Gifter i Skånes miljö : - en kunskapssammanställning om miljöfarliga ämnen bromerade flamskyddsmedel, nonylfenol/nonylfenoletoxylat,tennorganiska föreningar och triclosan

Sammanfattning Vi lever idag i ett kemikaliesamhälle. Inom Europa saluförs ca 40 000 kemiska ämnen (Sundin 2001) och varje år introduceras några hundra nya ämnen på marknaden. De flesta kemiska ämnen når miljön via miljontals konsumenter, via jordbruket, via industriprodukter och olika processer. I Sverige räknar man med att ca 10 % av de 20 000 olika kemikalier som finns på den svenska marknaden är miljöfarliga (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen 1999). Kunskap om spridning och förekomst i miljön är begränsad och nästan årligen kommer nya larmrapporter om miljögifter. I denna rapport har tillgängliga mätdata från Skåne län för fyra utvalda, miljöfarliga ämnen/ämnesgrupper sammanställts. Ämnena som inventeringen gällt är bromerade flamskyddsmedel (BFR), nonylfenol/nonylfenoletoxylater (NF/NFE), tennorganiska föreningar och triclosan. Urvalet av ämnen har bland annat baserats på regional användning/förekomst, kemiska egenskaper, och att de är utpekade för åtgärd inom det nationella miljömålsarbetet. Det framkom i inventeringen att det finns ett mycket begränsat dataunderlag om spridning och förekomst av de utvalda ämnena i Skånes miljö. För BFR finns det en del uppgifter från kommunala reningsverk om förekomst i slam. Fem Skånekommuner har vid ett eller ett fåtal tillfällen analyserat ett antal BFR. Från dessa analyser kan vi konstatera att det finns detekterbara halter av BFR i de kommunala reningsverkens slam. Nivån av dessa är jämförbara med halter från andra reningsverk i Sverige, men betydligt lägre än vad som rapporterats från övriga Europa och USA. Det har visat sig att det även finns detekterbara halter av BFR i luften och i regn. Från Helsingborgs kustvattenkontroll har det framkommit att BFR finns i blåmusslor utanför Helsingborgs kust. Även grodor från områden runt Lund och mört från Krankesjön innehåller mätbara halter av BFR. Kunskapen om BFR i Skånes miljö är bristfällig och det behövs omfattande studier och analyser av ämnena för att kunna bedöma exponeringssituationen i länet. • NF analyseras rutinmässigt vid alla Skånes kommunala reningsverk. Halten av detta ämne minskar stadigt i slam från början av 90-talet. Miljökontoret i Höganäs kommun har dessutom undersökt NF-halt i slam från oljeavskiljare vid kommunens bilvårdsanläggningar och funnit att det finns höga halter av ämnet i slam. Några andra analyser av NF finns inte från Skånes miljö och i denna rapport ges en rad förslag till undersökningar för att öka kunskaperna om NF. • Tennorganiska föreningar har endast undersökts i marina organismer och sediment längs Öresundskusten. Halten av dessa föreningar är alarmerande höga i vissa prover. Negativa miljöeffekter av tributyltenn (TBT) har observerats hos snäckor i Öresund. Det är högst angeläget att utöka kontrollen av tennorganiska föreningar längs Skånes kuster och att utreda om det finns andra källor än sjöfarten till de höga halterna som man funnit i vissa områden. Inga andra analyser har gjorts av tennorganiska ämnen i Skåne. Det är motiverat att studera halter i slam m.m. för att få kontroll på hur exponeringen av dessa föreningar ser ut i Skåne. Tennorganiska föreningar används i stora mängder som tillsats i t.ex. PVC-plast. • För Triclosan finns det inga mätdata alls från Skåne och mätdata från övriga Sverige är mycket begränsade. Det finns en studie från Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM), där man analyserat triclosan i modersmjölk och i fisk. Studien visar att det förekommer höga halter av triclosan både i modersmjölk och i fisk som är påverkad av utsläpp från kommunala avloppsreningsverk. Triclosan har ingått i det nationella screening-programmet för år 2000 och 2001 och mätresultat därifrån väntas inom kort. I Skåne, som är en befolkningstät region, är miljön hårt belastad. Sydvästra Skåne är en expansiv region med många industrier och ett intensivt lantbruk, där många kemiska produkter används. Förutom de regionala verksamheterna är även den diffusa belastningen av miljögifter i form av deposition från luft och nederbörd av betydelse. I rapporten ges förslag till undersökningar som behövs för att följa upp de miljökvalitetsmål och delmål som håller på att utarbetas inom länsstyrelsen i Skåne (projektet ”Nya Miljömål för Skåne”). Kemikalieinspektionen (KemI) och Naturvårdsverket arbetar på uppdrag från regeringen med att identifiera riskerna med de kemiska ämnen som nu används. Detta innebär att potentiella miljögifter skall identifieras och deras spridning skall kartläggas och minimeras. Det är i detta sammanhand viktigt att både nationell, regional och lokal miljöövervakning utförs för att kunna mäta effekterna av de åtgärder som utförs för att minska belastningen i miljön. I denna rapport beskrivs den förändring och utvidgning av den regionala och lokala miljöövervakning som behövs för att följa upp arbetet med de 15 miljökvalitetsmål som regeringen har antagit (prop. 97/08:145)

