280 research outputs found

    Sustainable stormwater treatment : the example of Uppsala: problems, future and strategies

    Get PDF
    Examensarbetet behandlar behovet av en mer holistisk dagvattenhantering. Det synliggörs dels genom klimatförändringens effekter vilket innebär tätare och kraftigare nederbörd. Dels genom förtätningspolitiken och exploatering i städer som resulterar i fler hårdgjorda ytor och försvårar omhändertagandet av dagvatten. I dagsläget är rörbundna ledningar under marknivå normen inom merparten av Sveriges kommuner. De är emellertid inte konstruerade för att klara av de utmaningar som ställs. Konsekvenser kan bli översvämningar och utsläpp av föroreningar i yt- och grundvatten. Klimatförändring i kombination med urbanisering ökar således behovet av ytterligare fokus på dagvattenfrågorna. Den huvudsakliga metoden som har använts i dokumentgranskningen är kvalitativ innehållsanalys av utvalda dokument beträffande Uppsalas dagvattenhantering. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Uppsala kommun förhåller sig till problematiken kring dagvattenhantering i urban miljö. Arbetets resultat behandlar framtidsmål och strategier för att nå målen som Uppsala kommun arbetar med vad gäller dagvattenfrågor. Den kvalitativa innehållsanalysen i litteraturöversikten och resultatet analyseras med hjälp av omställningsteorin utarbetad av Wihlborg et al (2019). Litteraturöversikten visar på att blågröna dagvattenlösningar anses vara mer hållbart ur ett långsiktigt perspektiv i jämförelse med de konventionella, rörbundna ledningarna. Genom lokalt omhändertagande, rening och fördröjning så utjämnas, reduceras och renas dagvattnet. Det minskar risken för att föroreningar avleds tillsammans med dagvatten till mottagande vattenområde och jämnar ut vattenflödet. Resultatet visar på att Uppsala kommun strävar efter hållbar dagvattenhantering genom blågröna lösningar. Det finns emellertid hinder som påverkar omställningen, däribland otydlig lagstiftning och kommunens begränsningar i att kunna ställa krav på privata fastighetsägare.This master thesis examines the need for a more holistic stormwater approach. Contributing factors are the impact of climate change, which leads to denser and heavier precipitation. The densification policy and urban development result in more hard surfaces, which reduces the possibility of natural infiltration and disposal of stormwater. At present, pipe-bound solutions below ground level are the norm in most of Sweden's municipalities. However, they are not designed to meet the demands of climate change in combination with urbanisation. Consequences can be urban flooding and emissions of pollutants into receiving waterbody. The main method used in the document review is a qualitative content analysis of selected documents regarding Uppsala's stormwater management. The purpose is to investigate how Uppsala Municipality relates to the problems of stormwater management in urban environments. The results deal with future goals and strategies for achieving the goals that the municipality of Uppsala works with regarding stormwater issues. The qualitative content analysis in the literature review and results are analysed using the transition theory on blue-green stormwater solutions developed by Wihlborg et al. (2019). The literature review shows that blue-green solutions are considered to be more sustainable from a long-term perspective compared to conventional, pipe-bound solutions. Local retention and cleaning reduce the risk of contamination being diverted along with stormwater to the receiving waterbody. It also reduces water flow. Blue-green planning is often combined with conventional methods, which means a reduced risk of exceeding the pipeline's capacity, which in turn reduces the risk of flooding. The result shows that Uppsala Municipality strives for sustainable stormwater management through blue-green solutions. However, barriers are affecting the implementation, including unclear legislation and the municipality's limitations in being able to make demands on private property owners

