Hållbar landbaserad vindkraft – synergi, integration och Konflikt : slutrapport

En samhällsomställning mot ett hållbart energisystem är nödvändig för att möta en ökande efterfrågan på energi och samtidigt lindra den globala uppvärmningen. I detta är en storskalig utbyggnad av landbaserad vindkraft en viktig komponent i Sverige, Europa och internationellt. I Sverige sker en sådan utbyggnad i landskap som redan är tydligt präglade av omfattande markanvändning sedan lång tid, och förstärker de rådande konflikterna om tillgängliga landområden. Mer vindkraft resulterar i ytterligare påverkan på annan markanvändning, redan hotade traditionella och kulturella värden samt på ekologisk funktionalitet och biologisk mångfald. Att identifiera tillräckliga arealer lämpliga områden för storskalig vindkraft innebär stora utmaningar och förutsätter en väl genomtänkt landskapsplanering som sätter utbyggnad av vindkraft i sammanhang av andra anspråk. I Sverige saknas idag en generell landskapsplanering som utöver den kommunala översiktsplaneringen kan ge sammanhållna förutsättningar för en hållbar utveckling. Här kan utbyggnaden av vindkraft skapa ett incitament för att en sådan landskapsplanering realiseras. Behovet av ett nytt energisystem står mot andra behov och det finns konflikter som måste hanteras så rimligt och tydligt som möjligt. Det finns platser och situationer som måste undantas från en storskalig utbyggnad, liksom det finns platser och situationer där landbaserad vindkraft kan integreras med annan markanvändning och andra värden och skapa synergieffekter.Vår utgångspunkt i detta forskningsprojekt har varit att sammanställa, analysera och tolka landskapsdata på nationell, regional och lokal nivå för att belysa vindkraft idag och i olika framtidsscenarier. Utgångspunkter tas i markanspråk för nuvarande och förväntad elproduktion av landbaserad vindkraft till 2040 enligt den nationella strategin för hållbar utbyggnad av vindkraft som presenterades av Energimyndigheten och Naturvårdsverket under 2021 (ER 2021). Förutom direkt ianspråktagen mark (ytanspråk) och planeringsyta (omkringliggande mark som kan påverkas av infrastruktur och där begränsningar i annan markanvändning kan komma i fråga), så har vi analyserat landskapens sammansättning i form av markslag, riksintressen, formellt skyddade områden och markägande på olika avstånd runt enskilda turbiner och vindkraftparker. Vi har också analyserat hur vindkraft ramas in i media sedan 20 år tillbaka, samt kommuners beredskap att genomföra en storskalig utbyggnad.I sju delstudier presenterar vi resultat på nationell nivå, för olika regioner, landsdelar, län och kommuner samt i en delstudie även för samebyar. Vi kontrasterar förhållanden i södra Sverige med hög befolkningstäthet och andel artificiell mark mot glesbygd i norra Sverige, med den kumulativa påverkan som finns från byggd infrastruktur, jordbruk, skogsbruk, vattenkraft, storskaliga turism- och rekreationsanläggningar med flera anspråk på landareal. Vi tolkar våra resultat i förhållande till konfliktrisker samt till möjliga integrations- och synergimöjligheter när vindkraft tar en allt större plats i de svenska landskapen.Landbaserad vindkraft engagerar. Vi har funnit att mediedebatten över tid har gått från att ha varit polariserad kring för- och nackdelar med vindkraft till att bli mer mångfacetterad och spegla en ökad medvetenhet om risker såväl som möjligheter. Debatten kan tydligt kopplas till den faktiska lokaliseringen av vindkraft. Lokaliseringen är den mest avgörande frågan för kommunal prövning och beslut om vindkraft såväl som för opposition eller acceptans. Vi konstaterar att kommuner behöver tillföras långsiktiga resurser för att på ett hållbart sätt kunna realisera utbyggnadsbehovet av vindkraft och en omställning till fossilfri elproduktion. Vi konstaterar också att vindkraft i största utsträckning finns på skogsmark och på sådan skogsmark som ägs av privata skogsbolag medan andelar av andra markslag och ägarförhållanden ökar i dess närområde. Här ser vi möjligheter till integration med vindkraft som en del i skogens mångbruk. Här skapar vindkraft ett incitament för