Varken eller, eller både och – om flyktingars identitet i förändring.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på några iranska flyktingars tankar kring hur deras identitet har påverkats av migrationsprocessen. De frågeställningar vi haft som fått genomsyra hela arbetet är: Hur har migrationsprocessen påverkat flyktingens identitet? Hur identifierar sig flyktingen idag? Vilka personer, grupper och sammanhang är viktiga för flyktingen? Vilken betydelse har dessa för formandet av identiteten? Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, och vi har genomfört tre intervjuer med män och en med en kvinna. Alla fyra informanter flydde till Sverige för drygt 20 år sen, då de var strax under, eller strax över tonåren. Vi har arbetat utifrån abduktiv metod, det vill säga att vi har varvat teori med empiri. Metoden innebär att man både utgår ifrån teorier, och att man har en öppenhet för att empirin kan leda till nya tolkningar. De teorier vi har använt oss av för att förstå och analysera vårt material är social identitetsteori samt symbolisk interaktionism. De teman vi har valt att presentera våra resultat utifrån är förändring i identiteten, förväntningar, betydelsefulla personer samt symboler. Det mest framträdande resultatet vi har funnit är att alla våra fyra informanter beskriver att deras identitet har förändrats i och med flykten och de säger sig nu ha blivit en annan person än den de var innan de flydde. De känner sig som varken svensk eller iranier, eller som både svensk och iranier. Ett genomgående drag är att familjen har stor betydelse för hur informanterna formas och vilken identitet de får

Ensamkommande barn. - Har omvårdnaden blivit bättre?

Bakgrund Varje år kommer det barn under 18 år, utan sina föräldrar, från andra länder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom så många som 2250 ensamma barn. Enligt många rapporter underlät kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltänkta boendenas lämplighet. Den 1 juli 2006 trädde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting beträffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad. Syfte Syftet är att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta på boendena under deras asylprocess. Särskilt fokus har vi lagt på att undersöka om man på boendena tar hänsyn till att de ensamkommande barnen kommer från en annan social miljö, med en helt annan kultur. Frågeställningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrån kultur, identitet m.m.? Metod Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger på djupintervjuer med en flyktingsamordnare, två chefer för olika boenden och två asylsökande barn som bor på ett transitboende. Resultat Vi har kommit fram till att Sverige har blivit bättre på ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anställt mer personal med kulturkompetens. Personal på boendena är mer uppmärksamma på om ett barn far psykiskt illa. Sedan finns det även delar som kan bli ännu bättre, som att undvika flytt av barn när de varit länge på ett boende och där hunnit knyta an till personer som betyder mycket för de enskilda barnen. Även att respektera barnens speciella kulturella behov kan många gånger bli bättre. Sättet på hur man behandlar barn som fyller 18 år under asylprocessen, samt barn som skall avvisas, till hemlandet eller annat EU-land, efter att ha vistats under lång tid i Sverige är andra delar som kan förbättras

Risk för avvikande En kritisk diskursanalys av beslut om förvar enligt Utlänningslagen

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt Utlänningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgångspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhällskontexten. Undersökningen fokuserade på hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar från Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell. Analysen utgick från ett socialkonstruktionistiskt synsätt och fokuserade på strukturella maktordningar, andrafiering och diskursiv praktik. Resultaten pekade på en diskursiv ordning och institutionell makt som samverkar för att upprätthålla en hierarkisk maktordning där den klagande är i underläge gentemot offentliga aktörer. Vi fann fyra diskurser som vi valde att benämna juridiska, kriminaliserande, misstänkliggörande och maktupprätthållande diskurser vilka alla bidrar till detta på olika sätt

