SeaDataCloud Data Products for the European marginal seas and the Global Ocean

Data products, based on in situ temperature and salinity observations from SeaDataNet infrastructure, have been released within the framework of SeaDataCloud (SDC) project. The data from different data providers are integrated and harmonized thanks to standardized quality assurance and quality control methodologies conducted at various stages of the data value chain. The data ingested within SeaDataNet are earlier validated by data providers who assign corresponding quality flags, but a Quality Assurance Strategy has been implemented and progressively refined to guarantee the consistency of the database content and high quality derived products. Two versions of aggregated datasets for the European marginal seas have been published and used to compute regional high resolution climatologies. External datasets, the World Ocean Database from NOAA and the CORA dataset from the Copernicus Marine Service in situ Thematic Assembly Center, have been integrated with SDC data collections to maximize data coverage and minimize the mapping error. The products are available through the SDC catalogue accompanied by Product Information Documents containing the specifications about product’s generation, characteristics and usability. Digital Object Identifiers are assigned to products and relative documentation to foster transparency of the production chain, acknowledging all actors involved from data providers to information producers

SeaDataCloud Baltic Sea temperature and salinity statistics

The SDC_BAL_TS_statistics_DP1 contains temperature and salinity means and standard deviation at different depths in basins in the Baltic Sea for every month. Based on the SeaDataCloud historical dataset SDC_BAL_DATA_TS_V2 covering the period 1900 – 2019 and merged with the Coriolis ocean dataset for reanalysis (CORA) dataset

Mapping winter nutrient concentrations in the OSPAR maritime area using Diva

Diva (Data Interpolating Variational Analysis) har använts för att skapa interpolerade griddade fält av närsaltskoncentrationer i OSPAR:s maritima område som en del i arbetet med att ta fram gemensamma indikatorer för MSFD (Marine Strategy Framework Directive). Data laddades ner från ICES-databasen och kartor togs fram för DIN, DIP och silikat för vintermånaderna (december-februari) mellan åren 2006 och 2013. På grund av brist på data i områdena I och V lades fokus på regionerna II, III och IV. Mest utmärkande i resultatet av analysen är de höga närsaltskoncentrationerna längs Nordsjöns sydkust.Brist på data, både i stor skala i OSPAR-regionerna I och V och i mindre skala nära kusten, främst nära flodmynningar, är den största felkällan i Diva-analyserna. Detta visar tydligt att datatäcknigen behöver bli bättre inför framtida arbete med indikatorer och i bedömningsprocesser.The Diva software (Data Interpolating Variational Analysis) software was used to createinterpolated gridded fields for nutrient concentrations in the OSPAR maritime area tosupport the ongoing process to develop common indicators for the MSFD (MarineStrategy Framework Directive). Data were downloaded from the ICES database and mapscreated for DIN, DIP and silicate for the winter months (December – February) coveringthe period 2006-2013. Lack of data in areas I and V shifted focus to regions II, III and IV.The most prominent results from the analysis are the high values of nutrientconcentrations found along the southern shore of the North Sea.The lack of data both at a large scale in OSPAR areas I and V and at a smaller scale nearthe coast, in particular close to river outlets, is the biggest source of error in the Divaanalyses. It is evident that there is a need to increase the data coverage for the future workwith indicators and for assessment purposes

SeaDataCloud Temperature and Salinity Historical Data Collection for the Baltic Sea (Version 1)

The SeaDataCloud Temperature and Salinity Historical Data Collection for the Baltic Sea include open access in situ data on temperature and salinity for the period 1900 – 2017. The data were retrieved from the SeaDataNet infrastructure at the end of 2017. The dataset format is ODV binary collections [3]. The quality control of the data has been performed with the help of ODV software. Data Quality Flags have been revised following common recommended procedures defined under SeaDataNet 2 project [2] in conjunction with visual expert check

SeaDataCloud Temperature and Salinity Historical Data Collection for the Baltic Sea (Version 2)

The SeaDataCloud Temperature and Salinity Historical Data Collection for the Baltic Sea include open access in situ data on temperature and salinity for the period 1900 – 2019. The data were retrieved from the SeaDataNet infrastructure at the end of August 2019. The dataset format is ODV binary collections. The quality control of the data has been performed with the help of ODV software. Data Quality Flags have been revised following common recommended procedures defined under SeaDataNet 2 project in conjunction with visual expert check

SeaDataCloud Temperature and Salinity Climatology for the Baltic Sea (Version 1)

The SDC_BAL_CLIM_TS_V1 product contains Temperature and Salinity Climatologies for the Baltic Sea including seasonal and monthly fields for the 1955-2014 period and seasonal and monthly fields for 6 decades starting from 1955 and ending in 2014. The climatological fields were computed from merged Baltic Sea data that combines data extracted from the 2 major sources: 1) SeaDataNet infrastructure and 2) Coriolis Ocean Dataset for Reanalysis. The computation was done with the DIVAnd (Data-Interpolating Variational Analysis in n dimensions), version 2.3.1

