the lack of practical experiences makes many planners hesitant to get started. The overall picture is that most planners seem to regard it as a technical issue that can be solved by experts and assessment/ planning tools. For future spatial planning practice it is recommended that value of ecosystem services should be negotiated instead of assessed by experts

Grönytefaktorn i Sverige

Sustainable urban development is a challenge that requires handling of different goals and conflicts, such as between a dense urban structure on one hand, and the need for ecosystem services on the other. The Green Area Ratio is a type of planning tool used to ensure a certain amount of vegetation and water in the built environment. The purpose of this report is to provide a knowledge basis to integrate ecosystem services in spatial planning. The goal is to provide an overview of the use of The Green Area Ratio in Sweden as well as the experience gained. The Green Area Ratio is used in at least 15 municipalities. There is currently no systematic evaluation of how the Green Area Ratio contributes to ecosystem services. Even if it might change the rules in planning, it is not obvious that this leads to a satisfactory built environment. The Green Area Ratio is a general type of planning tool and it therefore lacks an adoption to the site-specific needs of ecosystem services

Utvärdering av projekt Planteringar utan gränser i Helsingborg

Projekt Planteringar utan gränser startade med en tillfällig odlingsplats i Helsingborg år 2010. Idag finns odlingar på fyra platser i staden. Projektet drivs i samverkan mellan flera kommunala förvaltningar, Helsingborgshem och Svenska kyrkan. Syftet med projektet har varit att utveckla den sociala hållbarheten genom stadsodling. Den här utvärderingens syfte var att undersöka hur stadsodling i praktiken bidrar till stärkt social hållbarhet. Genom att stadsodlingen genomförs i samarbete med organisationer så som ideella föreningar, företag och kommunala verksamheter har kommunen kunnat nå ut till grupper som redan är organiserade. Med kommunalt anställda trädgårdsmästare har kommunen dessutom kunnat nå grupper som saknar den förankringen. Trädgårdarna har bidragit till ökad trygghet i människors vardagsmiljö

En walkshop i Lindängen

För att understödja attraktiv kollektivtrafik och bra förbindelser mellan olika bo-stadsområden är det viktigt att miljön stödjer gående. Walkshop är ett pedagogiskt koncept utvecklat i syfte att främja utbytet mellan forskning, utbildning och prak-tik avseende utformning av stadsmiljö för. Syftet med Walkshop Lindängen var att undersöka hur utemiljön i Lindängen stödjer gåendet inom området. Walkshopen omfattade en och en halvdags schemalagd aktivitet inkluderade föreläsningar från forskning och praktik, fältarbete i form av strukturerade gåturer samt ett seminari-um där resultatet från fältarbetet diskuterades. Studentgruppen bedömde platserna som medelgoda i de flesta avseenden. Två platser fick något högre värdering på grund av att miljöerna var bättre skötta och/eller hade mer vegetation. I övrigt upplevdes miljöerna som trygga, men tråkiga. Utvecklingen av stråken kräver ett samarbete mellan kommunen och de olika fastighetsägarna. För en fördjupad kun-skap om hur attraktiv miljön är för gående krävs sannolikt undersökningar där de boende deltar

