Jordbearbetningsavdelningens årsrapport 2004

RESULTS OF RESEARCH IN SOIL TILLAGE IN 2004 This report summarizes the activities carried out by the Division of Soil Management in 2004, including the results from about 100 field experiments. The experimental sites were located all over Sweden. The experiments are grouped within the following programs: Primary tillage and tillage systems Seedbed preparation and properties related to the surface layer Soil compaction, soil structure and soil conservation Nutrient leaching and erosio

Publications des sociétés d’histoire et d’archéologie d’Alsace (année 2009)

Bas-Rhin Société Académique du Bas-Rhin Bulletin CXXIX-CXXX, 2009-2010 - Le temple et la cité. Genèse de trois lieux de culte au XIXe siècle : la synagogue, l’église catholique et le temple allemand de Mulhouse (1835-1870). Joseph SPECKLIN Partie liminaire : Mulhouse en 1839, Un cadre urbain entre immobilisme et poussée industrielle ; Un paysage urbain industriel et néoclassique ; Les communautés confessionnelles en leurs murs. Première partie : de la prise de décision à l’inauguration - hist..

Ernst Buchner (1892-1962): Meister der Adaption von Kunst und Politik

Ernst Buchner (1892-1962) war Kunsthistoriker und zweimal Generaldirektor der Bayerischen Staatsgemäldesammlungen in München. Seit 1933 hätte er sein Amt trotz massiver Einmischung der nationalsozialistischen Kulturpolitik rein künstlerisch und gänzlich unpolitisch ausgeführt, behauptete Buchner nach seiner Entlassung aus demselben 1945. Andere warfen ihm dagegen enge Kontakte zu Hitler, systemkonforme Kunstankäufe und Kunstraub vor. Dennoch wurde er 1953 erneut als Generaldirektor berufen und bei der Wiedereröffnung der Alten Pinakothek 1957 als „Retter der Pinakotheken“ gefeiert. Die Studie rekonstruiert Buchners wechselvolle Biografie und analysiert sein Wirken im Spannungsfeld zwischen Kunst und Politik. Sie nimmt seinen Werdegang als Kunsthistoriker und sein Agieren als Museumsdirektor während der NS-Zeit ebenso in den Blick wie seine erfolgreiche Strategie der Rechtfertigung und Umdeutung seiner Tätigkeiten nach Kriegsende. Damit offenbart sie Buchner als Fallbeispiel für personelle Kontinuitäten in der Nachkriegszeit sowie für die Verdrängung der Vergangenheit innerhalb des Kunstbetriebs und darüber hinaus. Theresa Sepp studierte Kunstgeschichte, Literaturwissenschaft und Geschichte an der Ludwig-Maximilians-Universität München und wurde dort 2020 mit vorliegender Arbeit promoviert. Sie war Stipendiatin des Cusanuswerks und arbeitet als Kunsthistorikerin und Provenienzforscherin in München

En kåhltäppa eij at räkna

Bönders köksväxtodling är en del av 1700-talets svenska jordbrukssystem som inte har studerats i någon större utsträckning. Det råder därför en osäkerhet kring flera grundläggande frågor, som hur vanligt det var att bönder odlade köksväxter vid den här tiden, hur stora odlingslanden var, var de var belägna, vad som odlades, hur odlingen gick till och vilken inställningen var till odlingen under samtiden. De här frågorna behandlas i avhandlingen genom en omfattande källmaterialgenomgång av främst lantmäterikartor och trädgårds- och lantbrukslitteratur. Värderingen av de använda källorna utgör en viktig del av avhandlingen. I avhandlingen görs en systematisk genomgång av lantmäterikartor från större delen av Götaland och Svealand, vilken visar att kålgårdar eller kryddgårdar är redovisade för omkring 60 procent av de cirka 2 000 bebyggelseenheter som ingår i studien. Kartorna ger betydligt färre belägg för köksväxtland i den östra delen av området. Studien visar att förekomsten av det regelbundna tegskiftet solskifte bidrog till att köksväxtland inte blev karterade i lika stor utsträckning i öst, där lantmätarna prioriterade att mäta in byns åker- och äng och utelämnade de bebyggelsenära landskapselementen till förmån för de rektangulära tomternas gränser. De flesta köksväxtlanden var lokaliserade i närheten av bebyggelsen, men det förekom också att odlingslanden låg flera hundra meter från tomten. Större avstånd kunde motiveras av tillgången till vatten och av att skadedjurstrycket minskade. Köksväxt¬landens storlek var omkring 500 kvadratmeter i genomsnitt, men det var stora skillnader mellan och inom bebyggelseenheter. En regional studie i Västergötland visade att köksväxtlanden hade en i stort sett oförändrad storlek per gårdsbruk under 1700-talet. Delar av köksväxtlanden kunde ha andra funktioner än köksväxtodling, som frukt-, humle- eller hampaodling, eller vara bevuxna med gräs; hampan och gräset kan ha ingått i en cirkulation med köksväxterna. Avhandlingen visar att köksväxtodlingen var mycket spridd bland 1700-talets bönder och att den spelade en viktig roll i jordbrukssystemet bland annat genom att sprida gårdarnas risker i tid och rum

Hyödyn politiikka. Kokemäenjokilaakson ympäristöhistoriaa 1720–1850

Siirretty Doriast

Konflikt und Bewältigung

On September 28, 1009, Caliph al-Hakim had the Church of the Holy Sepulchre in Jerusalem destroyed. How did it come to this? What did it mean for contemporaries? Why were Jews persecuted as a result? Did it interrupt the stream of pilgrims to Jerusalem? What do we know about al-Hakim's personality? How was the crisis mastered? How was the church rebuilt? These are the questions considered in an interdisciplinary discourse by scholars of Arabic, Byzantine, Jewish, medieval and Nordic studies, as well as art historians and experts on the Christian East