Produktionsjämförelse av genetiskt förädlad vårtbjörk med finskt och svenskt ursprung

Genetisk förädling av ett trädslag innebär förbättring av tillväxtegenskaper och förbättring av kvalitén, det kan även leda till bättre anpassning till miljön vilket är viktigt då klimatet ändras. I Sverige har förädlingen av barrträd lett till högre avkastning av skogsproduktion, men för björk finns endast förädlat material från ett första generationens plantage i södra Sverige. Finland däremot har sedan 60-talet producerat förädlade björkfrön och detta har pågått i flera generationer. 1997 anlade Skogforsk ett trädslagsförsök i syfte att jämföra finska björkfrön med de svenska. Försöket anlades på fyra olika platser i Sverige, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Värmland. Femton olika frösorter av både glas- och vårtbjörk samt med olika grad av förädling planterades. Syftet med denna studie var att analysera de mätdata som detta försök har genererat under de första 20 åren och endast för vårtbjörk. Det som har analyserats är om den högre förädlingsgraden hos Finlands material ger upphov till positiva skillnader när det gäller produktionsegenskaper. Resultatet påvisar att det finska materialet växer signifikant bättre på höjden på försökets tre sydligaste lokaler. Finska materialet växer också bättre på diametern på samtliga lokaler men är endast statistiskt signifikant på en av de fyra lokalerna. Däremot kan inga signifikanta skillnader i kvalitativa egenskaper påvisas mellan olika de olika sorterna. Slutsatsen blir därmed att det finska materialet växer bättre utan att vara sämre vad gäller kvalitén och därmed erhåller bättre produktionsegenskaper.Tree breeding aims to improve tree growth and improved quality of a chosen species, it can also lead to better adaption to the environment which is important due to climate changes. In Sweden tree breeding of conifers has led to increased incomes in the forestry industry, but for birch there is only bred material from the first generation in the south. Finland on the other hand has produced improved birch-seeds since around 1960 and during these years they have been doing birch-breeding for some generations. In 1997 Skogforsk set up a test to compare Finnish birch-seeds to Swedish ones. This test was set up on different locations in Sweden, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland and Värmland. Fifteen different types of both downy- and silverbirch. The purpose of this study was to analyse the data this test has produced over the first 20 years and only for the silverbirch. In the study the breeding grade was analysed and if the Finnish material, with a higher breeding grade than the Swedish material, would give positive effects on tree growth and quality. The result shows that the Finnish seeds grow significantly better on three of the four sites of the test. The diameter was also bigger on every local but only a significant difference on one of four locals. On the other hand, no differences can be shown on quality. The conclusion is therefore that the Finnish material grows faster but does not have worse quality therefore it holds better attributes for production

Effects of nitrogen fertilization on leaf area and tree crowns in pine stands

Kvävegödsling är en produktionshöjande åtgärd som varit väl etablerad i Sverige genom åren. På grund av gödslingens miljöpåverkan och allmänt högre kunskap om gödsling så är skötselåtgärden inte lika frekvent utnyttjad som den var runt 70-talet. Men med ett växande behov att ersätta fossila produkter med skogliga produkter kan gödsling börja fylla en viktig roll för att öka årliga avverkningsvolymer. Till följd av Sveriges mål att minska andelen rödlistade arter kan mer skog bli formellt skyddade och då fyller gödsling också en roll att kunna öka produktion på kvarvarande produktionsskogar för att möta samma efterfrågan av råvara. Syftet med studien är att lära sig mer om hur gödsling påverkar bladyteindex (LAI). Tidigare studier har visat att gödsling kan ha tillväxteffekter på trädvolym på lång sikt medan andra studier visar att effekten avtar efter ca 7 år. Det är därför intressant att se ifall skillnaderna går att urskiljas även i beståndens bladyta. Studien inkluderar olika behandlingar med både kontinuerlig gödsling och en äldre enstaka gödsling på både gallrade och ogallrade ytor. Resultatet från studien visar inget som tyder på att tillväxtökningen efter kontinuerlig gödsling skulle korrelera med LAI. Inget visade att en kontinuerlig gödsling ger högre totalt LAI, oavsett tillväxt, än den enstaka äldre gödslingen. Däremot har studiens resultat visat att oavsett kontinuerlig eller äldre enstaka gödsling så har LAI generellt ökat. Gödsling i gallrade ytor har visat tydliga skillnader på ökat LAI jämfört med ogödslade gallrade ytor. Medan gödslade och ogallrade bestånd inte kunnat visa tydliga skillnader men att det tenderar till att LAI blivit positivt påverkat. Studien har inte kunnat visa att kronvolymen ökat genom kontinuerlig gödsling. Det finns inga indikationer på att kronvolym och LAI skulle korrelera med varandra. LAI kan i stället visa sig genom högre täthet av barr på grenarna inom den mätta kronvolymen, fler antal grenar inom kronvolymen eller möjligtvis större enstaka barr. LAI-värden skulle också kunna vara olika effektiva i fotosyntes för sin tillväxt.Nitrogen fertilization is a productivity increasing method that has been well established in Sweden during the past decades. Due to the negative effects on the environment and an overall increase of knowledge around fertilization, the method isn’t as frequently used anymore. But with a growing demand of fossil free products this method might be interesting again, to be able to increase annual harvesting volumes. Sweden also has a goal to minimize the red-listed species and with an increase of protected forests, the remaining productive forests need to produce more than before to meet the same demand of raw material. The purpose of this study is to learn more about how fertilization affects the leaf area index (LAI). Earlier studies have shown that fertilization have increased growth in the long term, while other studies showed that it diminishes after around 7 years. Therefore, it’s interesting to see if these differences can be explained by similar differences in the leaf area. The study includes different treatments with both active fertilization and older single fertilizations in both thinned and nonthinned sites. The result of this study shows nothing that signals that the increase of growth from an active fertilization would correlate with LAI. The result from the study can’t show anything that the active fertilization, regardless of tree growth, would generate a higher total LAI compared to an old single fertilization. However, the study showed that fertilized stands, for both active and older single fertilization, got a higher LAI value in general. Thinned stands got a clearly higher LAI value than the non-fertilized thinned stands. Non-thinned stands have not been able to show any clear result on LAI after fertilization, but it tends to have shown positive effects. The study could not show anything that indicate that the crown size increased from active fertilization. LAI can instead show itself in a form of higher density of needles, more branches, or an increase of needle size. LAI-values might also tend to differ in effectiveness in photosynthesis for growth