2-Octyl-cyanoacrylate for wound closure in cervical and lumbar spinal surgery

It is claimed that wound closure with 2-octyl-cyanoacrylate has the advantages that band-aids are not needed in the postoperative period, that the wound can get in contact with water and that removal of stitches is not required. This would substantially enhance patient comfort, especially in times of reduced in-hospital stays. Postoperative wound infection is a well-known complication in spinal surgery. The reported infection rates range between 0% and 12.7%. The question arises if the advantages of wound closure with 2-octyl-cyanoacrylate in spinal surgery are not surpassed by an increase in infection rate. This study has been conducted to identify the infection rate of spinal surgery if wound closure was done with 2-octyl-cyanoacrylate. A total of 235 patients with one- or two-level surgery at the cervical or lumbar spine were included in this prospective study. Their pre- and postoperative course was evaluated. Analysis included age, sex, body mass index, duration and level of operation, blood examinations, 6-week follow-up and analysis of preoperative risk factors. The data were compared to infection rates of similar surgeries found in a literature research and to a historical group of 503 patients who underwent wound closure with standard skin sutures after spine surgery. With the use of 2-octyl-cyanoacrylate, only one patient suffered from postoperative wound infection which accounts for a total infection rate of 0.43%. In the literature addressing infection rate after spine surgery, an average rate of 3.2% is reported. Infection rate was 2.2% in the historical control group. No risk factor could be identified which limited the usage of 2-octyl-cyanoacrylate. 2-Octyl-cyanoacrylate provides sufficient wound closure in spinal surgery and is associated with a low risk of postoperative wound infection

Factors that affect the patient participation in the treatment of leg ulcers : An integrative Review

Vårdtagare med svårläkta bensår är en stor grupp av vuxna individer. Sjuksköterskor möter dessa vårdtagare ibland under flera år och att leva med ett svårläkt bensår är en stor utmaning som kan leda till förlust av självständighet och/eller kontroll. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen lyfter båda fram delaktighet och självbestämmande som viktiga grundprinciper. Lagarnas intentioner ger uttryck för en människosyn som innebär att människor kan fatta egna beslut om sin behandling och kan ta ansvar för sig själv och andra efter den egna förmågan och med stöd av professionell vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar vårdtagarens delaktighet vid behandlingen av svårläkta bensår och utgick från frågan: Vilka faktorer påverkar vårdtagares delaktighet i behandling av svårläkta bensår? För att besvara syftet valdes Whittemore och Knafls metodartikel för integrerad litteraturöversikt. Författarna gjorde en fritextsökning i fem databaser och två av dessa gav relevanta träffar. Tretton artiklar valdes ut för analys och resultatet presenterades i fyra kategorier: fysiska och psykosociala faktorer; interventionsrelaterade faktorer; utbildning och kunskapsrelaterade faktorer; relationer och kommunikationsrelaterade faktorer. Delaktighet har stor betydelse för vårdtagare med svårläkta bensår och har en stor inverkan på deras livskvalitet. Genom att ta hänsyn till de olika faktorerna som påverkade delaktigheten kan följsamheten öka och delaktigheten förbättras. Resultatet visade att en holistisk syn på vårdtagaren och deras situation främjade delaktighet. Det vill säga att man fick anpassa interventionerna till vårdtagarna, se till att de fick relevant och adekvat information och att man hade ömsesidig respekt för varandra och ett gemensamt mål. Behandlingen bör fortsätta efter bensåret har läkt genom regelbundna uppföljningar. Detta stödjs av sjuksköterskeutbildningen där man ska arbeta utifrån ett personcentrerat och holistiskt perspektiv