Kunskapslyftets privatekonomiska effekter – Nybörjare höstterminen 1997

Syftet med denna studie är att uppskatta den privatekonomiska lönsamheten av att ha deltagit i Kunskapslyftet. Med deltagare i Kunskapslyftet avses här personer som studerade under höstterminen 1997 med det särskilda utbildningsbidraget UBS och som avslutade sina studier före årsskiftet 1998/99. UBS kunde ges till studerande som var berättigade till arbetslöshetsersättning vid studiernas början och utgick med ett bidrag som motsvarade arbetslöshetsersättningen. Bidraget riktades i första hand till dem som saknade slutbetyg från treårigt gymnasium. För att uppskatta den kortsiktiga privatekonomiska lönsamheten av utbildningen i form av real nettoinkomst görs jämförelser med deltagare i arbetsmarknadsutbildning och personer som var arbetslösa. När individernas nettoinkomst analyseras avseende inkomståret 2001 tyder inget på att deltagare i Kunskapslyftet tjänade något på att delta i denna utbildning jämfört med att delta i arbetsmarknadsutbildning. En del resultat pekar i motsatt riktning, dvs på ett något bättre privatekonomiskt utfall för deltagare i arbetsmarknadsutbildning jämfört med deltagare i Kunskapslyftet. Andra resultat visar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de tvågrupperna i detta avseende. Större skillnad i nettoinkomst till arbetsmarknadsutbildningens fördel föreligger för personer med utomnordiskt medborgarskap. Mindre eller statistiskt insignifikanta skillnader påträffas för de något äldre (40-55 år) och för personer med tvåårig gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå innan deltagande. Utfallet för deltagare i Kunskapslyftet tycks vara något bättre vid jämförelse med dem som var öppet arbetslösa hösten 1997. Skattningsresultaten är dock känsliga med avseende på modellspecifikation vid den senare jämförelsen. Individer som fortsatte att utbilda sig efter 1998 ingår inte i analysen. År 2001 var andelen som studerade vid universitet/högskola betydligt högre för dem som studerade i Kunskapslyftet jämfört med deltagare i arbetsmarknadsutbildning och öppet arbetslösa. En mera heltäckande studie av utbildningens effekt på inkomsten efter avslutade studier kan göras först om några år då ytterligare inkomstdata finns tillgängliga.Adult education; labour market training; net wage earnings

Äganderätten i den nationalekonomiska forskarutbildningen

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att en rad ekonomiska ”fullskaleexperiment” har visat att den ekonomiska friheten definierad av samhällets institutioner – dess spelregler – har avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och det allmänna välståndet, i synnerhet uppkomsten och skyddet av den privata äganderätten. Den industriella revolutionen, planekonomiernas kollaps och Västeuropas framväxt som en ekonomiskt, militärt och politiskt dominerande region under medeltiden är sådana exempel. Har denna insikt inkorporerats i den nationalekonomiska forskarutbildningen? Frågan undersöks genom att studera förekomsten och innebörden av begreppen economic freedom, institution och property rights i de läroböcker som används i svensk forskarutbildning i nationalekonomi. Tanken är att en lärobok sammanfattar och presenterar det som anses vara den rådande kunskapen inom ett ämne, och att de begrepp som anses centrala utvecklas i läroboken. Analogt antas de begrepp som anses oväsentliga, eller som ännu inte har blivit inkorporerade i teorin, inte förekomma i någon nämnvärd utsträckning. Undersökningen visar att begreppen knappast förekommer, och att de, när de gör det, har en ”urvattnad” innebörd. Konsekvenserna av detta diskuteras.äganderätt; institutioner; forskarutbildning; tillväxt

Den Dahménska ansatsens tillkomst och dess ställning i den schumpeterianska tanketraditionen

