A Teaching Laboratory for Process Control

Laboratory experiments offer one way to introduce more realism into the education of automatic control. This paper describes a control laboratory and a sequence of experiments performed in the basic automatic control courses at Lund Institute of Technology. The laboratory is based on level control of two cascaded tanks. An Apple II computer is used to implement control laws and to provide graphics and computer-aided instruction. Four laboratory experiments of successively increasing complexity are performed. They include empirical experimentation with PI and PID control, modeling and parameter fitting, design, implementation, and tuning of PID control, antiwindup, autotuning, selector control, state feedback, Kalman filtering, and output feedback

Dispositional self-consciousness and hypnotizability

The abeyance of self-consciousness (SC) during hypnosis has beendiscussed as a central aspect of hypnosis, yet dispositional SC hasbeen very rarely evaluated as a correlate of hypnotizability. In thisstudy (N = 328), the authors administered the Harvard Group Scaleof Hypnotic Susceptibility (HGSHS), the Inventory Scale of HypnoticDepth (ISHD), and the Self-Consciousness Scale-Revised (SCS-R).Women tended to score higher than men on the HGSHS, besidesexperiencing greater ISHD automaticity. The Discontinuity (with everydayexperiences) subscale of the ISHD correlated with the Public Self-Consciousness scale of the SCS-R and with the Private Self-Consciousness subscale (using simple, quadratic, and cubic regressions).Being concerned about the perception of others related toexperiencing hypnosis as discontinuous with everyday life, whichalso related to being more introspective and interested in subjectivityat the middle range of scores. The article concludes with suggestionson how to pursue the implications of these results, including testingfor nonlinear relations

Musikens möjligheter och begränsningar : En kvalitativ studie om musikens roll i förskolan ur förskollärares perspektiv

Detta examensarbete är en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och förstå musikens roll i förskolan utifrån fyra förskollärares perspektiv. Studien eftersöker hur musik används samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för förskollärare att arbeta med musik. Bakgrundsavsnittet som är baserad på tidigare forskning i form av avhandlingar, förskolans läroplan, FN:s barnkonvention samt annan litteratur, framkommer det att musik kan gynna bl.a. barns motorik, kulturella erfarenhet såväl som språkliga utveckling men det lyfts även fram forskning som problematiserar just användandet av musik som metod enbart. Bakgrunden tar även upp ramfaktorer och andra faktorer som påverkar förskollärares arbete med musik men även att det finns en oklarhet i vilka kunskaper och kompetenser förskollärare behöver för att undervisa i respektive med musik. I metodavsnittet presenteras det att studiens resultat är baserat på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar att förskollärarna använder musik i förskolan spontant, planerat, med hjälp av instrument och tekniska hjälpmedel för att främja barns utveckling och de kunskapsmål som lyfts av förskolans läroplan. Vidare visar resultatet vilka ramfaktorer i förskolan som påverkar förskollärarnas arbete med musik samt att förskollärarnas kunskaper och kompetenser varierar, vilket därmed skapar olika förutsättningar och påverkar deras förhållningssätt till musikarbetet i förskolan, som i sin tur påverkar musikens roll i förskolan. Slutsatser som dragits är att musik faktiskt har en viktig roll i dagens förskola men vilken roll den faktiskt får är tätt sammankopplat med de faktorer som finns inom förskolans verksamhet. Musik i sig skapar möjligheter i förskolan men utmaningen ligger i att förskollärare har eller får möjlighet till det rätta förutsättningarna för att kunna använda sig av dem

Musikens möjligheter och begränsningar : En kvalitativ studie om musikens roll i förskolan ur förskollärares perspektiv

Detta examensarbete är en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och förstå musikens roll i förskolan utifrån fyra förskollärares perspektiv. Studien eftersöker hur musik används samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för förskollärare att arbeta med musik. Bakgrundsavsnittet som är baserad på tidigare forskning i form av avhandlingar, förskolans läroplan, FN:s barnkonvention samt annan litteratur, framkommer det att musik kan gynna bl.a. barns motorik, kulturella erfarenhet såväl som språkliga utveckling men det lyfts även fram forskning som problematiserar just användandet av musik som metod enbart. Bakgrunden tar även upp ramfaktorer och andra faktorer som påverkar förskollärares arbete med musik men även att det finns en oklarhet i vilka kunskaper och kompetenser förskollärare behöver för att undervisa i respektive med musik. I metodavsnittet presenteras det att studiens resultat är baserat på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar att förskollärarna använder musik i förskolan spontant, planerat, med hjälp av instrument och tekniska hjälpmedel för att främja barns utveckling och de kunskapsmål som lyfts av förskolans läroplan. Vidare visar resultatet vilka ramfaktorer i förskolan som påverkar förskollärarnas arbete med musik samt att förskollärarnas kunskaper och kompetenser varierar, vilket därmed skapar olika förutsättningar och påverkar deras förhållningssätt till musikarbetet i förskolan, som i sin tur påverkar musikens roll i förskolan. Slutsatser som dragits är att musik faktiskt har en viktig roll i dagens förskola men vilken roll den faktiskt får är tätt sammankopplat med de faktorer som finns inom förskolans verksamhet. Musik i sig skapar möjligheter i förskolan men utmaningen ligger i att förskollärare har eller får möjlighet till det rätta förutsättningarna för att kunna använda sig av dem

Delat ledarskap - framtidens ledarskap?

