Intervjustudie – med personer som överlevt en första stroke

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ”lindrig stroke” dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke. Syfte: Föreliggande studies syfte var att beskriva hur personer, som förstaingångsinsjuknat i stroke och som skrivs hem utan några kommunala insatser, upplever den första månaden efter utskrivning från en strokeenhet. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju personer som intervjuades. Datan analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: presenteras i fem kategorier: Oro/rädsla för att insjukna igen, Att se möjligheter för framtiden, Förlust av tidigare vanor, Att känna tacksamhet samt Känslan av att behandlas annorlunda. Slutsatser: Resultatet tyder på att dessa personer upplever förändringar i sin livsvärld. Effekterna av dessa förändringar visar sig, både på ett fysiskt, psykologiskt och socialt plan. Denna studie visar på betydelsen av att rätt information ges, framförallt för patienter som har korta vårdtider

Intervjustudie – med personer som överlevt en första stroke

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ”lindrig stroke” dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke. Syfte: Föreliggande studies syfte var att beskriva hur personer, som förstaingångsinsjuknat i stroke och som skrivs hem utan några kommunala insatser, upplever den första månaden efter utskrivning från en strokeenhet. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju personer som intervjuades. Datan analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: presenteras i fem kategorier: Oro/rädsla för att insjukna igen, Att se möjligheter för framtiden, Förlust av tidigare vanor, Att känna tacksamhet samt Känslan av att behandlas annorlunda. Slutsatser: Resultatet tyder på att dessa personer upplever förändringar i sin livsvärld. Effekterna av dessa förändringar visar sig, både på ett fysiskt, psykologiskt och socialt plan. Denna studie visar på betydelsen av att rätt information ges, framförallt för patienter som har korta vårdtider

Upplevelser av nedsatt sväljningsförmåga hos personer med dysfagi till följd av stroke

Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the third most common cause of death (National guidelines concerning stroke, 2000). Dysphagia is a common problem for stroke patients with almost 50 percent of patients suffering from severe swallowing dysfunction (Axelsson, Asplund, Norberg & Eriksson, 1989). The purpose of this study was to investigate how stroke patients with dysphagia experience their swallowing disorders. The method used was a qualitative literature study. An analysis of content was carried out using ideas and inspiration from Graneheim and Lundman (2003). The results are presented in three categories: lost swallowing function, changed sense of community and lost hope for recovery. The results showed that stroke patients with swallowing dysfunction were influenced in different ways: physically, psychologically and socially. The nursing staff have an important role trying to understand patients' experiences in order to offer them the best care