att utveckla det befintliga planeringssystemet för skogsbruk som idag bygger på virkesproduktion med hänsyn till naturvård som tillägg. Vi ser också ett behov av att utveckla system för kompensation i olika former för mark som ianspråktas, mark som finns invid och mark som är på avstånd från vindkraftsanläggningar.Vi konstaterar vidare att vindkraftens påverkan på landskapsnivå innebär specifika utmaningar i alla aktuella projekteringsområden i hela landet. Nuvarande vindkraft och en fortsatt storskalig utbyggnad ses som en risk för en hållbar utveckling för rennäringen och den samiska kulturen men också för värdefulla kulturmiljöer och -landskap över lag. Förutom lokaliseringen av vindkraft är det påverkan på landskapsbilden som kanske är den mest avgörande svårigheten. Med en integrerad landskapsplanering finns möjligheter att kartlägga lämpliga respektive ej lämpliga lokaliseringar av vindkraft, givet att de lokala förutsättningarna får råda och underbygga regionala och nationella utbyggnadsmål. Riksintressena, inklusive för vindkraft (riksintresse vindbruk), i miljöbalken finns som stöd för prioriteringar. Det behövs dock en översyn och revision av riksintressena i förhållande till områden för formellt skydd och andra anspråk. Riksintressena är inte funktionella planeringsverktyg. Över lag behövs kunskapshöjande insatser om vindkraftens konfliktrisker och integrations- och synergimöjligheter med andra ekonomiska värden kopplat till markslag och markanvändning, och för att nå acceptans och legitimitet lokalt och regionalt. I rapporten lämnar vi flera rekommendationer till fortsatt utvecklingsarbete och forskning:Goda exempel på lyckade vindkraftsetableringar behöver lyftas fram, liksom kunskapsutveckling om vilka faktorer som leder till sådana och vilka integrationsoch synergimöjligheter som kan uppnås. För informerade etableringsbeslut behövs dock en omfattande revidering av riksintresse vindbruk och andra riksintressen, där vindkraft kan sättas i sammanhanget av andra värden och anspråk i ett integrerat planeringssystem som är dynamiskt och anpassat till landskapens förändringar, till exempel som en effekt av klimatförändringar. Ambitionerna för en storskalig utbyggnad av vindkraft skapar incitament för att på generell nivå utveckla och införa sådan strategisk och operativ landskapsplanering i Sverige, vilket det finns ett generellt stort behov av. En sådan planering behöver utgå ifrån lokala förutsättningar i ett underifrånperspektiv. Därmed behöver nationell och regional planering utgå ifrån lokala förutsättningar, vilket i sin tur förutsätter tillräckliga och långsiktiga kommunala resurser. Långsiktigt hållbar landskapsplanering ger möjlighet till kontinuerlig avvägning gentemot befintlig vindkraft, annan energiproduktion och -distribution samt andra värden och markanvändningsintressen vid identifiering av projekteringsområden. Lämpliga respektive ej lämpliga områden kan identifieras med verktyg och metoder som finns tillgängliga och är beprövade och som kombinerar olika typer av data. Det finns god tillgång på bra biofysiska data och data om naturvärden och markägare, däremot finns en brist på data som kvantifierar olika typ och grad av socio-kulturell påverkan av vindkraft och hur sådan kan begränsas. Här behövs mer horisontell och tvärvetenskaplig forskning. Det är nödvändigt att vidareutveckla möjligheter och kriterier för kompensatoriska insatser till markägare och på samhällsnivå, inom, vid och på avstånd till projekteringsområden. Vindkraft dominerar och kommer framöver att dominera på skogsmark. Vindbruk kan ses som del i mångbruk i skog och skogslandskap. Planeringssystem för detta behöver utvecklas, vilket det finns ett stort behov av även oavsett vindkraft. På skogsmark liksom på andra markslag behöver kriterier för stoppområden definieras i förhållande till värdetrakter, intakta landskap och känsliga kulturlandskap.Flera av dessa rekommendationer förutsätter finansiering och annan resursförstärkning på lokal nivå. Takten i det pågående omställningsarbetet för hållbar, storskalig utbyggnad av landbaserad vindkraft är ytterst avhängig tydliga politiska prioriteringar