    Miljögiftssituationen i Skånes vatten

    Get PDF
    Enligt EU:s ramdirektiv för vatten så ska alla medlemsstater förvalta sitt vatten så att man behåller eller förbättrar vattenkvaliteten och en stor del i detta arbete är den kemiska och ekologiska statusklassningen av alla vattenförekomster vilket bedrivs av länsstyrelserna. I denna rapport tar jag fram ett underlag åt Länsstyrelsen i Skåne län för den kemiska och ekologiska statusklassningen med avseende på tungmetaller och de organiska miljögifterna TBT och PAH. Rapporten innehåller även en kritisk analys av metoden för vattenförvaltningen och vad man bör tänka på när man tolkar data. Jag konkluderar att dataunderlaget för statusklassningen är bristfälligt både på grund av att data saknas för många vattenförekomster och ämnen, samt att stickproven i många fall är för små. Miljöövervakningen bör anpassas till att framställa data som uppfyller vattendirektivets krav. Jag föreslår vidare ett sätt att gå till väga och vad man bör tänka på då man har ett litet dataunderlag för statusklassningen, detta genom att ta hänsyn till osäkerheter i mätningar och stickprov och genom att behandla mätdata som att de är stickprov från en lognormal fördelning istället för en normalfördelning

    Finspångsåarnas vattenråd

    Get PDF
    Ett av vattendirektivets m√•l √§r att engagera allm√§nheten i vattenplaneringsprocesser. I Sverige f√∂rs√∂ker man p√• m√•nga platser uppn√• detta genom att bilda vattenr√•d f√∂r de lokala vattenf√∂rekomsterna. Det finns en os√§kerhet kring hur exakt dessa ska fungera och fr√•gan √§r om de verkligen √§r l√∂sningen p√• medborgarengagemanget. Med hj√§lp av en enk√§t som skickats ut till ett vattenr√•d √∂nskar den h√§r studien ge underlag f√∂r att diskutera och om m√∂jligt ge svar p√• om vattenr√•d √§r l√∂sningen p√• hur allm√§nheten ska engageras. Ut√∂ver den stora fr√•gan diskuteras √§ven hur kommunikationen fungerar inom vattenr√•det och mellan vattenr√•det och n√•gra olika akt√∂rer samt vilken roll vattenr√•dets samordnare har. √Öterkommande ord i analysen √§r deliberation, legitimitet och inflytande d√• dessa √§r betydelsefulla inom deliberativ demokrati. Utifr√•n resultaten √§r det sv√•rt att dra n√•gra tydliga slutsatser kring om vattenr√•det √§r ett l√§mpligt forum f√∂r medborgarengagemang, dels eftersom studien utg√•r fr√•n endast ett vattenr√•d och dels eftersom svarsunderlaget var l√•gt (ca 45 %). Men det konstateras att √§ven om det inte √§r det b√§sta forumet s√• √§r det i alla fall ett anv√§ndbart forum √§ven om en del brister diskuteras. Deltagarna √§r √∂verlag n√∂jda med samtalsklimatet inom vattenr√•det och √§ven mellan vattenr√•det och vissa akt√∂rer, till exempel l√§nsstyrelse. Det r√•der dock delade meningar kring om vattenr√•det √§r ett bra medel f√∂r medborgare, kommun och l√§nsstyrelsen att kommunisera kring vattenplaneringsprocesser. Ett problem √§r att det b√•de inom vattenr√•det och kring vattenr√•det som helhet finns en uppfattning om att alla inte har lika stort inflytande vilket p√•verkar legitimiteten. √Ąven om vattenr√•det √§r t√§nkt att uttrycka en deliberativ demokrati finns indikationer p√• att det inte fungerar s√• bra som man skulle √∂nska. En av de kommentarer som en deltagare skrev i enk√§ten kan i stora drag sammanfatta vattenr√•dets status i dagsl√§get: ‚ÄĚDet k√§nns inte som vi har hittat former f√∂r arbetet i vattenr√•det √§nnu‚Ķ‚ÄĚOne of the objectives of the water framework directive is to engage the general public in processes related to water planning. One method used to achieve this in Sweden involves creating water councils. There is a degree of uncertainty regarding exactly how these councils are to work and if they really are the best solution to the issue of citizen participation. With the help of a survey sent to a water council, this study aims to provide the foundation for a discussion, and give answers where possible, about the question of whether or not water councils is the solution to how the general public is to be involved. The study also discusses the role of the coordinator of the water council and how the participants experience the communication both within the council and between the council and authorities, such as a county administrative board. The words deliberation, legitimacy and influence recur in the analysis since they are important when talking about deliberative democracy. It is difficult to draw any clear conclusions concerning the question of whether or not water councils are a good forum for citizen participation, partly since the study looks solely at one water council and partly because only 45 % of the people answered the survey. However, it is established that, in spite of its flaws, a water council is a useful forum for the general public. On the whole, the participants are satisfied with the communication within the council as well as the communication between the water council and the county administrative board. But, there is a difference of opinion about whether or not the water council is a good forum for citizens, the municipality and the county administrative board to discuss the processes of water planning. One problem concerning the water council is that some feel that not all participants have equal influence, which affects the legitimacy of the council. Even though the water council is meant to express deliberative democracy there are indications suggesting that this does not work as well as wanted. One comment that a participant wrote in the survey can summarize the current status of the water council: ‚ÄúIt doesn‚Äôt feel like we have found the proper structure for the work in the council yet‚Ķ

