Obetad eller nötkreatursbetad skog - historik, skötsel och avverkningsresultat från en gård i Västra Götaland

Inom det Formasfinansierade projektet ”Produktion av ekologiskt nötkött och andra ekosystemtjänster vid bete i mosaik med hagmark och skog” har virkeskvaliteten i skog som betats av nötkreatur undersökts.Skog har sedan lång tid använts för bete och på gården Ripanäs har skogen ingått som en naturlig förlängning av befintliga betesmarker. Studien visar att det går att producera god virkeskvalitet från betade skogsskiften men att det kräver kunskap om hur både djur och träd trivs bäst tillsammans. Att skapa stora sammanhängande betesfållor innehållande hagmark, skog och marginell åkermark kan minska både arbetsåtgången och stängselkostnader med följden att ekonomin blir bättre för djurägaren (Holmström, et.al., 2018). Det finns även forskning som visar att betesdjur i skog kan orsaka skador på träd med försämrad virkeskvaliteten som följd. I rapporten visas avverkningsresultat från betad och obetad skog på Ripanäs samt historisk och nutida skötsel av gården som är belägen i östra delen av Västra Götalandsregionen.Fyra skogsbestånd på fastigheten har undersökts innan och efter avverkning; ett äldre bestånd som betats av nötkreatur sedan flera decennier, ett yngre granbestånd som även det betats av nötkreatur, ett som betats av häst samt ett som ej betats sedan träden planterades men som är jämngammalt med det äldre nötkreatursbetade området. I tre av dessa skiften, de som betats av nötkreatur samt det som ej betats, har stubbar inom slumpvis utvalda provcirklar detaljstuderats.I det helt obetade skogsskiftet var cirka 90 % av träden angripna av röta jämfört med mellan 5-15 % i de betade skiftena. I de äldsta betade skogsskiftena stod träden glest medan det obetade skogsskiftet hade blivit eftersatt gällande gallring. Kraftig gallring visar sig på den här gården vara till stor fördel för både virkeskvalitet och ur betessynpunkt då solen når ner till marken och ger förutsättningar för begärliga betesväxter att rota sig.Slutsatser som dras från studien är att skogsproduktion kan kombineras med nötkreatursbete under en lång tid utan att virkeskvaliteten försämras. En allmänt god skötsel av skogen har större betydelse för avverkningsresultatet än om nötkreatur betat i området samt att det är viktigt att anpassa djurantalet utifrån de förutsättningar som erbjuds, oavsett om det är hagmark eller skog som ska betas

Ensilage och halm till dikor under dräktighet mixat eller separat utfodrat

Syftet var att jämföra två olika utfodringsstrategier, mixat foder av ensilage och halm med separat utfodring av ensilage och halm under dräktigheten för att studera dikors konsumtion av respektive fodermedel samt deras vikt- och hullutveckling. I försöket ingick två likvärdiga grupper med herefordkor, där den ena gruppen utfodrades med en mix i fri tillgång bestående av vallensilage och halm och den andra utfodrades med vallensilage i fri tillgång i fyra dagar följt av halm i fri tillgång i tre dagar varje vecka under stallsäsongen, december fram till kalvning. Den totala foderåtgången var större i den mixade gruppen men det gick åt mer vallensilage i den separat utfodrade gruppen. Näringsmässigt passade mixen bra till lågdräktiga dikor men i högdräktighet fanns utrymme för att öka andelen vallensilage utan att korna överutfodrades med energi och protein. I den separat utfodrade gruppen konsumerade korna stora mängder vallensilage och trots lågt näringsinnehåll i totalfoderstaten fick korna i sig mer energi och råprotein än vad som rekommenderas. Trots skillnader mellan grupperna i konsumtion kunde inga vikt- eller hullmässiga skillnader skönjas. Det var heller inga bevisat foderrelaterade skillnader i kalvarnas födelsevikt eller avvänjningsvikt. Konsumtionen var dock jämnare i den mixade gruppen. Det som framkom var att några kor i den separat utfodrade gruppen fick diarréer vilket ökade ströåtgången, samt att separat utfodring kräver jämna kogrupper och gott om ätplatser. När halmpriset är lågt per kilo torrsubstans har mixen en prismässig fördel men om det motsatta råder, att halmen är dyrare eller lika dyr som ensilaget, så är det billigare att utfodra separat. Givetvis beror det även på vilken maskinkedja som finns att tillgå på gården. Då djuren var mer harmoniska i den mixutfodrade gruppen kan dock andra värden än rent ekonomiska vara på sin plats att beakta

Juice from silage in green bio refineries - a potential feed ingredient in liquid diets to weaned pigs