Wind power distribution across subalpine, boreal, and temperate landscapes

Onshore wind power is increasingly expanding to meet global and national goals to increase renewable, clean, and fossilfree energy production. In many countries and regions, however, historical and current land use is extensive, and the expansion of wind power has to be well-tuned to avoid risking irreversible legacy losses of existing and traditional land uses, landscape values, and cultures. Hence, assessments of the siting premises of current and forecasted expansion of wind power are strongly needed as a basis for sustainable planning. We present a study from alpine to temperate biomes in Sweden, where an ambitious onshore wind power expansion strategy has been put in place and will result in Swedish landscapes that are typified by wind power. We explored the existing legal framework— i.e., the national interest for wind power according to the Swedish Environmental Code—concerning the spatial interaction with other national interests for nature conservation, landscape values, and other land uses, and the land cover, landowner, and formally protected areas distribution within wind power sites and in their proximity. We found that the national interest framework does not provide sufficient guidance for locating wind power to avoid spatial overlap with conflicting interests and values. Furthermore, our analysis revealed that wind power is located mainly in forest-dominated landscapes, and on lands where private forest companies are the dominant owners but where the proportion of public and non-industrial private ownership increases in the near surroundings. Finally, we found that large areas of formally protected areas are within the proximate areas influenced by wind power. As an extensive onshore wind power expansion is already going on, and an even more extensive expansion is projected, the ways forward toward a sustainable wind power expansion calls for integrated landscape planning approaches that are based on comprehensive assessments of existing interests and values

Participatory comprehensive planning to handle competing land-use priorities in the sparsely populated rural context

Rural areas supply the planet's natural resources while simultaneously harbor refuges for most of the world's remaining biodiversity and intact, resilient ecosystems. Since traditional extractive activities must increasingly co-exist with non-exploitative activities such as tourism and conservation, sustainable land use planning is essential for managing trade-offs between incompatible interests in rural areas. With "communicative planning" being promoted since decades, participation is considered crucial for reconciling different planning interests. However, the implementation of participation remains patchy and uneven, not least in sparsely populated regions with low capacity where participation could be a game-changer. Here, we consider municipal comprehensive planning as an existing arena to explore participatory planning approaches potentially capable of simultaneously managing competing land uses and promoting sustainable development in sparsely populated rural contexts. Collaborative work between researchers and public managers resulted in the co-development of an approach based on qualitative village- and interest-based focus groups that facilitated the formulation, negotiation, and legitimization of concrete and detailed local guidelines that prioritize between different land uses. Consequently, the resulting comprehensive plan draft was more readily adopted than the output of a traditional planning process. We found that citizens in sparsely populated municipalities seem willing to actively contribute to rural development processes if they have significant influence

Readiness and planning for more wind power: municipalities as key actors implementing national strategies

In the global context of rapidly developing wind-power technology, local governments have to balance local interests with larger scale targets when implementing national and international strategies. An implication of a new Swedish national strategy for wind-power development is considerable intrusion into natural resource-rich northern landscapes, where municipalities already strive to manage diverse surface demanding and legally valued land-use interests. Municipalities will thus play a key role in wind-power development. Results of our survey suggest that most municipalities have functioning wind-power plans, linked to their municipal comprehensive planning (MCP). However, so far, relatively few wind-power farms have been established, and municipalities have rarely used their right to veto, suggesting that most have not yet experienced significant problems linked to wind-power development. The municipalities rely on their right to veto, and only a third highlighted planning as a tool for handling the increasing demand for wind-power developments. Legislative changes regarding the right to veto and the status of MCP could affect local self-government considerably. Wind-power development could have major consequences for local landscapes and governments, and a municipal-wide policy regarding future wind-power development and MCP as a mediating tool must be secured to balance local interests with national ambitions