I denna uppsats visas att Dahmén redan 1939 hade kommit fram till den grundläggande transformationsteoretiska syn han redovisade i sin licentiat avhandling av 1942. I en djuplodande analys av felinvesteringarnas roll i långsiktiga utvecklingsförlopp grundlade Dahmén 1939 för det utvecklingsblocksbegrepp som är licavhandlingens främsta konceptuella bidrag. Dahmén hade där genom sin fokusering på felinvesteringsproblematiken nått fram till den syn på den ekonomiska utvecklingen som kom till uttryck i hans 1941 kritik av Schumpeters Business Cycles av 1939. Med sin analys av interdependensen mellan utvecklingens positiva och negativa sida föregrep Dahmén innebörden av Schumpeters bevingade begrepp av 1942 ”creative destruction”, samtidigt som han därmed också gav detta begrepp den djupare kausalanalytiska förankring som var nödvändig för att det skulle kunna användas som verktyg i studiet av ekonomiska transformationsprocesser.Creative destruction; Malinvestment; Schumpeter; Innovation

Optimal Economic Growth Using Fiscal and Monetary Policies

The literature on growth theory is rich with models attempting to explain growth differences among countries. Several variables have been proposed many of which were found to be positively related to growth. However, a major problem with these models is that the factors explaining growth are endogenously determined by their environment so that a slow-growing or a poor country will find itself helpless because all the crucial variables it has `inherited' are either deficient or inexistent. We propose policyoriented model that empowers (poor or slow-growing) countries in the sense that they can use economic policies to achieve high growth and eliminate the gap of unused productive capacity of society. We demonstrate that such objectives are possible by manipulating some key control variables, namely the rate of interest and the net government spending.growth, maximization, fiscal policy, interest rates, deficit, money

Den svenska tillväxtskolan

Den svenska tillväxtskolan, som här för första gången ges en samlad presentation, är en unik svensk nationalekonomisk skolbildning, med Erik Dahmén som den mest kände företrädaren. Denna tradition betonar att ekonomisk tillväxt är en evolutionär process där entreprenörskap och innovationer spelar en central roll. Ekonomisk utveckling sker inom ramen för breda utvecklings- och kompetensblock, där det nya utmanar det gamla i en process av kreativ förstörelse. I uppsatsen presenteras de bärande idéerna inom denna skolbildning. Dessutom relateras kortfattat den svenska tillväxtskolans synsätt till traditionell nationalekonomi.The Swedish Growth School; Erik Dahmén; Development Blocks; Competence Blocs; The Experimentally Organized Economy; Institutional Blocs

The Two Triangles: what did Wicksell and Keynes know about macroeconomics that modern economists do not (consider)?

The current consensus in macroeconomics, as represented by the New Neoclassical Synthesis, is to work within frameworks that combine intertemporal optimization, imperfect competition and sticky prices. We contrast this “NNS triangle” with a model in the spirit of Wicksell and Keynes that sets the focus on interest-rate misalignments as problems of intertemporal coordination of consumption and production plans in imperfect capital markets. We show that, with minimal deviations from the standard perfect competition model, a model structure can be derived that looks similar to the NNS triangle, but yields substantially different conclusions with regard to the dynamics of inflation and output gaps and to the design of the appropriate rule for monetary policy.