Persistent organic pollutants in the atmosphere - spatial and temporal variations

In these thesis I have studied the spatial and temporal variations of PCBs in the atmosphere and in precipitation in southern Sweden. Further, soil-air exchange processes of PCBs were investigated. Finally, the long-range transport of PCBs and DDT was studied in the Baltic Sea region and in a tropical vs. a temporal region. On the regional scale there were significant differences in PCB concentration in the atmosphere, in precipitation and in soil between nearby sampling-areas. Differences in PCB concentrations between areas probably originated from varying geographical and meteorological conditions that affected exchange processes between air and soil/vegetation surfaces. Temporal variations in PCB concentration in atmosphere and precipitation were also found. For PCBs in the air, a systematic pattern in the deviation from the yearly median value for the region was observed. Wind direction played an important role for PCB concentration in precipitation in coastal areas, while at the inland sites this variable seemed to have a minor influence. To examine the intensity of precipitation scavenging, the total washout ratios were calculated and the highest ratios were observed at the two sites where PCB concentration in the air was high. Further, high concentrations of PCB in precipitation correlated with a composition of highly chlorinated PCB congeners, as shown by principal component analysis. For most of the sites there was a significant negative relationship between PCB concentration and rain volume. Soil type and soil organic matter content was found to be important for the variations in PCB concentration between nearby areas. Highest concentrations were found at two sites with sandy soils, one with an extremely high organic carbon content. Soils with similar soil textures (i.e. sandy silt moraine) did not show any significant differences in PCB concentrations. PCB congener composition was shown to differ between sites, with site-specific congener patterns. No significant relationships were found between air and soil concentrations of PCBs, or between deposition and soil concentrations. From fugacity quotient calculations it was shown that the soil- and air compartments for most of the sampling-areas were close to equilibrium. However, for some areas there was an outgassing of PCBs from the soil and at one site a tendency for a transport of PCBs from the air to the soil was observed. Within the Baltic Sea region a latitudinal gradient of PCBs in the atmosphere was revealed, with higher levels in the south. Further evidence of the global distillation theory was shown in a study with higher atmospheric levels of DDT in a tropical region in comparison with DDT levels in a temperate region. In accordance with the theory, DDT levels were high in fish from the temperate region, but low in fish from the tropical region

Gifter i Skånes miljö : - en kunskapssammanställning om miljöfarliga ämnen bromerade flamskyddsmedel, nonylfenol/nonylfenoletoxylat,tennorganiska föreningar och triclosan