Kvalitetsaspekter vid upphandling av utemiljöförvaltning

SAMMANFATTNING Projektet är inriktat på entreprenadupphandling av utemiljöskötsel. Vi gör en jämförelse mellan Sverige och Danmark och i görligaste mån mellan upphandlingar som genomförts enligt EU:s inköpsdirektiv (offentlig verksamhet) och upphandlingar som inte omfattas av direktivet (privat verksamhet). Som utgångspunkt har vi formulerat tre trender att följa upp: 1. Allt fler förvaltare, både offentliga och privata, övergår till upphandling av förvaltningen av sina utemiljöer på entreprenad istället för att genomföras i egen regi men det är oklart om denna trend nått en mättnad eller om det fortfarande är en ökande (eller minskande) andel upphandlad förvaltning. 2. Upphandling av utemiljöskötsel från offentliga förvaltare styrs av EU:s upphandlingsregler genom de nationella lagarna Lagen om offentlig upphandling (LOU) i Sverige och Tilbudsloven i Danmark. Tillämpningarna blir allt mer stelbenta efterhand som ansvaret för upphandlingar förs över till centrala upphandlingsenheter eller styrs till sitt upplägg av lokala/kommunala/andra upphandlingsreglementen. Kraven på genomsiktlighet, jämförbarhet och enkelhet ökar varför de kvalitativa aspekterna och kraven blir allt svårare att formulera och ha som utgångspunkt för att få rätt val av utförare och att upphandlingsunderlagen kan användas för att styra mot den efterfrågade kvaliteten i det utförda resultatet. 3. Funktionsupphandlingar tenderar att bli allt vanligare jämfört med moment- och arbetsspecificerade upphandlingar. Projektet har genomförts i tre steg. Det första var en webbenkät till parkförvaltare och fastighetsförvaltare i Sverige (45 park+15 bostad=60 svar) och Danmark (57 park+8 bostad=65 svar). Det andra var en telefonintervju till dem som i webbenkäten meddelat att de var beredda att vara med vid en intervju, 23 i Sverige och 6 i Danmark. Det tredje var en genomgång av svenska förfrågningsunderlag insamlade från en del av dem som medverkade vid telefonintervju och som jämfördes med en genomgång av förfrågningsunderlag från början av 1990-talet (Persson, 1996). De svenska och danska ramverken kring entreprenadupphandling är både likartade och skiljer sig åt. Störst är skillnaden att i Danmark har regeringen gripit in och skrivit avtal med kommunernas organisation om vilken omfattning entreprenadupphandling av kommunal verksamhet ska ha. Det finns även skillnader i hur anställningstryggheten hanteras när man går över till entreprenadverksamhet och att det i Danmark finns en särskild lag om kontrollbud som avges av den kommunala verksamheten vid entreprenadförfrågningar. Av webbenkäten framgår att: – I både Sverige och Danmark är trenden att de kommuner som nu lägger ut en del av sina skötseluppgifter på entreprenad förväntar sig en ännu större entreprenadupphandling framöver. – De svenska kommuner som lägger ut på entreprenad lägger ut en större andel av uppgifterna på entreprenad jämfört med de danska kommunerna. – Färre kommuner lägger ut på entreprenad i Sverige än i Danmark. 6 – Det är bara några få bostadsföretag som lägger ut skötseluppgifter på entreprenad i Danmark, medan andelen bostadsföretag som lägger ut skötseluppgifter på entreprenad är större i Sverige. Av telefonintervjuerna framgår att flödet för genomförande av upphandlingar och entreprenader är relativt snarlikt mellan Danmark och Sverige. Noteras kan att inköpsavdelningar eller liknande är inblandade i princip i alla undersökta kommuners upphandlingsprocesser. En skillnad är att bland våra danska respondenter använder samtliga sig av konsulter som stöd i olika led av processen medan det är mera ovanligt i Sverige. Bland våra danska case är alltid den politiska nivån medverkande i processen, vilket inte är fallet i Sverige. Där är en skillnad mellan upplägget av intervjuerna så frågan om politisk involvering är inte explicit ställd i de svenska. Vidare framgår att synen på funktions- respektive moment- och frekvensbaserade styrdokument är likartad i båda länderna. Helhetstänkande och holistiska styrdokument är mycket ovanliga men huvuddelen av respondenterna menar att det är den bästa formen för daglig uppföljning av entreprenaderna, men samtidigt