Cerebrospinal fluid markers before and after shunting in patients with secondary and idiopathic normal pressure hydrocephalus

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The aim of this study was to explore biochemical changes in the cerebrospinal fluid (CSF) induced by shunt surgery and the relationship between these changes and clinical improvement.</p> <p>Methods</p> <p>We measured clinical symptoms and analysed lumbar CSF for protein content, neurodegeneration and neurotransmission markers in patients with secondary (SNPH, n = 17) and idiopathic NPH (INPH, n = 18) before and 3 months after shunt surgery. Patients were divided into groups according to whether or not there was improvement in clinical symptoms after surgery.</p> <p>Results</p> <p>Preoperatively, the only pathological findings were elevated neurofilament protein (NFL), significantly more so in the SNPH patients than in the INPH patients, and elevated albumin content. Higher levels of NFL correlated with worse gait, balance, wakefulness and neuropsychological performance. Preoperatively, no differences were seen in any of the CSF biomarkers between patients that improved after surgery and those that did not improve. Postoperatively, a greater improvement in gait and balance performance correlated with a more pronounced reduction in NFL. Levels of albumin, albumin ratio, neuropeptide Y, vasoactive intestinal peptide and ganglioside GD3 increased significantly after shunting in both groups. In addition, Gamma amino butyric acid increased significantly in SNPH and tau in INPH.</p> <p>Conclusion</p> <p>We conclude that a number of biochemical changes occur after shunt surgery, but there are no marked differences between the SNPH and INPH patients. The results indicate that NFL may be a marker that can predict a surgically reversible state in NPH.</p

En undersökning av uppförandekod för svenska pensionsfonder - förslag & utvärdering

Sammanfattning: I denna uppsats studeras svenska pensionsfonders engagemang i sina investeringsobjekt. Uppsatsen tar fokus på den nyetablerade brittiska koden Stewardship Code vars syfte är att uppmuntra aktivt ägande hos institutionella ägare. I uppsatsen undersöks det om det finns ett behov av en svensk motsvarighet till den brittiska koden. Vi undersöker även vilka hinder samt möjligheter en sådan kod skulle möta på vid en eventuell implementering på den svenska marknaden. Med hjälp av ett urval av tre stora pensionsfonder och olika experter på området görs en explorativ utvärdering om svenska institutionella ägare anses engagerade i sina investeringsobjekt och hur en eventuell svensk motsvarighet av Stewardship Code hade fungerat och tagits emot av marknaden. Under det senaste decennierna har institutionella ägare uppmärksammats och kritiserats hos media bland annat för ett passivt engagemang inom sina investeringsobjekt. Kritikerna menar att ett passivt ägande påverkar bolagen negativt. De institutionella investerarna är idag majoritetsägare i de svenska börsbolagen, vilket gör att denna ägartyp är viktig och intressant i diskussionen om Corporate Governance. Vi finner att de svenska institutionella ägarna redan är aktivt engagerade i sina investeringobjekt i enlighet av vad som förespråkas i Stewardship Code. Vidare finner vi att det i dagsläget inte finns ett behov av en sådan kod i Sverige då de svenska institutionella investerarna idag redan är aktiv