Sammanfattning Vi lever idag i ett kemikaliesamhälle. Inom Europa saluförs ca 40 000 kemiska ämnen (Sundin 2001) och varje år introduceras några hundra nya ämnen på marknaden. De flesta kemiska ämnen når miljön via miljontals konsumenter, via jordbruket, via industriprodukter och olika processer. I Sverige räknar man med att ca 10 % av de 20 000 olika kemikalier som finns på den svenska marknaden är miljöfarliga (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen 1999). Kunskap om spridning och förekomst i miljön är begränsad och nästan årligen kommer nya larmrapporter om miljögifter. I denna rapport har tillgängliga mätdata från Skåne län för fyra utvalda, miljöfarliga ämnen/ämnesgrupper sammanställts. Ämnena som inventeringen gällt är bromerade flamskyddsmedel (BFR), nonylfenol/nonylfenoletoxylater (NF/NFE), tennorganiska föreningar och triclosan. Urvalet av ämnen har bland annat baserats på regional användning/förekomst, kemiska egenskaper, och att de är utpekade för åtgärd inom det nationella miljömålsarbetet. Det framkom i inventeringen att det finns ett mycket begränsat dataunderlag om spridning och förekomst av de utvalda ämnena i Skånes miljö. För BFR finns det en del uppgifter från kommunala reningsverk om förekomst i slam. Fem Skånekommuner har vid ett eller ett fåtal tillfällen analyserat ett antal BFR. Från dessa analyser kan vi konstatera att det finns detekterbara halter av BFR i de kommunala reningsverkens slam. Nivån av dessa är jämförbara med halter från andra reningsverk i Sverige, men betydligt lägre än vad som rapporterats från övriga Europa och USA. Det har visat sig att det även finns detekterbara halter av BFR i luften och i regn. Från Helsingborgs kustvattenkontroll har det framkommit att BFR finns i blåmusslor utanför Helsingborgs kust. Även grodor från områden runt Lund och mört från Krankesjön innehåller mätbara halter av BFR. Kunskapen om BFR i Skånes miljö är bristfällig och det behövs omfattande studier och analyser av ämnena för att kunna bedöma exponeringssituationen i länet. • NF analyseras rutinmässigt vid alla Skånes kommunala reningsverk. Halten av detta ämne minskar stadigt i slam från början av 90-talet. Miljökontoret i Höganäs kommun har dessutom undersökt NF-halt i slam från oljeavskiljare vid kommunens bilvårdsanläggningar och funnit att det finns höga halter av ämnet i slam. Några andra analyser av NF finns inte från Skånes miljö och i denna rapport ges en rad förslag till undersökningar för att öka kunskaperna om NF. • Tennorganiska föreningar har endast undersökts i marina organismer och sediment längs Öresundskusten. Halten av dessa föreningar är alarmerande höga i vissa prover. Negativa miljöeffekter av tributyltenn (TBT) har observerats hos snäckor i Öresund. Det är högst angeläget att utöka kontrollen av tennorganiska föreningar längs Skånes kuster och att utreda om det finns andra källor än sjöfarten till de höga halterna som man funnit i vissa områden. Inga andra analyser har gjorts av tennorganiska ämnen i Skåne. Det är motiverat att studera halter i slam m.m. för att få kontroll på hur exponeringen av dessa föreningar ser ut i Skåne. Tennorganiska föreningar används i stora mängder som tillsats i t.ex. PVC-plast. • För Triclosan finns det inga mätdata alls från Skåne och mätdata från övriga Sverige är mycket begränsade. Det finns en studie från Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM), där man analyserat triclosan i modersmjölk och i fisk. Studien visar att det förekommer höga halter av triclosan både i modersmjölk och i fisk som är påverkad av utsläpp från kommunala avloppsreningsverk. Triclosan har ingått i det nationella screening-programmet för år 2000 och 2001 och mätresultat därifrån väntas inom kort. I Skåne, som är en befolkningstät region, är miljön hårt belastad. Sydvästra Skåne är en expansiv region med många industrier och ett intensivt lantbruk, där många kemiska produkter används. Förutom de regionala verksamheterna är även den diffusa belastningen av miljögifter i form av deposition från luft och nederbörd av betydelse. I rapporten ges förslag till undersökningar som behövs för att följa upp de miljökvalitetsmål och delmål som håller på att utarbetas inom länsstyrelsen i Skåne (projektet ”Nya Miljömål för Skåne”). Kemikalieinspektionen (KemI) och Naturvårdsverket arbetar på uppdrag från regeringen med att identifiera riskerna med de kemiska ämnen som nu används. Detta innebär att potentiella miljögifter skall identifieras och deras spridning skall kartläggas och minimeras. Det är i detta sammanhand viktigt att både nationell, regional och lokal miljöövervakning utförs för att kunna mäta effekterna av de åtgärder som utförs för att minska belastningen i miljön. I denna rapport beskrivs den förändring och utvidgning av den regionala och lokala miljöövervakning som behövs för att följa upp arbetet med de 15 miljökvalitetsmål som regeringen har antagit (prop. 97/08:145)