    Ecological classification of coastal water bodies : an analysis focusing on bad ecological status

    Get PDF
    I enlighet med ramdirektivet f√∂r vatten som √§r ett EU-direktiv m√•ste alla dess medlemsstater m√•ste f√∂lja de krav som anges i direktivet. Ett av grundkraven i vattendirektivet √§r att medlemsstaterna skall inventera och klassificera sina vattenf√∂rekomster, d√§ribland kustvattenf√∂rekomster. Man anv√§nder sig utav ekologisk status f√∂r att klassificera naturliga vattenf√∂rekomster, d√§r kustvattenf√∂rekomster ing√•r. De fem olika statusklasserna √§r: h√∂g, god, m√•ttlig, otillfredsst√§llande samt d√•lig ekologisk status. Det √§r totalt 14 av 653 kustvattenf√∂rekomster som f√•tt klassificeringen d√•lig status, av dessa √§r samtliga havsvikar. Dessa havsvikar √§r f√∂ljande: Bogevik, Bollstafj√§rden, Edeboviken, Edsviken, Herts√∂fj√§rden, Merumsfj√§rden, Inre fj√§rden, Inre sl√§tbaken, Mul√∂viken, Norrfj√§rden, Skelleftehamnsfj√§rden, S√∂rleviken, Tr√§nn√∂fj√§rden och √Ėsthammarsfj√§rden. Uppsatsens syfte √§r att unders√∂ka och se om det fanns n√•gra gemensamma parametrar mellan de 14 havsvikarna utifr√•n geografiska aspekter, biologiska kvalitetsfaktorer, p√•verkansfaktorer, milj√∂problem och milj√∂gifter. Det ingick √§ven att unders√∂ka hur prognosen s√•g ut f√∂r de 14 havsvikarna avseende om h√∂g eller god ekologisk status f√∂rv√§ntas kunna uppn√•s. Metoden f√∂r att uppfylla syftet bestod av dels litteraturstudie, men √§ven att analysera data fr√•n Vatteninformationssystem Sverige (VISS) d√§r all data avseende Sveriges vattenf√∂rekomster rapporteras in och √§ven √§r tillg√§nglig f√∂r allm√§nheten. Man fann att samtliga havsvikar utom en har problem med √∂verg√∂dning, samt att samtliga havsvikar har n√•gon form av problematik med milj√∂gifter dock s√• √§r problematiksgraden v√§ldigt varierande mellan havsvikarna.The EU water framework directive requires compliance from all member states. One of the basic requirements is that member states invent and classify their water bodies, including coastal water bodies. Ecological status is used to classify natural water bodies, which includes coastal water. The five different status classes are: high ecological status, good ecological status, moderate ecological status, poor ecological status, and bad ecological status. There is a total of 14 coastal water bodies that were classified with bad status, these are all coastal bays. These coastal bays are as following: Bogevik, Bollstafj√§rden, Edeboviken, Edsviken, Herts√∂fj√§rden, Merumsfj√§rden, Inner fj√§rden, Inre sl√§ttbaken, Mul√∂viken, Norrfj√§rden, Skelleftehamnsfj√§rden, S√∂rleviken, Tr√§nn√∂fj√§rden and √Ėsthammarsfj√§rden. The scope of this thesis is to investigate and analyze if there are any common factors between the 14 coastal bays based on geographical aspects, biological quality factors, impact factors, environmental problems and environmental contaminants. It was also included to investigate if it‚Äôs predicted that the 14 coastal bays will be expected to achieve high or good ecological status within the coming assessment cycles. The method used to achieve the scope consisted of a literature study, and analyze primary data from Waterinformationsystemsweden, also called VISS; where all data regarding Sweden's water bodies are reported and presented to the public. It was found that all coastal bays except one have problems with eutrophication, and that all coastal bays have some form of environmental hazard problems, but the problem rate is significantly varied between the coastal bays