Official Records on Wicksell as Upsala student & Lund professor

　多くの原資料に基づいたT.ゴードルンドの名著『ヴィクセル伝』(英訳本)を底本にして筆者は「ヴィクセル年譜」を出したその付録にはイースタード刑務所の資料やヴィクセル家被埋葬者の情報等々を添えた本稿はウプサラ大学学生・OB時代(1869-1889年)・ルンド大学教授時代(1900-1916年)のヴィクセルを両大学の学生履修便覧(Katalog)に載っているヴィクセルの記事を中軸にしつつ公的文書に残るヴィクセル像を甦らせようとするものであるここでいう公的文書とは(A)1869-1902年間の『ウプサラ大学履修便覧』(B)1900-1926年間の『ルンド大学履修便覧』(C)ルンド大学での講義記録(ヴィクセルの手稿)(D)1923-1949年の『ルンド大学講義・演習便覧』の四資料である(ただし(A)・(B)は本稿で公刊し(C)は次稿で(D)は次々稿以降で公刊の予定)ルンド滞在中筆者は(A)・(B)・(D)の人名索引よりヴィクセル名の出るページを探り出しそこに出ている記事を年代順に拾ったヴィクセルの属する学生協会法学部での経済学担当者(ハマーショルドダヴィドソンラベニウス)の講義要項先輩・同輩・後輩の活躍状況ヴィクセルのルンド大学での講義要項を拾い出したこのような結果本稿は前記『ヴィクセル伝』とは別の生身のヴィクセルが自己の生涯(ただし18～66歳の期間だが)を無言の内に語りかけてくる次々稿(D)ではヴィクセルの後継者(ブロックソンマリンリンダールオーカーマンヴェリンダーら)の講義要項を拾い出すであろう。　本稿について少し敷衍しておく経緯(ケイイ)には(1)「経度・緯度」・「縦糸・横糸」と(2)「いきさつ」=「事の成り行きやそれに伴う色々の事情」と二つの意味がある(1)には空間が(2)には時間即変化が含意されているつまり「経緯」は空・時間を表す言葉である本稿はこのような「経緯」概念を念頭にしてヴィクセルの研究・教育を学生便覧・履修要項に類するものにより垣間見ようとするものであるヴィクセルは新マルサス主義運動に参加しかつ最適人口論を究極の目的としつつ理論経済学を樹立し経済学を大幅に前進させた人物であるがそれを教育の場で多くの時間を割いたにもかかわらず(否割いたが故にというべきか)偉業を達成したのであった.本稿はこれらを(A)・(B)に基づいて実証しようとしたそれはまさしくヴィクセル人生の「経緯」を物語るであろう

Skattekilar på hushållsnära tjänster

Denna artikel analyserar hur valet av skattesystem påverkas av synen på hushållens roll. Min utgångspunkt är att om hushållens produktiva roll uppmärksammats och erkänts hade skattesystemet varit annorlunda utformat än vad som är fallet idag. Men den insats som görs i hemmet - hemarbetet - syns inte i statistiken. Därför värderas det mycket lågt. Men hemarbetet är inte bara omfattande i tid räknat, det utgör också en bindande restriktion på mångas tidsanvändning. Därtill har det ett betydande värde för samhället i stort. I moderna marknadsekonomier i allmänhet och i Sverige i synnerhet har hushållens produktiva roll systematiskt underskattats. Viktiga uppgifter som vård och omvårdnad, som i övriga västvärlden mestadels utförs i hemmet har endera monopoliserats av den offentliga sektorn eller förvisats till obetald övertid i hemmen. Att det ser ut på det viset är en följd av skattesystemets utformning parad med en icke obetydlig ideologisk överbyggnad. Konsekvensen av detta blir alltmera tydligt. Sjukskrivningarna ökar, utbrändheten ökar. Stressen ökar samtidigt som förtidspensionerna, arbetslösheten och utanförskapet ökar. Priset i ekonomiska termer av detta oerhörda slöseri med det mänskliga kapitalet är mycket högt.hushållsproduktion; specialisering; marginalskatter; arbetskraftsutbud

Drivkrafterna bakom de svenska fastighetspriserna

The purpose of this essay is to investigate the question of which factors affect Swedish real estate prices of small-house dwellings. Previous studies have commonly used a limited number of variables. In contrast, we extend the number of variables in this study. Previous studies indicate that interest, disposable income and demographical factors have most influence on real estate prices. However, the conclusion of our study is that GDP, industrial production, household debt and short term interest are significant in the short run. In the long run, the factors affecting Swedish real estate prices include GDP, industrial production, household debt, production of dwellings, disposable income and unemployment. We retrieved the result by applying methods such as cointegration test, unit root test, causality tests and regression