Gränslandets villkor - Att arbeta med gömda flyktingar

This paper is about hidden refugees and their link to the society. There are different ways of helping these people. One can help as a private person, within voluntary organisations or as a part of professional work. Our aim purpose is to study the options for people who are trying to help refugees and are working in the borderland between the visible and the invisible world. – People who constitute the link in-between the refugees and the society. Our purpose is also to try to understand how people doing this kind of charity, act to manage to cope with life in the borderland. We also want to examine how these people are looking at themselves and their part in the context of borderland that they are working within. Based on this purpose we want to find answers to following questions: - How does one cope with being in the borderland? - How can one combine ”ordinary” life (family and profession) with this kind of voluntary work? - What does one experience the options of acting in the borderland considering the regulations of our society? To answer our questions, we have used a qualitative method based on half structured interviews with five people that in one way or another work or has worked voluntarily to help refugees that are forced to hide. Our starting points are a human perspective and coping theory, which we hope will help us to analyse our results. We have also used some conceptions that we find relevant and those are strategies of action, include/exclude, role, borderland and solidarity. Our main result shows that there are different ways to act in the borderland considering if you are working for a voluntary organisation or if you are working as a refugee helper on your own. Examples of ways to help is to give these people a place to live, economic help, or through media and politicians try to influence and point out the severity of this problem. Our respondents has also different ways to cope whit their life and work in the borderland and some of them points out that one important part is to talk about their experiences with other people. Other ways of coping with their feelings is to think, read and/or write about it. Some of our respondents are also saying that what they get in return from the people that they are helping makes it all worth the time they are spending to help these people. Another thing that appears is dissatisfaction towards our society, and how people are choosing to interpret the law in a certain way when it, according to one of our respondents could be interpreted in other ways. Almost all of our respondents are expressing that they don’t want to be a part of this, considering how our society acts today, and they have therefore chosen an alternative way of acting as a protest against the way our society is excluding certain peopl

"Men så är det i alla länder, alla kan inte få stanna och alla kan inte vara kvar"- humant och effektivt verkställighetsarbete? En Kvalitativ studie om projektet REVA

This study will discuss and analyse the effectiveness of how the project REVA relates to a humane asylum process. The purpose of REVA is to increase the efficiency of the deportation process. Since the police are responsible for the forced cases (rejected decisions), the focus for this study is on this authority. In general the debate surrounding about REVA, the idea of a humane asylum process, and efficiency are two opposite concepts. A Humane and efficient asylum process are concepts widely used in public rhetoric, however these concepts have many different dimensions and are difficult to define. This study, utilizing these concepts as a theoretical framework, interweaves empirical data with interviews to analyse how the effectiveness of REVA relates to a human asylum process. The method used in this study is the case study method with systematic text analysis. The result of the study shows that in REVA the cost efficiency and productivity prioritizes to a greater extent than the humane asylum process. At the same time the clear-cut of the concept humane asylum creates a problem for subjective interpretation of what humane asylum means as well as it is difficult to demand accountability when mistakes are made

Age determination of young individuals in legal cases

Bakgrund: Åldersbestämning kan göras i rent medicinskt syfte men de stora flyktingvågorna de senaste åren har lyft fram nödvändigheten av åldersbestämning i rättsmedicinskt syfte. Den v anligaste metoden som används är konventionell röntgen av hand och handled där atlasmetoden av Greulich & Pyle appliceras. CT och MR är två metoder som används mer sällan för åldersbestämning men MR framförallt är en modalitet som får mer och mer uppmärksa mhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva diagnostisk träffsäkerhet mellan olika modaliteter vid radiologisk undersökning för åldersbestämning av unga individer i samband med rättsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på el va vetenskapliga artiklar valdes som metod och analys och kvalitetsgranskning gjordes enligt Fribergs modell. Resultat: Resultatet visar att Greulich & Pyle ger ett tillförlitligt svar på vissa grupper men ett mindre tillförlitligt svar på andra grupper. M etoden av Schmeling applicerad på CT - bilder av nyckelbenet har visat sig vara användbar. Det kan finnas skillnader i skelettmognaden av nyckelbenet mellan en australiensisk och en thailändsk population. Schmeling applicerad på MR - bilder av handled kan i fr amtiden anta en viktig roll. Metoden av Tomei applicerad på MR - bilder av handled visade god potential men metoden behöver utvärderas ytterligare. Slutsats: Det kan finnas skillnader mellan olika etniciteter som ej grundar sig i socioekonomisk bakgrund som Greulich & Pyle ej tar hänsyn till. Även om CT ger högupplösta bilder är stråldosen man utsätts för under undersökningen inte berättigad i rättsfall. MR ger också högupplösta bilder där ingen strålning används vilket är en fördel, dock finns det kontraindi kationer för att utföra en MR - undersökning. En viss felmarginal finns inom alla metoder för åldersbestämning men vidare forskning bör framförallt fokusera på metoder där MR använt

Vem ska trösta ensamkommande, papperslösa barn och unga? : En kvalitativ undersökning