Mångbruk av skog – om att utveckla skogens mervärden

Mångbruk av skog är ingen ny företeelse i Sverige. Skogen har alltid på olika sätt haft betydelse för människors försörjning. Dagens definition av mångbruk är att skogen används för flera olika syften (t.ex. skogsbruk, naturturism, rennäring, naturvård m.m.) som kan vara kommersiella eller icke-kommersiella. Inom ramen för det nationella skogsprogrammet har frågan om mångbrukets outnyttjade potential aktualiserats. Beroende på vem eller vilka man frågar, och vilken erfarenhet de har av mångbruk, finns det emellertid olika uppfattningar om mångbrukets potential att skapa fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. I den här rapporten syntetiserar vi kunskap om mångbruk av skog baserat på tidigare och nu genomförda studier och kartlägger och analyserar förutsättningarna för att bedriva mångbruk av skog. Utifrån studiens frågeställningar har vi kommit fram till följande slutsatser: • Naturturism är en primär form av mångbruk med utvecklingspotential för jobbskapande på landsbygden. • Även vidareförädling av olika råvaror och äventyrsbaserade aktiviteter har potential att utvecklas inom ramen för mångbruk. • En väl fungerande samhällsinfrastruktur är en viktig förutsättning för alla former av mångbruk som bygger på att verksamheten ska attrahera besökare. • Icke-kommersiella former mångbruk är en självklarhet för många skogsägare. Man anger självhushållning (av främst viltkött, bär och svamp) samt rekreationsbefrämjande åtgärder (som t. ex. att ordna en grillplats för lokalbefolkningen). • Många skogsägare har inte intresse av att utveckla mångbruk på sin mark, men ställer sig ofta positiva till att andra gör det. • Allemansrätten är en central förutsättning för mångbruk, men det är viktigt att upprätta formella avtal vid kommersiell verksamhet på annans mark. • Mångbruk kan ofta bedrivas i skogen oavsett hur den sköts, även om det finns exempel där särskilt trakthyggesbruk kan upplevas som störande. • Det finns potential att utveckla mångbruk i anslutning till skyddade områden - på så sätt skulle mångbruk kunna fungera som en brygga mellan att bruka och bevara skogslandskapet. • Genom att skapa dialogplattformar som möjliggör för olika aktörer att få en holistisk bild av skogslandskapet och dess nyttjande kan olika mångbruksverksamheter bättre utvecklas både parallellt och integrerat. • Mångbrukets utmaningar liknar andra småföretagares utmaningar vad gäller efterlevnaden av komplicerade regelverk som är anpassade till mer storskaliga företag vad gäller till exempel livsmedelshantering. • Därutöver innebär mångbrukets lokalisering till glesbygd att det finns utmaningar med att bedriva säsongsbunden verksamhet och svårigheter med att finna arbetskraft. Dagens skogspolitik främjar i princip mångbruk, men i studierna som denna rapport bygger på framkommer att mångbruksfrågan är sektorsövergripande och att insatser inom exempelvis närings- och landsbygdspolitiken också behövs för att nå mångbrukets fulla potential. Följande slutsatser från rapporten utgör förslag till hur genomförandet av det nationella skogsprogrammets vision och målet “Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet” kan realiseras, och hur målen “Ökad sysselsättning”, “Stärkt hållbar tillväxt” och “Landsbygdsutveckling med beaktande av skogens sociala värden” kan uppnås: • Utveckla politik och styrning för mångbruk inom ramen för hållbar landsbygdsutveckling. • Stärk landsbygdens infrastruktur för att möjliggöra mångbruk av skog. • Etablera arenor för samverkan och erfarenhetsutbyte rörande mångbruk. • Sprid kunskap om mångbruk och satsa på entreprenörskap. • Utveckla former för avtal mellan mångFoto: Maria Groth/Mostphotos bruksentreprenörer, markägare och andra rättighetsinnehavare. • Se över om skyddade områden kan öppnas upp för mångbruk. • Förenkla regelverk för landsbygdsföretagande. • Se över möjligheterna till riktade ekonomiska stöd till mångbrukare på landsbygden

THE CHANGING ROLE OF HUNTING IN SWEDEN-FROM SUBSISTENCE TO ECOSYSTEM STEWARDSHIP?

