Evaluation of Magnetic Micro- and Nanoparticle Toxicity to Ocular Tissues

Purpose: Magnetic nanoparticles (MNPs) may be used for focal delivery of plasmids, drugs, cells, and other applications. Here we ask whether such particles are toxic to ocular structures. Methods: To evaluate the ocular toxicity of MNPs, we asked if either 50 nm or 4 mm magnetic particles affect intraocular pressure, corneal endothelial cell count, retinal morphology including both cell counts and glial activation, or photoreceptor function at different time points after injection. Sprague-Dawley rats (n = 44) were injected in the left eye with either 50 nm (3 ml, 1.65 mg) or 4 mm(3ml, 1.69 mg) magnetic particles, and an equal volume of PBS into the right eye. Electroretinograms (ERG) were used to determine if MNPs induce functional changes to the photoreceptor layers. Enucleated eyes were sectioned for histology and immunofluorescence. Results: Compared to control-injected eyes, MNPs did not alter IOP measurements. ERG amplitudes for a-waves were in the 100–250 mV range and b-waves were in the 500–600 mV range, with no significant differences between injected and noninjected eyes. Histological sectioning and immunofluorescence staining showed little difference in MNP-injected animals compared to control eyes. In contrast, at 1 week, corneal endothelial cell numbers were significantly lower in the 4 mm magnetic particle-injected eyes compared to either 50 nm MNP- or PBS-injected eyes. Furthermore, iron deposition was detected after 4 mm magnetic particle but not 50 nm MNP injection

Can environmental or occupational hazards alter the sex ratio at birth? A systematic review

More than 100 studies have examined whether environmental or occupational exposures of parents affect the sex ratio of their offspring at birth. For this review, we searched Medline and Web of Science using the terms ‘sex ratio at birth’ and ‘sex ratio and exposure’ for all dates, and reviewed bibliographies of relevant studies to find additional articles. This review focuses on exposures that have been the subject of at least four studies including polychlorinated biphenyls (PCBs), dioxins, pesticides, lead and other metals, radiation, boron, and g-forces. For paternal exposures, only dioxins and PCBs were consistently associated with sex ratios higher or lower than the expected 1.06. Dioxins were associated with a decreased proportion of male births, whereas PCBs were associated with an increased proportion of male births. There was limited evidence for a decrease in the proportion of male births after paternal exposure to DBCP, lead, methylmercury, non-ionizing radiation, ionizing radiation treatment for childhood cancer, boron, or g-forces. Few studies have found higher or lower sex ratios associated with maternal exposures. Studies in humans and animals have found a reduction in the number of male births associated with lower male fertility, but the mechanism by which environmental hazards might change the sex ratio has not yet been established

Hälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie

En nio-års prospektiv epidemiologisk studie har genomförts på en ung kohort av 706 nyanställda elarbetare i produktion och distribution av elektricitet inom kraftindustrin. Det totala bortfallet i studien var 34 procent, av vilka 25 procent uppstod under de första tre åren. Elarbetarna har hälsoundersökts vart tredje år med samtidigt beaktande av exponering för olika arbetsmiljöfaktorer, speciellt extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och buller men även vissa kemiska exponeringar samt ergonomiska belastningsfaktorer. Hälsoundersökningen har omfattat allmän medicinsk hälsokontroll med frågor om symtom och sjukdom speciellt avseende nervsystemet, reproduktionsförmågan, subjektiv upplevelse och muskuloskeletala besvär samt vissa kliniska moment såsom analys av blod och serum. Sambandet mellan hälsoutfall och exponering för arbetsmiljöfaktorer har analyserats i de olika delmomenten för varje treårsperiod motsvarande tiden mellan hälsoundersökningarna. Resultaten visar att elarbetarna som helhet haft god hälsa under de nio åren. Några säkra tecken på speciella sjukdomar som följd av exponering i arbetsmiljön har inte kunnat påvisas. En del elarbetare uppvisar dock under åren en ökad förekomst av besvär i några specifika avseenden. Följande fynd är värda att närmare kommentera. I kohorten noterades en förhöjd risk för neurasteni i den högst exponerade gruppen > 1,2 mT, vilket även syntes öka över tid. Halten av kortisol visade ett intressant men osäkert samband med elektriska fält. Barn till elarbetarna visade däremot inte några säkerställda avvikande förändringar vad gäller könsfördelning, födelsevikt, perinatal dödlighet, missbildningar eller cancer. Inte heller kunde man finna belägg för samband mellan exponering för extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält med vita blodkroppar eller blodkemiska parametrar. Studien visade även vissa samband mellan andra arbetsmiljöfaktorer och/eller arbetsförhållanden och påverkan på hälsan. En förhöjd halt av Tissue Polypeptid Antigen förekom främst i en specifik yrkesgrupp, vilken även rapporterade ökad belastning avseende olika arbetsmiljöfaktorer som t. ex. exponering för avgaser. Ländryggs- och knäbesvär var mer förekommande i yrkesgrupper med hög fysisk belastning. I övrigt förelåg inga konsistenta eller klara indikationer på samband mellan försämrad hälsa över tid och här undersökta exponeringfaktorer i arbetsmiljön