Utvärdering av växtplankton från Västerhavet

SMHI har på uppdrag från Länsstyrelsen i Västra Götaland utvärderat all tillgängligväxtplanktondata från Västerhavet från perioden 1985-2010. Det utvärderade området sträcker sigfrån Riksgränsen (Figur 3) i norr vid norska gränsen till och med Öresund i söder och innefattar 4026 mättillfällen och 115 271 mätvärden.Syftet var att dels kvalitetssäkra och tillgängliggöra befintlig växtplanktondata och studera detomfattande datamaterial som finns från Västerhavet. Man ville undersöka om det finnsförändringar av växtplankton i tid och rum vad det gäller till exempel artsammansättning, giftigaarter, nytillkomna och försvunna arter och totala mängden växtplankton.Vad gäller säsongsvariation så visar sammanställningen av medelcelltätheten av alla data åren2005-2010 på en kort och intensiv vårblomning som domineras av kiselalger vid samtligastationer och typområden. De årliga vårblomningarna startar generellt tidigare i utsjöområdenaoch kommer igång senare närmre kusten och sist i Bohusläns fjordar. Förekomsten avväxtplanktonmaxima skiljer sig åt mellan stationer under resten av året men vanligt är en senvårellersommartopp och alltid en hösttopp i celltäthet av växtplankton.Figur 5 visar typområdena som är indelade enligt EU:s vattendirektiv. Generellt sett så ärartdiversiteten högre vid kusten än i utsjön. Antalet arter ökar i syd-nordlig riktning, med högstdiversitet i typområde 4 (N7 Nidingen) och 1s (Danafjord), båda i Kattegatt.Den stora variationen i storlek mellan växtplankton gör att biovolymsmaxima kan förekommautan motsvarande celltäthetsmaxima. Ett exempel på det är de höga totala cellbiovolymer undersommarmånaderna juni-juli som till stor del orsakas av stora kiselalger men inte finns ijämförelsevis lika höga cellantal.Tidsserier av all tillgänglig data per station av växtplankton testades statistiskt månadsvis ochstationsvis och resultaten visar på ett antal signifikanta trender. Både de totala cellantalen avväxtplankton och de totala antalen arter visar i många fall på en ökande trend.Djupintervallen 0-10 och 10-20 meter jämfördes och det visar sig att både artantal och cellantalhar liknande mönster säsongsmässigt och över tiden. Skillnaden är att celltätheter från 10-20meter ligger något lägre än de från 0-10 meter. Artsmässigt hittar man inte specifika arter unikt idjupprover, utan oftast hittas arterna också i ytprovet vid samma mättillfällen.Vårblomningsmaxima fångas sällan på grund av att det för lång tid mellan provtagningarna, mende upptäcks lika ofta i ytprover som i djupproverna.Antalet arter är generellt sett högre under hösten än under våren och säsongsvariationen är störst itypområde 3: Kosterfjorden, Stretudden och Åstol. Ur ett tidsperspektiv ökar antalet arter ochklasser vid samtliga stationer. En orsak kan vara förbättring av analysmetoder och utrustning, enannan att taxonomisk kunskap utvecklats med hjälp av interkalibreringar och expertgrupper. Ettantal arter har också tillkommit i floran, men de svarar inte för hela ökningen.Ett flertal nya arter, exempelvis kiselalgenCoscinodiscus wailesii och dinoflagellatenProrocentrum minimum, har spridits till Västerhavet på olika sätt. Kiselalgen Pseudosoleniacalcar-avis, som ansetts vara ny och höra hemma i varmare vatten än våra, visar sig finnas irapporter från 1800-talet. En annan ny alg som felaktigt identifierats tillChaetocerosconcavicornisoch sen lika felaktigt till C. convolutus är i själva verket en obeskriven art, härkalladChaetoceros sp.X. Gemensamt för de tre Chaetoceros-arterna är att de är skadliga för fiskpå grund av sina kraftiga spröt med hullingar som kan skada fiskens gälar.4Olika blomningar observeras årligen. Vissa är helt ofarliga som exempelvis vårblomningen avkiselalger och blomningar av kalkflagellatenEmiliania huxleyi. Andra är skadliga genom attorsaka syrebrist eller genom att den aktuella arten som uppträder i förhöjda cellantal är giftig förandra organismer i sin omgivning. Vissa arter är också skadliga i relativt låga cellantal på grundav förmågan att producera toxiner. Säsongsvariationen är artspecifik och en del giftiga arteråterkommer ofta över varningsgränsen under samma månad år efter år. Skadliga algblomningarförekommer relativt frekvent i Västerhavet. Stora blomningar förekommer inte varje år men oftamed något års mellanrum. Ett återkommande problem är dinoflagellater från släktetDinophysissom producerar diarrégifter vilka ansamlas i bl.a. musslor.I uppdraget ingick också att koppla växtplankton med fysikaliska och kemiskaomvärldsparametrar. Salthalt, syrehalt, temperatur och närsaltskoncentrationer togs med för att seom och hur någon eller några parametrar påverkar växtplanktonsamhället. AnalysverktygetPRIMER användes, och inga korrelationer mellan växtplankton och de fysikaliska och kemiskaparametrarna kunde påvisas

SeaDataNet. Second release of the aggregated data sets products

This document describes the V2 datasets per sea region (Mediterranean Sea, Black Sea, Arctic Sea, Baltic Sea, North Sea and the North Atlantic Ocean).

SeaDataNet. First Release of Regional Climatologies

This document describes the temperature and salinity climatologies computed from the first version of the SeaDataNet aggregated data set. The climatologies are computed for the 6 sea basins: Mediterranean Sea, Black Sea, Arctic Sea, Baltic Sea, North Sea and North Atlantic Ocean.