    Framtida reningskrav för kommunala avloppsreningsverk

    Get PDF
    En √∂kande konsumtion av l√§kemedel och andra kemiska f√∂reningar har visat sig ge effekter i vattnets ekosystem, t.ex. fiskar som p.g.a. antidepressiva l√§kemedel blir or√§dda och d√§rmed blir ett l√§tt byte f√∂r st√∂rre fiskar. Med stora m√§ngder avloppsvatten inneh√•llande dessa √§mnen blir d√§rf√∂r avloppsreningsverkens reningsf√∂rm√•ga aktuell. Dagens avloppsreningsverk och tillh√∂rande reningskrav behandlar organiskt material, fosfor och kv√§ve. Det finns ny teknik som kan komplettera de befintliga reningsprocesserna hos avloppsreningsverken men det finns f√∂r- och nackdelar med dessa. I v√§ntan p√• att Europeiska Unionen (EU) ska skapa nya direktiv f√∂r hur och vilka sv√•rnedbrytbara √§mnen som ska hanteras diskuterar svenska myndigheter och organisationer om inf√∂randet av egna milj√∂kvalitetsnormer (MKN) ska ske eller ej. Om EU:s direktiv skulle s√§ga annorlunda √§n de svenska normerna kan konsekvenserna bli stora kostnader f√∂r Sverige f√∂r att kunna n√• upp till EU:s krav. Syftet med uppsatsen √§r att f√• ett svar p√• om det kommer att fastst√§llas nya krav p√• de kommunala avloppsreningsverken i Sverige. Vilka faktorer som p√•verkar beslutet och vad som kommer att ing√• i de eventuella nya villkoren f√∂r avloppsreningsverken √§r av intresse f√∂r uppsatsens √§ndam√•l. En litteraturstudie √§r vald som metod. Studien b√∂rjar med en osystematisk kvalitativ litteraturs√∂kning och √∂verg√•r d√§refter till en systematisk s√∂kning f√∂r att svara p√• uppsatsens fr√•gest√§llningar. Med krav och m√•l fr√•n Europeiska Unionens s√• kallade vattendirektiv √§r det troligt att det kommer att inf√∂ras nya reningskrav p√• avloppsreningsverken. Detta eftersom direktivet behandlar f√∂rb√§ttringar av den befintliga vattenmilj√∂n samt f√∂rebyggande √•tg√§rder f√∂r att skydda vattnet fr√•n sv√•rnedbrytbara √§mnen. Det finns en lista i vattendirektivet som idag inneh√•ller 45 sv√•rnedbrytbara √§mnen. Syftet med listans √§mnen √§r att de p√• sikt ska elimineras fr√•n vattnet eftersom de utg√∂r ett hot f√∂r de akvatiska milj√∂erna eller vattenkvaliteten hos dricksvattnet. √Ąmnena p√• den s√• kallade prioriterade listan kan d√§rf√∂r vara aktuella f√∂r eventuellt kommande reningskrav. Men i Sverige √§r det inte troligt att alla √§mnena skulle ber√∂ra reningsverken eftersom t.ex. en del inte har f√∂rbrukats inom nationen p√• m√•nga √•r men samtidigt kan vissa √§mnen finnas kvar i vattnet under en l√•ng tid. Hur kraven kan t√§nkas se ut beror p√• m√•nga olika faktorer, t.ex. analysmetodernas f√∂rm√•ga att m√§ta p√• exempelvis en miljarddels gram, om m√§tningen ska ske precis vid reningsverket eller ute i vattenf√∂rekomsten, och om samverkan sker mellan √§mnena i vattnet. Av bland annat dessa anledningar √§r det sv√•rt att g√∂ra en exakt formulering eftersom det finns m√•nga olika √•sikter hos myndigheter och andra ber√∂rda. Om Sverige ska komma med egna krav eller om vi ska v√§nta p√• EU:s direktiv finns det ocks√• olika √•sikter om och d√§rmed √§r det sv√•rt att veta n√§r de eventuella kraven kan t√§nkas komma.Pharmaceutical and other micro-pollutants are passing through today‚Äôs Swedish municipal wastewater treatment plants where they are decomposed partly or completely. The knowledge of all these different compounds varies and so does the knowledge of their effects on the aquatic environment. Some of them are harmless while others are classified as more or less toxic. With EU‚Äôs Water Framework Directive some guidance and requirements applies to all countries who has the membership of EU. The directive concerns for example monitoring a selected amount of different compounds in water who could possible constitute a threat for the human‚Äôs health or the state of the environment. In this paper the compounds which lies within EU‚Äôs Water Framework Directive, and further substances who are studied in different countries over the world, in the aqueous phase are discussed as possible future effluents requirements at the Swedish municipal wastewater treatment plants