Examensarbetet är en del av projektet ”Papperslösa - de icke önskade?” som initierades av Finlands Röda Kors, Åbolands distrikt 2017. Projektets syfte är att förstå begrepp som berör icke-medborgare och tydliggöra vad kommunerna samt frivilliga organisationer gör för icke-medborgare, de så kallade papperslösa. Syftet med detta examensarbete är att utvidga vår kunskap om ensamkommande, papperslösa barn och unga samt ta reda på vad servicesystemet i Åbo erbjuder och borde erbjuda dem. I arbetet svarar vi på följande frågor: ”Vad är barns och ungas rättigheter och hur uppfylls de i praktiken för ensamkommande, papperslösa barn och unga?” samt ”Vad erbjuder servicesystemet i Åbo för ensamkommande, papperslösa barn och unga?”. Metoden för examensarbetet är en kvalitativ undersökning. Teoridelen i examensarbetet fokuserar på Finlands lagar, de mänskliga rättigheterna, barnets rättigheter, ensamkommande barns och ungas situation, service som erbjuds samt ämnet ur ett nordiskt perspektiv. Examensarbetet innefattar intervjuer med fem aktörer i Åbo. Resultatet från undersökningen visar att servicen som erbjuds för ensamkommande, papperslösa barn och unga är hälsovård från Åbo stad och socialskydd från församlingar samt frivilliga organisationer. Alla aktörer strävar efter att följa de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Resultatet visar också att det finns brister. Ämnet ensamkommande, papperslösa barn och unga är motstridigt och ansvarsfördelningen är otydlig.Opinnäytetyö on osa projektia ”Papperslösa - de icke önskade?” jonka Suomen Punaisen Ristin Turunmaan osasto käynnisti vuonna 2017. Projektin tarkoituksena on selventää käsite ”ei kansalainen” sekä selittää mitä kunnat sekä vapaaehtoisorganisaatiot tekevät ”ei kansalaisen”, ns. paperittoman, hyväksi. Opinnäytetyön tarkoitus on laajentaa tietämystämme yksintulleista, paperittomista lapsista ja nuorista sekä selvittää mitä palvelujärjestelmä Turussa tarjoaa ja mitä sen pitäisi tarjota heille. Opinnäytetyössä vastaamme seuraaviin kysymyksiin: "Mitkä ovat lasten ja nuorten oikeudet ja miten ne käytännössä toteutuvat, kun kyseessä on yksintullut, paperiton lapsi tai nuori?" ja "Mitä Turun palvelujärjestelmä tarjoaa yksintulleelle, paperittomalle lapselle ja nuorelle?" Opinnäytetyön metodiikka on laadullinen tutkimus. Opinnäytetyön teoreettinen osa perustuu Suomen lakiin, ihmisten oikeuksiin, lasten oikeuksiin, yksintulleiden lasten ja nuorten tilanteeseen ja palveluihin pohjoismaisesta näkökulmasta. Opinnäytetyöhön sisältyy haastatteluja viiden Turussa toimijoiden kanssa. Opinnäytetyön tulos on, että palvelut joita tarjotaan yksintulleille, paperittomille lapsille ja nuorille, ovat Turun kaupungin terveyspalvelut sekä seurakunnan ja vapaaehtoisorganisaatioiden tarjoama sosiaaliturvaa. Kaikki toimijat pyrkivät noudattamaan ihmisoikeuksia sekä sopimusta lastenoikeuksista. Tulos kuitenkin osoittaa, että puutteita vielä löytyy. Yksintulleet, paperittomat lapset ja nuoret ovat ristiriitainen aihe ja vastuunjako on epäselvä.The thesis is a part of the project ”Undocumented – not wanted?” launched by the Finnish Red Cross, Åboland District in 2017. The project purpose is to understand the concepts related to non-citizens and clarify what local authorities and voluntary organizations do for non-citizens, the so called “Undocumented”. The purpose of the thesis is to expand our knowledge of unaccompanied, undocumented children and adolescents and find out what Turku's service system offers and should offer them. In the thesis, we answer the following questions: “What are the rights of children and adolescents, and how are they fulfilled for unaccompanied, undocumented children and young people?” and “What does Turku's service system offer for unaccompanied, undocumented children and adolescents?”. The method of the thesis is a qualitative study. The theoretical part of the thesis focuses on Finnish law, human rights, children’s rights, the situation of unaccompanied children and adolescents and, - services offered from a Nordic perspective. The thesis includes interviews with five actors in Turku. The result of the thesis is that the services provided for unaccompanied, undocumented children and adolescents are health care from the city of Turku and social security from parishes voluntary organizations. All organizations and institutions strive to follow the human rights and the Convention on the Rights of the Child. The result shows that there are still shortcomings. The subject unaccompanied, undocumented children and adolescents is contradictory and responsibilities are unclear