Spatial and temporal variation of polychlorinated biphenyl (PCB) in precipitation in southern Sweden.

Spatial and temporal variations in polychlorinated biphenyl (PCB) concentrations were studied in precipitation at 11 sampling-sites over a period of 1 year and compared with PCB concentrations in the air. The study was carried out in a region of southern Sweden approximately 11 000 km2 in area. The PCB concentration in precipitation ranged between 1.18 and 81.4 ng l(-1). Two of the sampling sites showed concentrations that were approximately 30 times higher than at the rest of the sites. The variation in concentration between sites may be explained by location as well as by differences in weather conditions and particle content in the air. Wind direction played an important role for PCB concentration in precipitation in coastal areas, while at the inland sites this variable seemed to have a minor influence. We found no seasonal trends in PCB concentration in precipitation or any dependence on air temperature. To examine the intensity of precipitation scavenging, the total washout ratios (Wt) were calculated. There was a large variation in Wt over time, and the highest ratios were observed at the two sites where PCB concentration in the air was high. Furthermore, high concentrations of PCB in precipitation correlated with a high-chlorinated pattern, as shown by principal component analysis. For most of the sites there was a significantly negative relationship between PCB concentration and rain volume

PCB in soils and estimated soil-air exchange fluxes of selected PCB congeners in the south of Sweden

PCB concentrations were studied in different soils to determine the spatial variation over a region of approximately 11000 km(2). PCB congener pattern was used to illustrate the spatial differences, as shown by principal component analysis (PCA). The relationship to different soil parameters was studied. PCB concentrations in soil showed a large variation between sampling-areas with median concentrations ranging between 2.3 and 332 ng g(-1) (dw). Highest concentrations were found at two sites with sandy soils, one with extremely high organic carbon content. Both sites were located on the west coast of southern Sweden. Soils with similar soil textures (i.e. sandy silt moraine) did not show any significant differences in PCB concentrations. PCB congener composition was shown to differ between sites, with congener patterns almost site-specific. PCB in air and precipitation was measured and the transfer of chemicals between the soil and air compartments was estimated. Soil-air fugacity quotient calculations showed that the PCBs in the soil consistently had a higher fugacity than the PCBs in the air, with a median quotient value of 2.7. The gaseous fluxes between soil and air were estimated using standard modelling equations and a net soil-air flux estimated by subtracting bulk deposition from gaseous soil-air fluxes. It was shown that inclusion of vertical sorbed phase transport of PCBs in the soil had a large effect on the direction of the net soil-air exchange fluxes

Polychlorinated biphenyls in the air of southern Sweden - spatial and temporal variation

