Mellan klaviatur och greppbräda: praktisk tillämpning av gehörs- och musiklära

I detta arbete undersöks hur gymnasieelever med gitarr som instrument omsätter kunskaper i gehörs- och musiklära till praktik. Syftet är att undersöka förhållandet mellan teori och spel på det egna instrumentet och att identifiera metoder som kan stärka interaktionen mellan teori och praktik. Arbetet grundar sig på en kvalitativ studie utförd med elever från estetiskt gymnasium som informanter. Resultatet visar att elever med elgitarr som huvudinstrument använder klaviatur för att förstå musikteoretiska begrepp och har svårt att omsätta dessa kunskaper till gitarr. I detta arbete finns också exempel på praktiska övningar för att hjälpa elever omsätta teoretiska kunskaper till praktiskt gitarrspel.This study examines how guitar students in Swedish ”gymnasium” turn theoretical knowledge into practice. The aim is to investigate the relation between theory and performance on one’s instrument and to identify methods that can enhance this interaction between theory and practice. The paper is based on a qualitative study conducted with students as informants. The results show that pupils with electric guitar as their main instrument still use the keyboard to understand music theory concepts and have problems to transfer this knowledge to the guitar. There are also examples of practical exercises to help students translate theory into practical guitar playing in this paper

Transkription för gitarr och luta genom tiderna - Dess roll och utveckling

According to tradition transcribed music is an important part of the repertoar for the classical guitar. Baroque music as well as compositions from the Spanish national romantic era are the two most important sources for transcriptions. My research is aimed at finding answers concerning the relevance of transcribing as well as playing different styles of music on the guitar. Are there any basic rules how these transcriptions should be made? I have chosen to take a closer look at the music of J S Bach as a representative of the baroque period because of the great legacy of his music being played on guitar and lute. How to translate the lute music for guitar is the next step. Then follows a chapter about Fransisco Tarréga who sets the standard for modern transcribing for the guitar and about his heir Andrés Segovia. The information is supplemented by an interview of two persons with great experience and knowledge within this subject. I have analyzed and studied transcriptions using a lot of extracts from music scores to be able to illustrate the results in an easy accessible manner. I have also found hints in how to transcribe for the classical guitar looking at culture and rules of interpretation

Highway to ... Paradise - Undersökning av elgitarristernas syn på elgitarrsoundet

When I began to study at the Academy of Music in Malmö, I found myself in a playing situation where I could not bring my full amplifier rig but just my electric guitar to ensemble lessons. Since I was familiar with my sound, I found difficulties to play on other amplifiers. So I began to research and learn on electric guitar and amplifier's world all over again. Many times I felt the frustration. That is why I wanted to explore other electric guitaristsexperiences and thoughts about electric guitar and amplifier and their interaction. Mythoughts shaped themselves in the question: How do guitarists talk about an interactionbetween instrument and amplifing equipment in pursuit of the desired sound? To get answers to my questions, I interviewed four electric guitarists. Conversations were all about their path to the equipment they consider satisfactory, the interaction between instrument and amplifing equipment and their impact on performance and finaly their vision of the ultimate electric guitar sound. After I compiled the results I learned that the ultimate sound is never definite. Different music styles, songs and even halls require different sound. Då jag började studera vid Musikhögskolan i Malmö befann jag mig i en spelsituation där jag inte kunde ta med mig min fulla förstärkarutrustning utan bara min elgitarr. Eftersom jag var van vid mitt sound upptäckte jag svårigheter med att spela på annan förstärkarutrustning. På så sätt började jag att forska och lära mig om elgitarrens och förstärkarens värld på nytt. Många gånger kände jag frustration i samband med det. Det är därför jag ville undersöka andra elgitarristers upplevelser och resonemang kring elgitarr och förstärkare och deras samspel. Mina funderingar formade sig i min frågeställning: Hur talar elgitarrister om samspelet mellan instrument och förstärkarutrustning i jakten på det önskade soundet? För att få svar på mina funderingar intervjuade jag fyra elgitarrister. Samtalen handlade om deras väg till den utrustningen de anser tillfredställande, interaktionen mellan instrument och förstärkarutrustningen och deras påverkan på framträdandet och slutligen visionen om det ultimata elgitarrsoundet. Efter att jag sammanställt resultaten kom jag fram till att det ultimata soundet aldrig är definitivt. Olika musikstilar, låtar och även lokaler kräver olika sound

"Woman with guitar - fish with bicycle" En studie i hur samhällsnormer och utbildningsinstitutioner kan påverka unga tjejer som spelar gitarr