Although hunting served traditionally to supply game meat, and that is still important in Sweden, recreation is the most common reason for hunting moose (Alces alces) today. Hunting also serves an important management purpose in regulating moose populations to control crop and forest damage. This study used semi-structured interviews with key stakeholders and officials involved in the recently implemented ecosystem-based, adaptive local moose management system where hunters and landowners become environmental stewards responsible for managing moose in context with forest damage, vehicular collisions, large carnivores, and biodiversity. Our study found that participation and collaboration in reaching management objectives was perceived as positive by stakeholders, although their stewardship is jeopardized if specific management responsibilities are not clarified regarding monitoring. Further, it is important to find long-term funding solutions for monitoring activities that are critical for adequate data collection and to support the stakeholder role as steward. The importance of monitoring must be communicated to individual hunters and landowners to achieve an ecosystem-based moose management system that effectively incorporates both social and ecological values

Does collaboration lead to sustainability? : A study of public–private partnerships in the Swedish mountains

The conflicts that are frequently manifested in the Swedish mountains often stem from the use and preservation of natural resources: resistance against protected area proposals, protests concerning the management of large carnivores, felling of old-growth forests, and disputes over who should be allowed to hunt or fish are commonplace. There are currently strong trends, both in national and international policy making, towards leaning on various forms of collaborative governance arrangements to deal with such policy failures. Consequently, various forms of partnerships have been initiated to promote more sustainable practices in mountain regions of Sweden. But to what extent does the creation of collaborative arrangements in natural resource management improve policy output and sustainability outcomes? To examine the issue, data was extracted from 47 semi-structured interviews with 39 project leaders and eight county officials, the sample being randomly selected from a database of 245 public-private collaborative projects in the Swedish mountains. The results indicate that partnerships do lead to improved sustainability – especially when it comes to social outcomes. There is, however, a need for more systematic follow-ups by practitioners, particularly on ecological outcomes where the country administrative boards should take a leading role and facilitate such evaluations in the future.Fjällsamverka

How to Influence Forest-Related Issues in the European Union? Preferred Strategies among Swedish Forest Industry

Although forestry is not a regulated area in the European Union (EU), numerous decisions in other policy areas are related to forestry. However, its position outside of formal policy-making can result in the fact that actors, such as those within the forest industry, may have a larger role when compared to other policy sectors where the state system has an integrated role. This explorative study reviews the ways in which the forest industry in Sweden, one of the EU states with the most forest land, tries to protect and promote its interests on an EU-level. It concludes that a main way to influence decision-making in the EU is through lobbying, through its own organisations and through the transnational trade association, The Confederation of European Paper Industries (CEPI). The study shows that collectively conducted lobbying is largely preferred which means that internal communication is important since lobbying at the EU-level is potentially limited by the diverging positions of trade association members as well as among the different trade associations themselves

Public-private partnerships in a Swedish rural context : A policy tool for the authorities to achieve sustainable rural development?

Public-private partnerships (PPPs) have become a popular tool for governing rural development in a European context. PPPs are often presented as significant solutions for increasing both the effectiveness (problem-solving capacity) and the legitimacy of sustainable rural governance in terms of participation and accountability. In Sweden, where PPPs have played a marginal role, due to the EU cohesion policy they are now gaining ground as a model for the governance and management of natural resources in rural areas. Previous research shows that the state remains crucial in governing the process of governance through partnerships, especially in a rural as opposed to an urban context, where the state plays an ongoing role in initiating, structuring, financing and regulating partnerships. Is this an example of the state trying to counterbalance the increased power of the private sector, or the opposite – that is, an attempt to reduce social exclusion and increase participation by promoting the interest of private actors in local development processes? Our study examines the critical role of the state in these partnerships. We focus on authorities in charge of natural resource management and rural development and assess the enabling role of the authorities in rural areas with a weak or dispersed private sector. Empirical data is collected via group interviews at a workshop in which key representatives from the authorities participated. We identify a number of potential challenges associated to PPPs in a rural context, and in light of this we clarify how the authorities engage in different types of partnership arrangements, as well as their capacity to facilitate these partnerships in attempt to enhance sustainable rural development