Physicochemical code for quinary protein interactions in Escherichia coli

This study shows that the diffusive motions of proteins in live cells are by no means without control but follow simplistic physical−chemical rules that can be quantified and optimized through surface composition. Most strikingly, human proteins are observed to stick to the “foreign” environment of bacterial cells, whereas the bacterial analogue moves around freely. Even so, the human proteins can predictably be transformed to bacterial behavior with a few structurally benign surface mutations, and, conversely, the bacterial protein can be made to stick. The findings have not only fundamental implications for how protein function is controlled at the physical−chemical level but can also be used to adjust protein motion in Escherichia coli at will

Long-term results after Boston brace treatment in late-onset juvenile and adolescent idiopathic scoliosis

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>It is recommended that research in patients with idiopathic scoliosis should focus on short- and long-term patient-centred outcome. The aim of the present study was to evaluate outcome in patients with late-onset juvenile or adolescent idiopathic scoliosis 16 years or more after Boston brace treatment.</p> <p>Methods</p> <p>272 (78%) of 360 patients, 251 (92%) women, responded to follow-up examination at a mean of 24.7 (range 16 - 32) years after Boston brace treatment. Fifty-eight (21%) patients had late-onset juvenile and 214 had adolescent idiopathic scoliosis. All patients had clinical and radiological examination and answered a standardised questionnaire including work status, demographics, General Function Score (GFS) (100 - worst possible) and Oswestry Disability Index (ODI) (100 - worst possible), EuroQol (EQ-5D) (1 - best possible), EQ-VAS (100 - best possible), and Scoliosis Research Society - 22 (SRS - 22) (5 - best possible).</p> <p>Results</p> <p>The mean age at follow-up was 40.4 (31-48) years. The prebrace major curve was in average 33.2 (20 - 57)°. At weaning and at the last follow-up the corresponding values were 28.3 (1 - 58)° and 32.5 (7 - 80)°, respectively. Curve development was similar in patients with late-onset juvenile and adolescent start. The prebrace curve increased > 5° in 31% and decreased > 5° in 26%. Twenty-five patients had surgery. Those who did not attend follow-up (n = 88) had a lower mean curve at weaning: 25.4 (6-53)°. Work status was 76% full-time and 10% part-time. Eighty-seven percent had delivered a baby, 50% had pain in pregnancy. The mean (SD) GFS was 7.4 (10.8), ODI 9.3 (11.0), EQ-5D 0.82 (0.2), EQ-VAS 77.6 (17.8), SRS-22: pain 4.1 (0.8), mental health 4.1 (0.6), self-image 3.7 (0.7), function 4.0 (0.6), satisfaction with treatment 3.7 (1.0). Surgical patients had significantly reduced scores for SRS-physical function and self-image, and patients with curves ≥ 45° had reduced self-image.</p> <p>Conclusion</p> <p>Long-term results were satisfactory in most braced patients and similar in late-onset juvenile and idiopathic adolescent scoliosis.</p

Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2018

Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som torsk, gråsej och vitling i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2018, och i augusti 2018 fångades ingen torsk. De torskar som fångades i oktober var få och små. De låga fångsterna kan vara kopplade till den höga vattentemperaturen under sommaren 2018. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake

Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2018

Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös. Abborrens och tånglakens längd vid ålder har ökat över tid, men konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2018. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av kadmium och kvicksilver. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa

Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2018

Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har dock inte förändrats under provfiskeperioden. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, och mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm) har ökat över tid. Hos tånglaken har relativa gonadvikten minskat över tid, men inga förändringar i ynglens överlevnad har observerats. Hälsotillståndet hos abborre har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren