Matchmaking for the countryside : a study of how inventory-projects of empty properties on the Swedish countryside can build bridges between property owners and the countryside dreamers

Urbaniseringen har lett fram till situationen där en stor del av Sveriges landsbygd står idag, med ett minskande befolkningsantal och en ökande medelålder. För att servicefunktioner som affär och skola ska kunna upprätthållas på landsbygden behövs det invånare. För att landsbygderna ska kunna utvecklas behövs dessutom en nettoökning av invånare. Runt om i Sveriges kommuner har det under de senaste åren startas upp projekt där en inventering av outnyttjade fastigheter genomförs. Detta i syfte att försöka få loss några till försäljning eller uthyrning till människor som vill flytta ut på landsbygden. Problemet ligger i att ägarna till de outnyttjade fastigheterna inte ser något värde i dem, samtidigt som det finns människor som drömmer om att köpa ett renoveringsobjekt på landsbygden. Med hjälp av en nätverksanalys har denna studie undersökt hur husinventeringsprojekt i två svenska kommuner går tillväga för att bygga en bro över det strukturella hålet mellan fastighetsägare och intressenter. Resultatet visar att projekten arbetar för att bereda väg för de båda aktörerna att själva skapa en relation, snarare än att föra deras talan. Projekten arbetar med att upplysa fastighetsägare och intressenter om vad de kan få ut av ett utbyte sinsemellan, för att på så sätt bana väg för ett ömsesidigt relationsskapande.The urbanization has led up that a lot of municipalities in Sweden today are facing a declining number of citizens in the rural communities, along with an increasing average age among those who stay. To enable service functions such as grocery stores and schools to remain running there is a need for a steady number of citizens in the rural communities. Moreover, if the service functions are to develop there is a need to increase the number of citizens. Over the past years a special kind of project has started to organize in several municipalities all over Sweden. These projects are mapping out all the abandoned houses on the countryside, in order to try and release some of them to new owners. The issue is that few of these property-owners are aware of the value of their properties. With a network analysis this study examines two of these projects in different parts of Sweden. The study aims to understand how these projects work to build a bridge over the structural hole that exists between the property-owners and the people that want to move out to the countryside. The result shows that the projects work to create a common ground where the two parts can meet and build a relationship on their own. The projects do not speak on the two parts behalf, but rather work to make them aware of each other and what they could gain from one another

Att bygga i och för sin bygd

Studien undersöker vad kooperativa hyresrätter byggda i ideell regi på den svenska landsbygden innebär för sina hyresgäster och sitt lokalsamhälle. Forskningsintresset har kretsat kring frågan om hur vi kan bo och leva på den svenska landsbygden idag och imorgon, och grundar sig i den rådande bostadsbristen i svenska städer och landsbygder. Studien gjordes på ett fall, Hogslätts vänboende kooperativa hyresrättsförening, ett gemenskapsboende i norra Bohuslän som blev till genom en byggemenskap. Studiens syfte var att förstå vilken kontext vänboendet har växt fram ur samt vad vänboendet innebär för sina hyresgäster och lokalsamhälle. Eftersom rurala kooperativa hyresrätter är ett relativt nytt forskningsområde i Sverige gjordes en etnografisk fältstudie under sammanlagt elva dagar. Resultatet visar att Hogslätts vänboende befinner sig i en bygd med erfarenhet och resurser för att mobilisera sig lokalt för att täcka upp för gemensamma behov, orsakade av påverkansfaktorer utifrån. Den lokala handlingskraften var i sin tur en möjliggörande faktor för vänboendets uppkomst. Resultatet visar också att vänboendet innebär en möjlighet till gemenskapsskapande för sina hyresgäster genom dess fysiska och organisatoriska utformning, som sänker trösklarna för vardagligt umgänge. Den kooperativa boendeformen innebär dock inget tvång till socialt umgänge, vilket resultatet visar genom att somliga av de boende i huvudsak såg det som en praktisk bostadslösning för att kunna bo kvar i sitt sammanhang. Resultatet visar även att Hogslätts vänboende har bidragit till att skifta kommunens förståelsehorisont för vad som är möjligt att åstadkomma inom kommunen och i lokal regi, vilket i sin tur har banat vägen för nya kooperativa hyresrätter i kommunen. Utöver det har vänboendet även blivit en förebild nationellt. Resultatet visar slutligen att vänboendet bidragit till att ytterligare stabilisera det sociala samband som är bygden kring Bottna, samt stärkt lokalbornas känsla av att det är en plats där man vågar satsa.The study examines what cooperative rental apartments built on a non-profit basis in the Swedish countryside means for their tenants and their local community. The research interest has revolved around the question of how we can live and work in the Swedish countryside today and tomorrow, and is based on the current housing shortage in Swedish cities and rural areas. The study was done on one case, Hogslätts vänboende kooperativa hyresrättsförening (Eng.: cooperative rental apartments association), a cohouse in northern Bohuslän that was created through a building community. The purpose of the study was to understand the context in which the cohouse has emerged from and what the cohouse means for its tenants and the local community. Since rural cooperative rental apartments are a relatively new research area in Sweden, an ethnographic field study was conducted for a total of eleven days. The results show that Hogslätts vänboende are located in a community with experience and resources to mobilize locally to cover communal needs, caused by external influencing factors. The local power of action was in turn an enabling factor for the emergence of the cohouse. The results also show that the cohouse provides an opportunity for social connections for its tenants through its physical and organizational design, which lowers the thresholds for everyday contact. However, the cooperative form of housing does not imply coercion to socialize, as the result shows by the fact that some of the residents mainly saw it as a practical housing solution to be able to stay in their context. Finally, the results also show that Hogslätts vänboende has contributed to shifting the municipality's horizon of understanding for what is possible to achieve within the municipality and on a local scale, which in turn has paved the way for new emerging cooperative rental apartments in the municipality. In addition, the cohouse has also set a positive example nationally. Finally, the results show that Hogslätts vänboende has contributed to further stabilizing the social connection that is the area around Bottna, and strengthened the locals' feeling that it is a place where they dare to invest