är styrdokumenten i princip aldrig (med ett svenskt undantag) i sin helhet baserade på funktion och utseende utan föreskriver moment och/eller frekvenser. Både i Danmark och Sverige är respondenterna överens om att det är relationen mellan beställaren och entreprenören som är mest utslagsgivande för vilken kvalitet som levereras genom skötselarbetet. En stor skillnad mellan länderna är att entreprenadupphandling av skötsel är ovanligt inom den danska bostadssektorn. Vi har fått flera exempel på att upphandlingar mött starkt motstånd från boende och boendeorganisationer i Danmark och inte kunnat genomföras. I Sverige är inte detta en kontroversiell fråga utan bostadsföretag av olika slag har utemiljöskötsel på entreprenad i stor omfattning. Av dem som svarat på vår webbenkät är det 14 av 15 bostadsrepresentanter som har entreprenadupphandling. Av de granskade svenska förfrågningsunderlagen (16 stycken) som jämförts med förfrågningsunderlag från början av 1990-talet framgår att det skett en stor förändring i vad som sägs om kontroll och uppföljning. På 1990-talet var den vanligaste formen att beställaren utövade den kontroll hen ansåg lämplig medan det var mycket ovanligt att kontrollen baserades på entreprenörens egenkontroll. Här har skett en svängning fram till idag där förhållandena nu är de omvända. Förutom dessa två renodlade former för kontroll finns en rad olika modeller där beställaren och entreprenören gemensamt utövar kontroll och uppföljning. För de tre trenderna kan konstateras: 1. Övergång från egen regi till entreprenad: Vi har av undersökningstekniska skäl inte fått fram några uppgifter från de beställare som idag inte använder entreprenader, i vilken utsträckning de planerar att göra det. Däremot visar vår studie att för de beställare som idag har entreprenader så räknar i princip alla med att andelen entreprenadupphandlad skötsel kommer att öka de kommande fem åren. 2. EU:s upphandlingsreglers påverkan på kvalitetsstyrningen och skötselutförandet: Det är stor skillnad på de svenska förfrågningsunderlagen från 1990-talet fram till dagens. Det är mer fokus på formalia och på underlag för tilldelningskriterier. Av våra intervjuer framgår att man har starkt fokus på jämförbarhet och kvantifierbarhet och inköpsavdelningar är involverade i alla kommunala upphandlingsprocesser. Respondenterna säger att man idag har svårare att hävda mjuka kriterier då upphandlingsansvariga menar att det ökar risken för över 7 klaganden av tilldelningsbeslut. I vilken utsträckning detta har påverkat den erhållna kvaliteten i det genomförda skötselentreprenadarbetet har vi inte haft möjlighet att följa upp i föreliggande projekt. 3. Ökad användning av funktionsupphandlingar kontra moment- och frekvensupphandlingar: Nej, utvecklingen verkar inte gå åt det hållet utan tvärt om, moment- och frekvensbaserade styrdokument blir allt mer dominerande. En rad behov för fortsatt forskning och utveckling har identifierats där ett exempel är vilken inverkan styrdokumentens uppbyggnad (t.ex. om de baseras på funktion och utseende eller på moment och frekvenser) har för genomförandet av entreprenaderna och det erhållna resultatet. Ett annat exempel är analyser av de överklaganden och rättsärenden som finns från utemiljöskötselentreprenader i Sverige och Danmark för att klargöra hur vanligt förekommande de är, vad överklagande avser och hur utslagen tenderar att bli i dessa ärenden

Hållbar förvaltning av bostadsgårdar

En god utemiljö i flerbostadsområden är ett viktigt mål för att skapa en hållbar stad. Den stora utmaningen för framtiden är att rusta upp de befintliga bostadsområdena eftersom de under överskådlig tid kommer att utgöra merparten av bostadsområdena i våra tätorter. En hållbar upprustning av befintliga bostadsområden berör såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet. Detta faktablad bygger på ett seminarium om hållbara bostadsgårdar som arrangerades i Malmö av Movium vid SLU och ISU - institutet för hållbar utveckling vid Malmö högskola i november 2009. I faktabladet ges tips på ett antal olika åtgärder som på olika sätt kan bidra till att skapa en hållbar förvaltning av bostadsgårdar. Faktabladet riktar sig till bostadsföretag