Validerat; 20101217 (root

Women and men in the sports paper : A study of the sports paper in Örnsköldsviks Allehanda and Sportbladet with a gender perspective

Our goal with this paper is to see how male and female sport is described through a gender perspective in the newspapers Örnsköldsviks Allehanda and Aftonbladet (Sportbladet). Is there any difference between male and female sport reporting? Are the different sexes described in a certain way? How are they described? Do men and women get as much space in the sport-pages of the newspapers? And are there any differences or similarities over a ten year period? To look on some of these factors we have been doing a quantitative- and qualitative analysis of data. The quantitative analysis to show patterns that could be easy to count. For example we looked if the article was about men our women, what sport, whom had written the article and how much space the article were given. This to easy estimate if there was any differences in the sports reporting. After that we studied four articles very carefully, articles that had indicated signs and patterns that we could use to answer our main questions. According to our study, we can see that women are underrepresented in sports reporting. The survey shows that men often are portrayed after the cultural stereotype where they are portrayed as strong, confident and safe. The women on the other hand get to talk about things that isn’t related to their sports. The survey also showed that when the women got space in the sports pages, it was often because they have won something big, but men got the same amount of space for much smaller successes. We could not find any correlation between the writers sex and which sex he or she was writing about, but over our ten year period we could see that although the female writers at Sportbladet increased the sport reporting of women stood still. In Örnsköldsviks Allehanda on the other hand, the female writers stood still but the reporting increased.\u2028

Delat ledarskap - framtidens ledarskap?

Validerat; 20101217 (root

Women and men in the sports paper : A study of the sports paper in Örnsköldsviks Allehanda and Sportbladet with a gender perspective

Our goal with this paper is to see how male and female sport is described through a gender perspective in the newspapers Örnsköldsviks Allehanda and Aftonbladet (Sportbladet). Is there any difference between male and female sport reporting? Are the different sexes described in a certain way? How are they described? Do men and women get as much space in the sport-pages of the newspapers? And are there any differences or similarities over a ten year period? To look on some of these factors we have been doing a quantitative- and qualitative analysis of data. The quantitative analysis to show patterns that could be easy to count. For example we looked if the article was about men our women, what sport, whom had written the article and how much space the article were given. This to easy estimate if there was any differences in the sports reporting. After that we studied four articles very carefully, articles that had indicated signs and patterns that we could use to answer our main questions. According to our study, we can see that women are underrepresented in sports reporting. The survey shows that men often are portrayed after the cultural stereotype where they are portrayed as strong, confident and safe. The women on the other hand get to talk about things that isn’t related to their sports. The survey also showed that when the women got space in the sports pages, it was often because they have won something big, but men got the same amount of space for much smaller successes. We could not find any correlation between the writers sex and which sex he or she was writing about, but over our ten year period we could see that although the female writers at Sportbladet increased the sport reporting of women stood still. In Örnsköldsviks Allehanda on the other hand, the female writers stood still but the reporting increased.\u2028

Women and men in the sports paper : A study of the sports paper in Örnsköldsviks Allehanda and Sportbladet with a gender perspective

Our goal with this paper is to see how male and female sport is described through a gender perspective in the newspapers Örnsköldsviks Allehanda and Aftonbladet (Sportbladet). Is there any difference between male and female sport reporting? Are the different sexes described in a certain way? How are they described? Do men and women get as much space in the sport-pages of the newspapers? And are there any differences or similarities over a ten year period? To look on some of these factors we have been doing a quantitative- and qualitative analysis of data. The quantitative analysis to show patterns that could be easy to count. For example we looked if the article was about men our women, what sport, whom had written the article and how much space the article were given. This to easy estimate if there was any differences in the sports reporting. After that we studied four articles very carefully, articles that had indicated signs and patterns that we could use to answer our main questions. According to our study, we can see that women are underrepresented in sports reporting. The survey shows that men often are portrayed after the cultural stereotype where they are portrayed as strong, confident and safe. The women on the other hand get to talk about things that isn’t related to their sports. The survey also showed that when the women got space in the sports pages, it was often because they have won something big, but men got the same amount of space for much smaller successes. We could not find any correlation between the writers sex and which sex he or she was writing about, but over our ten year period we could see that although the female writers at Sportbladet increased the sport reporting of women stood still. In Örnsköldsviks Allehanda on the other hand, the female writers stood still but the reporting increased.\u2028