The objective of this study was to evaluate silage juice from green bio refineries in liquid diets to pigs and its' effect on growth, cleanliness and health. Ninety-six (L x Y) x H organically raised pigs were fed either a control diet (C-diet) or a silage feed juice diet (SFJ-diet). The C-diet consisted of a commercial feed mixed with water prior to feeding. The SFJ-diet consisted of a lower ration of commercial feed mixed with silage feed juice (SFJ) instead of water, theoretically replacing 10% of the dietary crude protein content. All pigs consumed the juice and grew similarly, on average 0.48 kg/day. SFJ pigs were significantly dirtier on their back and head than C pigs (P < 0.001 for all), but cleanliness in the rectum area and in the pen did not differ. Silage juice had only minor effects on hygienic measures and could be a potential local feed ingredient to pigs

Aluminiumburkar i ensilage – problem för korna och lantbrukarna

Enligt Håll Sverige Rent:s markägarenkät 2013 har nedskräpningen ökat i Sverige de senaste åren och det är både jordbruksmark och skogsmark som skräpas ner. Att odla vall intill trafikerade vägar innebär stor risk för inblandning av aluminium i grovfoderkedjan. Skärvor från söndertrasade aluminiumburkar kan leda till att djuren drabbas av åkomman vasst och i förlängningen måste nödslaktas. I projektet ”Aluminiumburkar i ensilage – problem för korna och lantbrukarna” har 16 mjölk- och nötköttsproducenter samt distriktsveterinärer och besiktningsveterinärer i Västsverige intervjuats i syfte att försöka fastställa om och i hur stor grad aluminiumburkar är ett problem. De intervjuade lantbrukarna visade sig ha problem med nedskräpning utmed trafikerade vägar, särskilt i början och slutet av turistsäsongen. Det skräp som oftast hittades på foderbordet hos djuren var söndertrasade aluminiumburkar. Totalt nödslaktades 51 nötkreatur på grund av vasst och den djurkategori som drabbades hårdast var kor. Kostnader för veterinärbesök samt nödslakt kan enligt gjorda beräkningar komma upp i 33 000 kr per nödslaktad mjölkko inklusive produktionsbortfall. Under 2013 fick 5 274 nötkreatur anmärkningen vasst vid slakt vilket motsvarade 1,54 % av det i Sverige totalt slaktade djurantalet. Av dessa var andelen kor 54 %. Distriktsveterinärerna i studien obducerade sällan nödslaktade nötkreatur men fynd av aluminium har gjorts. Besiktningsveterinärer på slakterierna upptäcker skador som orsakas av svalda föremål men föremålen hittas sällan. Flera av de intervjuade lantbrukarna efterlyser en teknisk lösning för att detektera aluminiumburkar innan de hamnar i grovfoderkedjan. En sådan utrustning har parallellt med denna studie utvecklats av två studenter vid Högskolan i Halmstad och kan komma att testas av SLU i Skara under sommaren 2015, förutsatt att finansieringen är löst. Problemet med nedskräpning kvarstår dock

Gårdsanpassad värmebehandling av åkerböna och ärt till kalvar

Svenskodlade proteinfoder har såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar jämfört med importerat sojamjöl, men har en sämre proteinkvalitet. Proteinkvaliteten kan emellertid förbättras genom värmebehandling såsom rostning. I detta försök jämfördes rå åkerböna, rostad åkerböna, rå ärt och rostad ärt som utfodrades till 60 mjölkrasstutar från 3,8 till 9,8 månaders ålder. Stutarna fick ett fullfoder som i övrigt bestod av gräs/klöverensilage, kornkross och mineralfoder. Rostning av åkerböna och ärt medförde att det buffertlösliga proteinet minskade samtidigt som det potentiellt vomnedbrytbara proteinet ökade i motsvarande grad. Dessutom resulterade rostningen i att det vomnedbrytbara proteinet bröts ner långsammare i vommen, vilket ledde till att den effektiva proteinnedbrytningen var lägre i rostad än i rå åkerböna och ärt. Trots att proteinkvaliteten ökade kunde inga skillnader i djurens konsumtion, tillväxt eller fodereffektivitet påvisas. Orsaker till detta kan vara att långsamväxande stutar har ett relativt litet behov av högkvalitativt protein, att djurantalet var begränsat, att levandeviktstillväxt är ett ganska grovt mått, och/eller att det fanns individuell variation i tillväxtpotential inom djurgruppen beroende på sjukdom och eventuellt även variation i vuxenvikt och sammansättning av muskler och fett. Baserat på resultaten kan inte rostning av åkerböna och ärt rekommenderas till unga mjölkrasstutar

Forskningsverksamhet och försöksstallar inom nöt- och lammköttsproduktion i Wales, Irland, Skottland och Danmark