Polychlorinated biphenyls in the lower atmosphere were studied over a regional area covering approximately 11000 km(2) in southern Sweden. Sampling were performed in 1992-1993, continuously during one year, where samples from 11 sampling-sites (in all 260 samples) were analysed. PCB concentrations ranged over two order of magnitudes, 7-983 pg m(-3). Differences in PCB concentrations among the sampling sites revealed a large number of high-concentration outliers, mainly originating from one suburban site. Smaller differences in PCB concentrations between sites probably originated from varying geographical and meteorological conditions, that affected exchange processes between air and surfaces differently at the sampling sites. (C) 2000 Elsevier Science Ltd. All rights reserved

Evidence of Latitudinal Fractionation of Polychlorinated Biphenyl Congeners along the Baltic Sea Region

Annual cycles of the atmospheric concentrations of PCBs were determined at 16 (mostly rural) stations around the Baltic Sea between 1990 and 1993. The concentration levels of individual congeners were found to be influenced by their physical-chemical properties, ambient temperature, and geographical location. Median levels of PCBs were similar at all stations except at one urban site near Riga. A latitudinal gradient with higher levels in the south was found for the sum of PCB as well as for individual congeners, and the gradient was more pronounced for the low volatility congeners. As a result, the high volatility congeners increased in relative importance with latitude. Generally, PCB concentrations increased with temperature, but slopes of the partial pressure in air versus reciprocal temperature were different between congeners and between stations. In general, the low volatility congeners were more temperature dependent than the high volatility PCB congeners. Steep slopes at a sampling location indicate that the concentration in air is largely determined by diffusive exchange with soils. Lack of a temperature dependence may be due to the influence of long-range transported air masses at remote sites and due to the episodic or random nature of PCB sources at urban sites

Kadmiumsituationen i Skåne : Delrapport 2 Kadmium inom Höjeåns avrinningsområde – en substansflödesanalys

