1 research outputs found
TygelspÀnningens pÄverkan pÄ hÀstens beteende
Denna studie fördjupar sig i tygelspÀnning och hur denna pÄverkar hÀstens beteende samt vilka oönskade beteenden som uppkommer i samband med trÀning. Andra studier har visat att orsaken till oönskade beteenden kan bero pÄ olika typer av bett, ryttarens kunskap samt vilka metoder som anvÀnds för att trÀna hÀsten. NÀr hÀsten Àr van vid att bli berömd och belönad finns det mindre skÀl för att hÀsten kÀnner obehag eller rÀdsla. Det kan generellt antas att ju mer hÀsten förstÄr sin uppgift, desto mindre obehag kÀnner hÀsten och fÀrre oönskade beteenden upptrÀder under trÀningen. Det finns mÄnga anledningar till att hÀsten utvecklar oönskade beteenden, i den hÀr studien förklaras olika inlÀrningsmetoder som tillvÀnjning, positiv förstÀrkning och negativ förstÀrkning. HÀsten Àr ett bytesdjur och de kommer alltid att fly frÄn nÄgot de tycker Àr skrÀmmande eller obehagligt. NÀr obehag uppstÄr eller nÀr hÀsten inte förstÄr ryttarens signaler kommer den att försöka med olika beteenden för att komma ifrÄn det obehagliga. Olika typer av bett eller dÄligt tillpassade bett kan Àven orsaka obehag, smÀrta och skador i hÀstens munhÄla, vilket kan leda till oönskade beteenden.
Ett problem som identifierats Àr att ryttare och hÀstfolk inte har tillrÀckligt kunskap om olika inlÀrningsmetoder. Det finns inte heller tillrÀckligt med forskning om hur olika mÀngd tygelspÀnning upplevs av hÀsten.
Syftet med denna studie Àr att hitta svaren pÄ dessa fyra frÄgestÀllningar:
Vilket eller vilka beteenden uppvisas oftast vid tygelspÀnning? Hur stor Àr skillnaden i mÀngd tygelspÀnning mellan unga och vuxna hÀstar? Hur stor Àr skillnaden i mÀngd tygelspÀnning mellan hopp- och dressyrhÀstar? Vilket beteende Àr associerat med mest respektive och minst tygelspÀnning?
I denna studie analyserades filmmaterial frÄn en tidigare studie. Tjugo dressyr- och hopphÀstar (tio hÀstar i varje grupp) i olika Äldrar (tvÄ olika Äldersgrupper med tio hÀstar i varje grupp) ingick i försöket och hÀstarna bar trÀns med en tygelspÀnningsmÀtare. HÀstarna trÀnades att ta ett steg bakÄt genom en tygelsignal och nÀr de utförde rÀtt beteende slÀpptes tygelspÀnningen. Detta upprepades Ätta gÄnger för varje hÀst. Hela försöket dokumenterades med video och varje beteende under tygelsignalen registrerades i ett protokoll för varje hÀst. I protokollen registrerades en start- och stopptid för varje beteende. Ett etogram anvÀndes för att dokumentera de sju beteendena. Senare sammanfattades data frÄn filmmaterialet och beteendeprotokoll. Medeltygeltrycket per beteende (medel av vÀnster och höger tygel) berÀknades per beteende. DÀrefter rÀknades tygelspÀnningsmedelvÀrden ut över olika beteenden, Äldersgrupper och disciplinerna (hopp/dressyr).
Resultaten visade att Ăppen mun, Dra i tyglarna och huvudet UppĂ„t var de vanligaste beteendena som hĂ€starna visade. Det fanns ingen markant skillnad pĂ„ medeltygelspĂ€nning mellan hopp- och dressyrhĂ€star samt de unga och de vuxna hĂ€starna. Beteenden huvudet BakĂ„t, Dra i tyglarna, samt huvudet FramĂ„t och NedĂ„t upprepades ofta och hade mest tygelspĂ€nning hos hopphĂ€starna jĂ€mfört med dressyrhĂ€starna. Hos dressyrhĂ€starna var i stĂ€llet beteendet huvudet UppĂ„t som hade mest tygelspĂ€nning. I hela gruppen, var beteenden som visade sig ha det högsta medelvĂ€rdet att Dra i tyglarna, huvudet FramĂ„t och huvudet NedĂ„t. De beteenden som visade minst medeltygelspĂ€nning var Biter pĂ„ bettet och huvudet UppĂ„t.
Denna studie kom fram till att det inte fanns nĂ„gon markant skillnad pĂ„ medeltygelspĂ€nning mellan de tvĂ„ olika disciplinerna hoppning och dressyr samt unga och vuxna hĂ€star. Det fanns skillnader mellan de olika beteendena mellan hopp- och dressyrhĂ€star. Vi anser att det för att undvika att utsĂ€tta hĂ€sten för obehag Ă€r det viktigt att ryttare och hĂ€stfolk lĂ€r sig hur hĂ€sten utbildas pĂ„ ett etiskt och korrekt sĂ€tt. DĂ€rigenom kan man sannolikt bidra till att hĂ€star uppvisar fĂ€rre oönskade beteenden.This study focuses on rein tension and how it effects horses and their behavior, especially unwanted behaviors during training. The cause of unwanted behaviors varies from which methods the horse was trained, to the variety of bits and the riderâs knowledge. The more the horse understands its task, the less discomfort and unwanted behaviors appear. This study discusses different learning methods such as habituation, positive- and negative reinforcement. Bits may also cause discomfort, pain and injuries in the horseâs sensitive mouth cavity and it may lead to unwanted behaviors.
A problem that has been identified is that riders and people handling horses lack knowledge of different learning methods. There is not enough research about how rein tension affects the horse.
The purpose of this study is to find the answers to these four questions:
Which behavior(s) occurred most frequently during rein tension? Is there a difference in rein tension between young and adult horses? Is there a difference in rein tension between show jumping horses and dressage horses? Which behaviors are associated with the most and the least rein tension?
In this study, film material was analyzed from an earlier study. Twenty jumping and dressage horses (ten horses in each group) of different ages (two age groups with ten horses in each) were filmed. In the films the horses wore headpieces that had a rein tension meter attached. The horses were trained to back up from a rein signal and once they stepped back, the rein tension was released. This was done eight times for each of the 20 horses. In a protocol for each horse, start and stop times for every behavior were recorded from the videos. The data from the videos and protocols were summarized. The average rein tension (the mean of the left, and right rein) was calculated per behavior. Thereafter the mean of rein tension was calculated for the different behaviors, age groups and the disciplines (jumping/dressage).
The results showed that Open mouth, Pulling on the reins and head Upward were the most frequent behaviors that occurred. There was so difference in average rein tension between jumping, and dressage horses and for young and older horses. Jumpers displayed most rein tension, and occurring behaviors during head Backwards, Pulling on the reins, head Forward and head Downward. The dressage horses displayed the most rein tension and occurring behavior during head Upward. The behaviors that proved to have the highest rein tension in the whole group were Pulling on the reins, head Forward and head Downward. The behavior that showed the least rein tension in the whole group were Biting on the bit and Upward.
Concluding from this study, there was no difference in average rein tension between jumping- and dressage horses, and young and adult horses. There were differences in behaviors between the discipline groups. Itâs important to educate horse people to create good horse welfare