Syftet med denna studie är att undersöka hur samhällsnormer och utbildningsinstitutioner kan påverka unga tjejer som spelar gitarr och att förstå varför så få av dem väljer att satsa på att bli gitarrister på högre nivå. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med gitarrlärare, musiker och ungdomar där vi har lyft fram ämnen som förebilder, normer, stereotyper, skola och andra pedagogiska organisationer. Informanterna i denna studie har delat med sig av både personliga erfarenheter såväl som iakttagelser i deras respektive yrkesområden. Alla deltagare har utövat musik i ett antal år. Studiens resultat visar att elgitarren associeras med maskulina attribut medan den akustiska gitarren förknippas med femininitet. Både de vuxna och yngre informanterna hävdar att män och kvinnor förväntas uttrycka och bete sig på olika sätt. Dessa förväntningar skapas utifrån de rådande samhällsnormer, vilka förebilder som syns i media och upprätthålls genom objektifiering och härskartekniker. Skolan visar sig spela stor roll när det kommer till att bryta ner eller förstärka strukturer. Vi belyser betydelsen av könssegregerad verksamhet samt tar fram dess för- och nackdelar. Våra informanter hävdar att tjejer är något överrepresenterade bland deras gitarrelever, särskilt på akustiskt gitarr, medan killar är starkt överrepresenterade på elgitarr. Statistik visar att få tjejer fortsätter att spela på högre nivå och vi är övertygade om att faktorer som nämns i studien bidrar till detta utfall.The purpose of this study is to investigate how social norms and educational institutions can influence young girls playing the guitar and understand why so few of them choose to aim to become guitarists at a higher level. We conducted qualitative interviews with guitar teachers, musicians and adolescents where we have raised different topics as role models, norms, stereotypes, school and other educational organizations. The informants in this study have shared both personal experiences as well as observations in their respective professional fields. All participants have practiced music for a few or several years. Our results show that the electric guitar is associated with masculine attributes, while the acoustic guitar is associated with femininity. Both the adult and younger informants stated that men and women are expected to behave and express themselves in different ways. These expectations are created based on the prevailing social norms, role models that appear in the media, maintained through objectification and domination techniques. Educational institutions appears to play a major role when it comes to breaking down or reinforce structures. We highlight the importance of gender-segregated activities and their advantages and disadvantages. Our informants claim that girls are slightly over-represented among their guitar students, especially on acoustic guitar whilst boys being highly over-represented on the electric guitar. But statistics show that very few girls continue at a higher level and we believe that different factors mentioned in this study contributes to these outcomes

Förebilda och utveckla teknik i gitarrundervisningen - strategier och förhållningssätt: En kvalitativ intervjustudie med fyra gitarrpedagoger från gymnasiets estetiska program

Syftet med denna studie är att undersöka gitarrlärares val av strategier samt förhållningsätt till att utveckla och förebilda gitarrteknik i gitarrämnet på gymnasiet. Undersökningen har sin utgångspunkt i elgitarrundervisningen på det svenska gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Som teoretisk bakgrund finns tidigare forskning, relaterad till olika aspekter av förebildandet som behandlas i studien. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där intervju har använts för datainsamling. Fyra gitarrpedagoger verksamma på olika musikestetiska program deltog i studien. Resultatet visar att dessa gitarrlärare i sitt förebildande möter en stor variation av genrer och tekniker, vilket innebär att gitarrlärarna ibland behöver välja olika strategier för att möta upp elevens önskemål. Studien visar även att gitarrlärarna använder olika strategier för att utveckla de speltekniska färdigheterna hos eleven, samt förebildar teknik med en lyhördhet inför den konstnärliga aspekten av ämnet genom att ge eleven flera alternativ på speltekniska lösningar. Studiens resultat diskuteras utifrån uppsatsens teoretiska bakgrund och tidigare forskning.Title: Teaching and developing technique in guitar teaching – Strategies and approaches. A qualitative interview study with four guitarteachers at the upper secondary aesthetic music program of Sweden. The purpose of this study is to investigate guitar teachers' selection of strategies and approaches to developing and teaching guitar technique in the guitar courses at upper secondary school. The investigation was based on the electric guitar teaching at the Swedish upper secondary aesthetic music program. As a theoretical background, litterature and previous research related to various aspects of teaching strategies was chosen. The study is based upon qualitative research as method, where interviews were used for data collection. Four guitar teachers from different musical aesthetic programs participated in the study. The results show that the guitar teachers encounter a wide variety of genres and techniques in their teaching, which means that they sometimes need to choose different strategies to meet the students needs. The study also shows that the guitar teachers use different strategies to develop the technique skills of the student, and in their teaching of guitar technique have a sensitivity to the artistic aspect of the subject by giving students several options of techniques. The results of the study are discussed from the theoretical background and previous research

Gitarr i tid och rytm: En kvalitativ studie av möjlighetsperspektiv inom gitarrmetodik

