Report on National ICP IM activities in Sweden in 2016

The Swedish integrated monitoring programme is run on four sites distributed from south central Sweden (SE14 Aneboda), over the middle part (SE15 Kindla), to a northerly site (SE16 Gammtratten). The long-term monitoring site SE04 Gårdsjön F1 is complementary on the inland of the West Coast and has been influenced by long-term high deposition loads. The sites are well-defined catchments with mainly coniferous forest stands dominated by bilberry spruce forests on glacial till deposited above the highest coastline. Hence, there has been no water sorting of the soil material. Both climate and deposition gradients coincide with the distribution of the sites from south to north (Table 1). The forest stands are mainly over 100 years old and at least three of them have several hundred years of natural continuity. Until the 1950’s, the woodlands were lightly grazed in restricted areas. In early 2005, a heavy storm struck the IM site Aneboda, SE14. Compared with other forests in the region, however, this site managed rather well and roughly 20–30% of the trees in the area were stormfelled. In 1996, the total number of large woody debris in the form of logs was 317 in the surveyed plots, which decreased to 257 in 2001. In 2006, after the storm, the number of logs increased to 433, corresponding to 2711 logs in the whole catchment. In later years, 2007–2010, bark beetle (Ips typographus) infestation has almost totally erased the old spruce trees. In 2011 more than 80% of the trees with a breast height over 35 cm were dead (Löfgren et al. 2014) and currently almost all spruce trees with diameter of ≥20 cm are gone. In the following, climate, hydrology, water chemistry and some ongoing work at the four Swedish IM sites in 2016 are presented (Löfgren 2017)

Report on National ICP IM activities in Sweden 2014 – 2015

The Swedish integrated monitoring programme is run on four sites distributed from south central Sweden (SE14 Aneboda) over the middle part (SE15 Kindla), to a northerly site (SE16 Gammtratten). The long-term monitoring site SE04 Gårdsjön F1 is complementary on the inland of the West Coast and has been influenced by long-term high deposition loads. The sites are well-defined catchments with mainly coniferous forest stands dominated by bilberry spruce forests on glacial till deposited above the highest coastline. Hence, there has been no water sorting of the soil material. Both climate and deposition gradients coincide with the distribution of the sites from south to nort

The Groundwater Drought Initiative (GDI): analysing and understanding groundwater drought across Europe

In Europe, it is estimated that around 65 % of drinking water is extracted from groundwater. Worryingly, groundwater drought events (defined as below normal groundwater levels) pose a threat to water security. Groundwater droughts are caused by seasonal to multi-seasonal or even multi-annual episodes of meteorological drought during which the drought propagates through the river catchment into the groundwater system by mechanisms of pooling, lagging, and lengthening of the drought signals. Recent European drought events in 2010–2012, 2015 and 2017–2018 exhibited spatial coherence across large areas, thus demonstrating the need for transboundary monitoring and analysis of groundwater level fluctuations. However, such monitoring and analysis of groundwater drought at a pan-European scale is currently lacking, and so represents a gap in drought research as well as in water management capability. To address this gap, the European Groundwater Drought Initiative (GDI), a pan-European collaboration, is undertaking a large-scale data synthesis of European groundwater level data. This is being facilitated by the establishment of a new network to co-ordinate groundwater drought research across Europe. This research will deliver the first assessment of spatio-temporal changes in groundwater drought status from ∼1960 to present, and a series of case studies on groundwater drought impacts in selected temperate and semi-arid environments across Europe. Here, we describe the methods used to undertake the continental-scale status assessment, which are more widely applicable to transboundary or large-scale groundwater level analyses also in regions beyond Europe, thereby enhancing groundwater management decisions and securing water supply

Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag : utvärdering av det gemensamma delprogrammet

I det gemensamma delprogrammet "Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag" ingår följande län: Skåne, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gotland, Kalmar, Östergötland, Södermanland och Västra Götaland. Ett viktigt syfte med delprogrammet har varit att mäta nivåer i påverkade områden och därmed komplettera SGU:s grundvattennät som främst fokuserar på opåverkade förhållanden. Ett resultat inom den tidigare delen av delprogrammet var handledningen "Miljöövervakning grundvattennivåer". Mätningar har delvis påbörjats av flera län. Praktiska problem har förekommit, exempelvis svårigheter att hitta lämpliga platser för etablering av observationsrör. Observationsrör har etablerats utifrån olika syften, bl a miljömål och vattenförvaltning. Delprogrammet bedöms inte i tillräcklig omfattning svara upp mot kraven enligt miljömål och vattenförvaltning, dock har det ännu inte kommit igång fullt ut. Behov av ökad övervakning i berg har påpekats, särskilt i kustnära områden med risk för överuttag. En större samordning mellan regional och nationell nivåövervakning rekommenderas för att nå större måluppfyllelse. Mätningar i opåverkade grundvattenförekomster utförs av SGU och resultaten från dessa mätningar bedöms representera stora delar av landet. SGU kan utifrån erfarenhet från nivåövervakning bidra med 1) stöd vad gäller etablering av mätstationer, 2) mottagning, lagring och tillhandahållande av data, samt 3) bearbetning och analys av data. Mätresultat från egenkontroll, exempelvis i anslutning till allmänna vattentäkter, kan ingå i eller komplettera det regionala delprogrammet. Möjligheter att ha kontroll över mätmetoder och mätfrekvens samt omgivningsfaktorer är dock begränsad inom denna typ av datainsamling. En undersökningstyp för grundvattennivåer som även är användbar för egenkontroll och liknande skulle vara värdefull för att säkra kvaliteten i mätningarna. En sådan saknas idag. Möjligheter att använda modeller för nivåövervakning bör prövas och utvärderas. Utvärdering av SMHI:s S-Hype för modellering av grundvattennivåer i opåverkade områden har visat att modellberäkningar kan vara ett komplement till nivåmätningar i fält. Möjligheter att slå samman de två delprogrammen "Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag" och "Grundvattennivåer i Norrland" bör utvärderas separat i en sammantagen utvärdering av både den nationella nivåövervakningen och dessa två delprogram. I en sådan utvärdering bör också ingå en studie av möjligheter att använda nivådata från olika typer av egenkontroll

Utvärdering av data från miljöövervakningen av grundvatten i Västra Götalands län

Inom Västra Götalands län har övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning aktivt bedrivits sedan början av 1990-talet. I och med bildningen av V Götalands län 1998 sammanfördes olika länsprogram och komplettering skedde med lokaler inom f.d. Skaraborgs län. I övervakningen ingår både intensiv och extensiv övervakning. Den intensiva övervakningen innebär provtagning två gånger varje år, medan extensiv övervakning baseras på provtagning två gånger vart femte år. Provtagningen utförs på våren samt tidigt på hösten. Programmen är speciellt inriktat på försurningskänsligt grundvatten. SGU har fått i uppdrag att göra en utvärdering av övervakningen och denna rapportering avser läget sommaren 2005.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning

Arsenik (As) är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. I områden med sulfidrika bergarter som vissa skiffrar och andra äldre sedimentbergarter kan arsenikhalten i vattnet vara över eller mycket över gränsvärdet för dricksvatten (10 μg As/l). Dricksvattnet från framför allt bergborrade brunnar kan därför utgöra en betydande källa till arsenikexponering. Drygt en miljon permanentboende och ungefär lika många fritidsboende har sin dricksvattenförsörjning från egen brunn. Antalet borrade brunnar ökar. Tidigare undersökningar har visat förhöjda till höga arsenikhalter i brunnsvatten, framför allt i bergborrade brunnar, i Skelleftefältet i Västerbotten, i ett stråk mellan Västerås och Enköping och kring Sollefteå. I flera län saknas i dagsläget helt information om arsenikhalter i grundvatten. Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten baseras på livstidsrisken för cancer. Arsenik kan ge tumörer i hud, lunga och urinblåsa, möjligen även i lever och njure. De tidigaste symptomen på kronisk arsenikförgiftning är pigmenteringsförändringar i huden och förtjockning av hudens hornlager framför allt på handflator och fotsulor. Risken för negativa hälsoeffekter minskar om exponeringen minskar eller upphör. Det är således önskvärt att begränsa intaget av arsenik så långt det är möjligt. Detta gäller speciellt för barn, eftersom experimentella studier tyder på att foster och små barn kan vara känsligare än vuxna. Inom ramen för den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen analyserades under 2004 arsenik i 199 brunnsvattenprover tagna före eventuella filter. I denna rapport redovisas även resultaten från arsenikanalyser utförda vid SGU 2001-2003 (totalt 178 brunnsvatten). Sammantaget redovisas arsenikanalyser för 377 brunnsvatten från 14 län och 97 kommuner. I några län har endast ett fåtal prov tagits. Syftet med undersökningen var att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att sätta uppmätta halter i relation till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning. Arsenikhalterna var låga i del flesta län. I 4,8% av brunnarna var arsenikhalten högre än 10 μg/l (range 11-297 g/l) och i 1,9% av brunnarna var halten högre än 100 μg/l (range 108-297 g/l). De högsta halterna uppmättes i Västerbotten (297 μg/l), Stockholm (max-halt 231μg/l) och Västmanlands län (25 μg/l). Arsenikhalter strax under gränsvärdesnivån 10 μg/l uppmättes i Jämtland, Norrbotten och Västernorrlands län samt på Öland. I övriga län låg alla uppmätta arsenikhalter under 10 μg/l. Syfte Att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att sätta uppmätta halter i relation till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning

Utvärdering av grundvattendata från den regionalamiljöövervakningen i Blekinge : Rapport till Länsstyrelsen Blekinge län

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge län att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmet omfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privata brunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedöma grundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtida övervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlag har legat mätdata tillgängliga i mars 2001. Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge en tillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning av försurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabb omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både långtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av att den genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l. Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regioner representerade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B – Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljö och djup hamnade 20 av lokalerna i B3g = ”grunda brunnar (&lt;4 m) i öppna akviferer i morän eller svallsediment i region Sydsvenska höglandet”. Vid indelningen erhölls för övriga typområden-djup få lokaler. Resultaten visar ändå god samstämmighet med referensvärden. Alkaliniteten för lokalerna i morän i både region B och C är dock låg vilket visar på att övervakningsnätet bevakar grundvatten med mycket låg buffertförmåga. Mätseriernas längd och frekvens i provtagning varierar för lokalerna i de olika undersökningsprogrammen. För tolkningen av tidsmässiga förändringar används i första hand lokaler med tidsserier från en 15 års-period och där minst åtta analyser har utförts. De övriga, korta tidsserierna återspeglar främst tendenser från 90-talet. Resultaten visar att i jonsvaga grundvatten har en viss ökning skett av pH, alkalinitet och färg medan halterna av kalcium, magnesium och sulfat minskat. Förändringarna i halter som ger de signifikanta trenderna är oftast små. Det finns inget tydligt mönster i förändringar av klorid och konduktivitet. Halterna av kväve och fosfor minskar i flera lokaler. Det är av värde att de analyser som utförs är så samstämmiga som möjligt inom hela övervakningsprogrammet. För samtliga prov bör huvudkomponenterna kalcium, magnesium, kalium, natrium, alkalinitet, sulfat, klorid och kväve ingå för att jonbalanser skall kunna beräknas och kvaliteten i analyserna kunna kontrolleras. En översiktlig prioritering av källor och brunnar har föreslagits. För slutlig bedömning av programmets framtida omfattning behöver informationen om respektive lokal utökas, främst med en hydrogeologisk dokumentation i fält