SLU:s forskningsstation för nöt- och lammköttsproduktion är belägen på Götala gård utanför Skara. Här bedrivs utfodringsförsök till nöt och lamm baserat på vall och bete kompletterat med huvudsakligen inhemska kraftfodermedel, där syftet är att ta fram nöt- och lammkött av hög kvalitet. Djurens välfärd och lantbrukarens ekonomi står i centrum för vår forskning. Under 2010 kommer projektering utföras för nya försöksstallar för nöt och får. För att utbyta erfarenheter med forskare inom nöt- och lammproduktion och få idéer till smarta byggnadslösningar och utfodringsanläggningar i försöksstallar besökte vi under 2009 IBERS, Aberystwyth i Wales, Teagasc Grange Beef Research Centre på Irland och SAC Animal Breeding &amp; Development Team i Skottland. I Danmark besökte vi Tjele gods, Forskningscenter Foulum och Kvaegbrugets Forsogscentrum (KFC). Forskningen i Wales, Irland och Skottland hade blivit mer inriktad mot mera tvärvetenskaplig forskning med klimat och miljö som viktiga faktorer. De nybyggda stallarna på IBERS och SAC var stora ljusa, luftiga fribärande hallar, där större delen av väggarna bestod av vindvävsgardiner. Man hade satsat på breda foderbord, flexibla boxstorlekar och fantastiska hanteringsanläggningar för sortering, vägning och behandling av djur. Det var imponerande att se deras foderhantering med många silor i olika storlekar och allt under tak. Fullfoder var vanligt och medförde en rationell utfodring. De datastyrda utfodringskrubborna, av både den holländska och brittiska modellen, krävde både tillsyn och skötsel för att fungera. Det blir också en stor mängd data att hantera vid användning av dem. På Tjele gods i Danmark hade man satsat på en enkel byggnad, med djurhantering i fokus. Mycket av arbetet gjordes maskinellt för att spara arbetskraft. Foderanläggningen på Foulum gav möjlighet till stor flexibilitet när det gäller att hantera många fodermedel och olika foderblandningar. Fodret utfodrades i de olika stallarna med hjälp av förarlösa robottruckar. Försöksstallet för mjölkkor var isolerat och inrett med liggbås och skrapade fodergångar. Här gavs möjlighet att genomföra försök med många behandlingar under exakt samma stallbetingelser. Stallet var utrustat med individuell utfodring av grovfoder. Kraftfoder fanns i automater där de kunde ha fyra olika foder samtidigt. Den dammsugare som användes för att tömma foderkrubborna ansågs helt nödvändig för en rationell foderhantering. All data från försöksstallarna registrerades automatiskt och samlades in till en gemensam databank, varifrån forskarna kunde hämta information. All datafiltrering sysselsatte fem datatekniker. Det som forskarna på Foulum skickade med oss som råd inför vår projektering, var att tänka på att ta till ordenligt när det gäller utrymmen, så att foder- och djurhantering blir rationell. KFC var en mycket välskött försöksgård som ägdes av näringen. Eftersom de höll på att slutföra en om- och tillbyggnation av ladugården var det extra intressant för oss att se och höra hur de tänkt vid projekteringen. De hade t.ex. gått ifrån gummimattor i mjölkkostallets fodergångar och satsat på betongspalt och gödselrobot, för att få torrare miljö och därmed bättre klövhälsa. Efter att ha prövat många olika sorter liggunderlag i liggbåsen hade man satsat på en 18 cm tjock madrass med små luftfyllda gummibollar, vilken höll formen bra. En självgående strövagn på räls för spån över liggbåsen, samt även en för halm i ungdjurs-avdelningen sparade mycket arbete. Även på KFC tillämpades individuell utfodring till alla mjölkkor och de hade 2-2,5 kor/ fodertråg. Utfodring gjordes fyra gånger per dag. I ungdjursstallet var det två fodertråg per tio djur och utfodringen gjordes två gånger per dag. Fodergrindar vid varje fodertråg var nödvändigt hos ungdjuren för att inte djuren skulle bli undanknuffade när de åt. Personalen påpekade att den individuella utfodringen kräver mycket datatekniskt arbete för att installation och funktion ska bli användarvänlig. Diskussionen med forskare och försökspersonal har varit oerhört värdefull och gett oss mycket att tänka på inför vår egen planering av nya försöksstallar. Det viktigaste att tänka på vid projektering, enligt våra kollegor både på Brittiska öarna och i Danmark, är flexibilitet, väl tilltagna ytor och en genomtänkt logistik. Det ger förutsättningar för stallar med god forsknings- och arbetsmiljö samt en god djurvälfär