Title: Guitar in time and rhythm. The purpose of this study is to identify tools for rhythm teaching in guitar education. My research question is: How is rhythm and timing defined and verbalized? The purpose of the study and the research question has resulted in a subquestion which is: What affects the practice of rhythm in guitar playing? Through my research question, I want to gain knowledge about teachers' and guitarists' work with rhythm on their instrument. I present literature that discusses rhythm, terms and use of language and learning. The study was conducted through quality interviews with three guitarists, all of whom are active musicians. Two of the guitarists are educated guitar pedagogues and one has a long experience of guitar teaching. With the research question in mind, combined with subjects that were revealed by the interviews, I present four areas for rhythm learning: technique, genre and tradition, terms and definition and imitation by ear and by sight. In the perspective of these four areas, I discuss the results of my study and link them to the presented literature. In the conclusion I answer the research question and the subquestion. The interviewed guitarists seem to define and verbalize rhythm in different ways depending on genre and musical context. Technique, genre and tradition, terms and definition and imitation by ear and by sight are factors that affect rhythm in guitar playing and they can be used to create tools for a didactic work with rhythm. In the last part of the study I make suggestions for future research.Syftet med denna studie är att identifiera verktyg för att arbeta med rytm inom gitarrundervisning. Min frågeställning är: Hur definieras och verbaliseras rytm och timing? Studiens syfte och dess huvudfråga har utmynnat i en underfråga som är: Vad påverkar utförandet av rytm i gitarrspel? Genom min frågeställning vill jag få kännedom om hur gitarrlärare och gitarrister arbetar med rytm på sitt instrument. Jag presenterar litteratur som behandlar rytm, begrepp och språkbruk samt lärande. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre gitarrister vilka samtliga är verksamma musiker. Två av dem är utbildade gitarrpedagoger och en har lång erfarenhet av undervisning. Mot bakgrund av min frågeställning och genom att åskådliggöra teman i samtalen med informanterna, presenteras fyra områden för lärande av rytm. De fyra områdena är: teknik, genre och tradition, begrepp och definition samt imitation genom att höra och se. Utifrån dessa fyra områden diskuterar jag resultatet och knyter an till tidigare forskning. I slutsatsen svarar jag på min forskningsfråga och dess underfråga. Gitarristerna jag intervjuat definierar och verbaliserar rytm och timing på olika sätt beroende på genre och musikalisk kontext. Teknik, genre och tradition, begrepp och definition samt imitation genom att höra och se är faktorer som påverkar utförandet av rytm inom gitarrspel och de kan användas till att skapa verktyg för ett didaktiskt arbete med rytm. Slutligen ger jag förslag som kan vara föremål för framtida studier inom området

”Helt utan påverkan, jag valde det jag ville” En studie om gymnasieelevers val av instrument och vad som påverkat dem

This is a mixed method research study about the instrument choices of upper secondary school students. The students’ own opinion regarding instrument choices is examined. Factors such as why and how a particular instrument has been chosen have been discussed. How do the students look at their own and others’ choice of instrument? What factors influence their choices? What does the distribution of instruments look like between boys and girls? What does this distribution depend on? I sent a survey to 12 Upper secondary Schools in Skåne, Sweden. Students enrolled in the Arts Program, Music major, answered the survey. I have also interviewed 5 upper secondary students for further analysis. My conclusion showed that students made their choices based on the same reasons. Factors that may have influenced their choice of instrument were their general likings, family, idols, friends, siblings and accessibility of an instrument. The five most common instrumental choices for boys and girls were the same, but in different order. Boys and girls had the same musical habits, but boys were the only ones that mentioned playing in a band. Although their choices did well correlate with previous studies, most students did not see themselves as influenced by others in their choice of instrument.Detta är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie om gymnasieelevers instrumentval. I denna undersökning kommer elevernas egen åsikt att bli hörd i fråga om varför, vad och hur de gör när de väljer sina instrument. Hur ser elever på sina egna och andras val av instrument? Vilka faktorer finns det som påverkar elever i deras instrumentval? Om det är så att tjejer och killar väljer olika instrument, vad beror det i så fall på? Det gjordes en enkätundersökning på 12 skånska gymnasieskolor. Enkäten har blivit besvarad av elever som går estetiska programmet med inriktning musik. I undersökningen intervjuades även fem gymnasieelever för ytterligare fördjupning. Det framkom att elever ofta hade gjort sina instrumentval av samma anledningar. Faktorer som påverkat i instrumentvalet var bland annat intresse, familj, tillgänglighet av instrument, kompisar, idoler, syskon m.m. De fem vanligaste instrumenten hos både killar och tjejer var samma, men i olika ordning. Killar och tjejer hade samma musikvanor, med skillnaden att det endast var killar som nämnde att de spelade i band. I många fall ansåg de sig även vara opåverkade av andra i sina instrumentval. Det visade sig att deras val stämde väl överens med vad tidigare studier kommit fram till