är stort. En analys av flödesschemat visar att det sker en utfasning av kadmium via produkt och avfallsflödet. Kadmium ingår i allt färre nyproducerade varor, och därför blir inflödet av kadmium också allt mindre, medan förbrukningen av äldre produkter som innehåller kadmium leder till att flödet via avfallsflödet fortfarande är relativt stort. Inom jordbrukssektorn tillförs den Skånska åkermarken kadmium bl.a. via handelsgödsel, kalk och rötslam. Atmosfärsdepositionen bidrar också med en betydande mängd kadmium. Tillförseln av kadmium balanseras av bortförseln av kadmium via grödor och markläckage. Vad gäller jordbrukssektorns tillförsel bör det dock påpekas att tack vare minskade kadmiumhalter i handelsgödsel och i rötslam så är skillnaden mellan tillförsel och bortförsel nästan ± 0 inom Höjeåns avrinningsområde. Tillskottet av kadmium via atmosfärsdepositionen gör dock att en upplagring av kadmium i avrinningsområdet fortfarande sker. Det regionala miljömålet om att det inte ska ske någon nettotillförsel av kadmium till jordbruksmarken i Skåne, utöver tillförsel via luften, ser enligt flödesanalysen ut att kunna uppfyllas. S AMMANFATTNING Miljöproblemens karaktär ändras över tiden. Från att under 60- och 70-talet dominerats av punktutsläpp från industrin så utgörs idag en stor del av miljöproblemen om föroreningar och skadliga ämnen av diffusa emissioner. Myndigheternas miljöövervakning av föroreningar måste i samma takt ändras för att kunna verka effektivt. Substansflödesanalys eller materialflödesanalys är exempel på effektiva verktyg som kan användas för att få en ökad kunskap om och en helhetsbild av föroreningars spridningsvägar och upplagring i samhället. Denna studie är ett försök att via en flödesanalys kartlägga omsättningen av kadmium inom Höjeåns avrinningsområde i sydvästra Skåne. Flödesanalysen har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Syftet med flödesanalysen är att tjäna som vägledning för framtida miljöövervakning av kadmium och i det fortsatta miljömålsarbetet inom Skåne län. Kadmium är ett exempel på ett ämne som kan ge betydande konsekvenser för människor och djur om halterna i vår omgivning är för höga. Kadmium kan orsaka njurskador och benskörhet hos människor och ämnet misstänks också vara cancerframkallande. Kadmium finns naturligt i vissa typer av berggrund. Det har använts i stora mängder inom plastindustrin som stabilisator och pigment. Det har använts i industrin till ytbehandling och i legeringar. Idag är den största användningen förknippad med tillverkning av NiCd- batteri. I Sverige och EU arbetar man för att fasa ut användningen av kadmium för produktionsändamål. Kadmium förekommer även som förorening i zink och andra mineral. Via handelsgödsel sprids kadmium till åkermark eftersom kadmium, i varierande halt, finns som förorening i råfosfat som är råvara till fosforgödsel. Det största inflödet av kadmium till Höjeåns avrinningsområde sker via produkter, och utgörs till ca 70% av kadmium i NiCd-batterier. De flesta flödena är ett resultat av att kadmium ingår i produkter i låga koncentrationer eller som förorening i råmaterial, som t.ex. i jordbrukssektorns handelsgödsel. Det sker ingen aktiv import av kadmium som råvara till avrinningsområdet. Kadmiumflödet via atmosfärsdeposition är förhållandevis stort i Skåne och ca 90% av depositionen kommer från utländska källor. Ytterligare ett betydelsefullt kadmiuminflöde till avrinningsområdet är via bränsle för energi och värmeproduktion. Återvinningen av NiCd-batteri är det klart dominerande utflödet av kadmium från systemet. Allt annat avfall som genereras innanför systemgränserna transporteras också ut från avrinningsområdet, det finns ingen aktiv avfallsdeponering eller avfallsförbränning inom avrinningsområdet. Utsläppen av kadmium i samband med industriella aktiviteter och via trafiken inom avrinningsområdet är mycket små. Utsläppen av kadmium till Höjeå domineras av flöden från dagvatten och utgående vatten från avloppsreningsverken (och troligen även en del från enskilda avlopp som dock inte har kvantifierats i denna studie). Kadmium i slam som uppkommer vid reningsverken används både som jordförbättringsmedel inom jordbruket, och i olika kommunala planteringar i avrinningsområdet. En del slam exporteras ut från avrinningsområdet för att deponeras på avfallsupplag eller användas. De stora förråden av kadmium i avrinningsområdet är i nedlagda avfallsupplag och i produkter. Kadmiumförrådet i avfallsupplagen kommer troligen att bestå under mycket lång tid. Utlakningen av kadmium, liksom emissionen till luft, är mycket långsam. Idag är kadmiumemissionen via lakvatten och biogas försumbar. Det är dock osäkert hur rörligheten av kadmium i deponier förändras i takt med nedbrytningen. Förrådet av kadmium i produkte

DDT-fate in tropical and temperate regions

Abstract is not availabl

Persistent pollutants in a salmon population (Salmo salar) of the southern Baltic Sea

Persistent pollutants in an Atlantic salmon (Salmo salar) population spawning in a river of southern Sweden were investigated. The population was characterized by a high growth rate. Some males reached 20-30 kg after 3 to 4 years in the sea. The fat content of migrating salmon varied by one order of magnitude and was the most significant correlate of pollutant concentrations. No relationships were recorded between fat content and gender, age (weight, length), year at sea, or different measures of condition. The reasons for this may be the varied evolutionary strategies for maximizing reproductive output; male salmon may enter the spawning river as small grilse and spawn opportunely, or migrate at a larger size, when they can hold spawning territories in the river. Females have a greater and more uniform size, and spend more energy on gonadal products. The varying fat content of individual fish may also be attributed to foraging in different areas of the Baltic and thereby to migration distances as well as foraging strategies. When pollutant levels were normalized for fat content, other factors such as age (weight, length) were shown to be important for uptake; older fish had higher levels of pollutants than younger one