    Preliminary study for the design of an environmental monitoring program : a power analysis regarding monitoring of streams and watersheds in the western coastal district of Sweden

    Get PDF
    The environmental monitoring in Sweden has been developed by several different parties and is now being coordinated and made more effective in order to meet the current demands on high quality information regarding the state of the environment. Sweden has been divided into five different water districts based on watershed areas because of requirements in the Water Directive of the EU. In Sweden there are two common types of environmental monitoring programs used to gather information on changes in time and in space. Currently both these two types are used for lakes in the water district of the western sea but only one is used for watersheds. The purpose of this report is to supply basic information regarding the possible need for a second environmental monitoring program for watersheds in order to better describe the spatial variation within the district as well as to determine the number of samples necessary in order to describe the district over time and space. By using data from the current monitoring program for watersheds a simulation of a second monitoring program has been made using a specific group of variables. The variance in the selected data was then analysed in order to extract variance components. With the variance component explained by time and space a power analysis was performed in order to find out how many samples were needed. A larger number of samples were needed in order to detect a change from one watershed to another compared to that needed to describe change over time. It is a requirement that the entire water district be classified and therefore possible that a second monitoring program will be required, but further studies would have to be done in order to determine this.Sveriges miljöövervakning har byggts upp av en rad olika aktörer och håller nu på att samordnas och effektiviseras för att möta dagens krav på information av hög kvalitet om tillståndet i miljön. I och med krav i EU:s Vattendirektiv har Sverige delats upp i fem vattendistrikt baserat på avrinningsområden. I Sverige är det vanligt med trend- och omdrevsprogram för att få information om tillståndet i miljön när det gäller förändringar i både tid och rum. I dagsläget finns dessa två miljöövervakningstyperna för sjöar i västerhavets vattendistrikt dock inte för vattendrag där det enbart finns ett trendprogram. Målet med rapporten har varit att tillhandahålla grundläggande information inför ett eventuellt utvecklande av ett omdrevsprogram och hur många prover som skulle krävas för ett sådant. Utifrån data som insamlats med det nuvarande trendprogrammet för vattendrag har ett omdrevsförfarande kunnat simulerats för ett antal variabler. Genom en analys av varianskomponenter har sedan styrkeanalyser kunnat göras där resultatet visar antalet prover som krävs för att upptäcka förändringar i västerhavets vattendistrikt i tid och rum. Det krävs många fler prover för att upptäcka en förändring från ett vattendrag till ett annat jämfört med hur många prover som krävs för att upptäcka en förändring över tid i ett vattendrag. Då det finns krav på att varje vattendistrikt skall kunna klassificeras på en tillräckligt bra nivå i rum; antyder detta att ett omdrevsprogram kan vara nödvändigt. Det krävs emellertid fler studier för att fastställa detta till tillfredställande grad
    • ‚Ķ
    corecore