Tillsammans: En kvalitativ studie av deltagande föräldra

This essay strives to find parent’s role both on group lessons for youths who play guitar, in which the parents too are active students, and in the children’s practice. Are there parents who are more or less involved in their child’s learning process outside the lessons? In what aspect and how have the parent been involved in its child’s learning process, outside the lessons? Have they been involved at all in the child’s learning process outside the lesson? Are there any differences in the childrens amount of practice-time when parents are more involved outside the lessons, than parents who are not? The study concludes that there are connections between highly involved parents that practice a lot and children who practice a lot. The essay also concludes that the parents assist their children with cognitive support and shows other strategies for assistance and completion in their practice. The results of this study originates from data collected from a qualitative enquiry studie with the parents and semi-structured interviews with their children. These data has been analysed and processed through Grounded Theory to form the conclusions of this essay

Att undervisa i biinstrument. En kvalitativ undersökning med fyra pedagoger som undervisar i fler instrument än ett.

Syftet med denna studie är att få insyn i hur professionellt verksamma musikpedagoger upp-lever en arbetssituation där de undervisar i fler instrument än sitt huvudinstrument. En kvalita-tiv undersökning i intervjuform har genomförts och fyra pedagoger som representerar två oli-ka instrumentgrupper (sträng och brassinstrument) har deltagit i studien. Resultatet visar att det finns olika anledningar till att musiklärare väljer att undervisa i fler instrument än ett. Det visas exempel på att vissa valt att profilera sig på flera instrument redan under sin utbildning men även att vissa har kommit att börja arbeta på detta sätt då jobberbjudanden har krävt det. Alla pedagogerna upplever sina utbildningar vid musikhögsko-lan som en grund för deras undervisning men att de på egen hand har fått vidareutveckla sina färdigheter och kunskaper för att kunna ha en fortsatt god undervisning. Lärarna i brassin-strumenten upplever att det kan finnas svårigheter att spela och undervisa i flera instrument samtidigt men om fokus enbart ligger på undervisning så är det inget problem att kunna er-bjuda en god undervisning trots detta. Resultaten indikerar att högskoleutbildningar borde ge större tyngd till de pedagogiska utmaningar som det utgör att undervisa i sitt biinstrument och till frågor om musikers och pedagogers rollidentiteter.The purpose of this study is to gain insight into how active music teachers experience a work-ing situation where they teach other instruments than their main instrument. A qualitative study in interview form has been implemented and four teachers representing two different instrument groups (string and brass instruments) participated in the study. The results show that there are various reasons why music teachers choose to teach in more than one instrument. There are examples that some have chosen to brand themselves on several instruments during their training but also that some have come to start work this way when job offers have demanded it. All teachers find their studies at the Academy of Music to form a basis for their teaching but also claim that they themselves have had to further develop their skills and knowledge in order to develop relevant pedagogy. The teachers of brass in-struments feel there may be difficulty to play and teach multiple instruments simultaneously, but if the focus is solely on teaching there is no problem to provide a good education in spite of this. The results indicate that music pedagogy in higher education could give stronger em-phasis to the specific pedagogical challenges in teaching a second instrument and to the func-tion of identity formation in musicians and music teachers

"Americana-ish" : Amerikansk folkmusik och Mumford & Sons

Musik kan ses som en slags återvinning. Föregångna genrer, stilar och tekniker tas ständigt upp på nytt och utvecklas i samarbete med samtiden och vad denna har att erbjuda. Amerikansk folkmusik, som analyseras i denna uppsats, har flera gånger under musikhistorien haft vågor men nya genombrott. Ny uppmärksamhet har riktats mot genren, som absorberats, influerats, utvecklats och formats vidare. Detta har skett till mångas förtjusning, men även till andras förfäran. Det är en strid mellan förnyelse och tradition. Med filmen O Brother Where Art Thou, som kom ut år 2000, fick genren sitt senaste genombrott. Flera musikgrupper världen över inspirerades av den traditionella amerikanska "good old-timey music”, som vi återfinner i filmens repertoar. En grupp som haft en markabel infunnes var engelska Mumford & Sons, som genom arbetet har varit mitt fokus, med koncentration på musiken från deras debuterande studioalbum Sigh No More (2009). Uppsatsen tittar på viktiga hörnstenar inom folkmusikens historia som leder fram till Mumford & Sons, men studerar framför allt hur gruppen absorberat genren i sin helhet, både musikaliskt och genom utseende. Detta sätts i sin tur in i en diskussion kring autenticitet och om en grupp utan anknytning till varken Amerika eller epoken i sig anses vara autentiska