“Utrymmet är mycket begränsat” - ensamkommande flyktingbarn och Dublinförordningen

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestämmelser, att få sin asylansökan prövad här. Syftet är också att undersöka huruvida Sverige, när vi följer Dublinförordningens bestämmelser i hanteringen av asylärenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de åtaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. Frågeställningarna är: Hur ser möjligheterna, baserat på uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 år, som omfattas av Dublinförordningen, att få stanna i Sverige? Vilka faktorer påverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av ämnet i media någon betydelse för möjligheten att påverka asyllagstiftningen? Följer vi våra åtaganden gentemot Barnkonventionen om vi återsänder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras på fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylärenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för ämnet aktuella, tidningsartiklar, samt för ämnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrån ett rättsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vår undersökning visar att det finns mycket begränsat utrymme att göra undantag från Dublinförordningens bestämmelser och följaktligen små möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestämmelser att få sin asylansökan prövad i Sverige. Lagstiftning grundas i samtida idéer baserade på ideologi och politik där, beträffande asyllagstiftningen, bland annat nationella och gemensamma europeiska intressen tycks stå över principer om tredjelandsmedborgares behov av skydd och trygghet. Media kan, genom spridning av information samt belysning av fenomen vilka ger upphov till debatt och opinionsbildning, ha en viss inverkan på, i det här fallet, asyllagstiftningen. Vår undersökning visar slutligen också att vi i Sverige inte alltid följer våra åtaganden gentemot Barnkonventionen när vi följer Dublinförordningens bestämmelser

Rätten till ett liv fritt från våld Om ideella kvinnojourers arbete med papperslösa kvinnor

Både nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor är en extra utsatt grupp i samhället då de många gånger exkluderas från sina mänskliga rättigheter. Vårt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideella kvinnojourer i Västra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd. Detta har vi beskrivit med hänsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourerna befinner sig i. Utifrån våra frågeställningar har vi tagit reda på hur dessa resonerar om att ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet med att bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer med anställda på kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjänsten får som konsekvens att papperslösa kvinnor många gånger exkluderas från de skyddade boendena. Vi har också kommit fram till att de ideella kvinnojourerna är med och förhandlar om papperslösa kvinnors inkludering i det sociala medborgarskapet vilket styrs av hur de använder sitt handlingsutrymme. Det praktiska arbetet har vi visat skiljer sig åt mellan de olika jourerna. I vilken utsträckning de aktivt arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd hänger samman med deras resonemang om att ta emot papperslösa eller inte. Vi har också i den avslutande delen av studien diskuterat att flera av de kvinnojourer vi har talat med kommit att särskilja kvinnor där kvinna inte längre kan ses som något universellt

Flyktingbarnet

I och med den stora ökningen av antalet flyktingar som sökte skydd i Sverige under hösten 2015 kom allt fler förskolor i kontakt med asylsökande barn. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger som hade asylsökande barn i sina grupper såg på sitt uppdrag i relation till dessa barn. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer på fyra olika förskolor under våren 2016. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruk-tionism och den analysmetod som använts är diskursteori. Pedagogernas utsagor har analyserats för att få syn på de bilder av flyktingbarn som framträdde. Utifrån olika diskurser om barn porträtterades de asylsökande barnen antingen som oskyldiga, sårbara eller kompetenta av pedagogerna eller som både sårbara och kompetenta samtidigt. Pedagogernas föreställningar av flyktingbarn stämde sällan överens med de barn de lärde känna. Bilderna av barnen fick konsekvenser för förskolornas pedagogiska arbetssätt, antingen genom att arbeta som förut utifrån att barnen betraktas som vilka barn som helst, eller genom att låta leken vara i fokus med motiveringen att barnen behövde få vara barn nu när de inte längre var på flykt. Förskolan sågs som en plats att slippa oro och krav och ord som vattenhål och fristad användes för att beskriva den betydelse verksamheten antogs ha för barn och föräldrar