Private forest owners view of silviculture forestry measures

Privata skogsägare utgör den enskilt största ägargruppen i Sverige med ett skogligt innehav motsvarande 48 % av den produktiva skogsmarken, vilket medför att denna grupp spelar en avgörande roll för industrins råvaruförsörjning. Studier har visat att skogsbruket genom mindre förändringar som förbättrar planeringen och utförandet av de skogsvårdande åtgärderna skulle kunna öka skogsproduktionen med upp till 40 %. Med detta i åtanke, var studiens syfte att beskriva privata skogsägarnas syn på skogsvård. Mer specifikt hur de förhåller sig till skogsvårdsåtgärderna markberedning, föryngring och röjning, samt hur dessa planeras och utförs. En enkätstudie genomfördes som en totalundersökning med Holmens kundregister som urvalsram. Svarsfrekvensen uppgick till 38 % (2116 personer) och av svaren framgår bland annat följande resultat: Majoriteten av respondenterna anser att skogsvård är en ekonomisk investering som medför välskötta skogar. Vilket resulterar i att respondenterna uppvisar en hög utförandegrad på samtliga studerade skogsvårdsåtgärder. Signifikanta skillnader återfanns dock vid de statistiska analyserna: Manliga respondenter uppvisar en högre utförandegrad än kvinnliga respondenter. Affärsinriktade respondenter uppvisar högre utförandegrad än respondenter som prioriterar ekologiska värden/rekreation. Respondenter med innehav av en aktuell skogsbruksplan uppvisar en högre utförandegrad än respondenter med avsaknad av en aktuell skogsbruksplan. Resultatet uppvisar även att respondenterna anser att tjänsteupphandlingen utförs på ett tillfredställande sätt. Men påpekar samtidigt att de anser att virkesköparen/inspektorn bör framhäva skogsvårdens betydelse i större utsträckning. Pris, tidigare erfarenheter och virkesköparen/inspektorns engagemang och rådgivning är aspekter som respondenterna framhåller som viktiga vid val av extern aktör i samband med upphandling av skogsvårdstjänster. Merparten av respondenterna framhåller att kvalitén på tidigare utförda åtgärder spelar en avgörande roll för den berörda aktörens chans till framtida affärer. Resultatet signalerar en efterfrågan av alternativa skogsvårdstjänster som i dagsläget inte tillhandahålls av skogsbolagen/skogsägarföreningar. Bland annat efterfrågas skogsvårdande paketlösningar. Respondenterna uppvisar en begränsad skoglig kunskap samt en negativ utveckling inom detta område. Signifikanta skillnader återfanns även här vid de statistiska analyserna: Manliga respondenter anser sig besitta en högre skoglig kunskap än kvinnliga respondenter Åbor anser sig besitta en högre skoglig kunskap än utbor För att införskaffa mer teoretisk och praktisk kunskap efterfrågar respondenterna med skoglig rådgivning och utbildning.Private forest owners constitute the largest ownership group in Sweden, with a forest holding corresponding to 48 %, which causes this group to play a crucial role in the forest industry’s raw material supply. Studies have shown that minor improvements in planning and execution of the silvicultural management could increase the productivity by 40 %. The objective of the study was to describe the private forest owners’ view of silviculture measures, more specifically how they relate to scarification, regeneration and clearing and how these are planned and executed. A survey was conducted based on a population of private forest owners currently existing in Holmen’s customer records. The response rate was 38 % (2116 people) and the answers show the following results: Most of the private forest owners view silviculture measures as a financial investment that creates well-managed forests. The implementation degree of the silviculture measures was high. However significant differences were found in the statistical analyzes: Male respondents show a higher implementation degree than female respondents. Business-oriented respondents show a higher implementation degree than respondents who prioritize ecological/recreational values. Respondents with possession of a forestry plan show a higher implementation degree than respondents who lack a forestry plan. The service procurement is carried out in a satisfactory manner, but the forest consultant should emphasize the importance of the management to a greater extent. Price, previous experience and the forest consultant’s commitment and guidance are aspects that the respondents emphasize as important when choosing an external actor in connection with the procurement of forest management services. Most of the respondents emphasize that the quality of previously performed measures plays a decisive role in the actor’s chance of future business. The result shows a demand of alternative silvicultural management services, which are currently not provided by the forest companies/owners’ associations. A demand of silvicultural management package-solutions was identified. Private forest owners show a limited forest knowledge and a negative development in this area. Significant differences were found in the statistical analyzes: Male respondents consider themselves to possess a higher forest knowledge than female respondents. Åbor consider themselves to possess a higher forest knowledge than female respondents. To acquire theoretical and practical knowledge, private forest owners demand more guidance and forest education

Stadsförnyelse och makt - en fallstudie om stadsförnyelseprojektet DrottningH i Helsingborg

Helsingborg is currently (2018) conducting a city rejuvenation project in which it aims to densify and rejuvenate as well as increase the social status of the million programme neighbourhood Drottninghög. As Paul Stouten points out, neighbourhood rejuvenation can be used as a strategy to displace citizens with undesired social and economic status. The aim of this essay is to investigate if such hidden intentions are present in the rejuvenation of Drottninghög. This will be done through a comparison between what was agreed during the civic dialogues and whether that translated to the transformations taking place in the area today. Further the essay will investigate the residents of Drottninghög’s perception of the area concurs with what is written in the planning documents to further highlight potential hidden intentions with the rejuvenation project. This will be done through interviews with members of the very successful project called Neighbourhood Moms (Stadsdelsmammor) as a key aspect of being a Neighbourhood Mom is having an extended social network. The empirical data will primarily be analysed through the lens of Wirtén’s argument of power relations between inner city areas and outer city areas, as well as Leonie Sandercock’s theory on social planning and the concept of neoliberal planning. The essay shows that there is a disconnect between the result of the civic dialogues, the neighbourhood moms’ opinion on what the major issues of the area is, and what is currently being built in Drottninghög. The findings of this essay highlights a need to further investigate the role of civic dialogues in the planning process and how they can be better utilised

Förutsättningar för regional tillväxt - en studie av Lomma och Eslöv kommuns planarbete inför etableringen av ESS och MAX IV

MalmoeLund is one of the three large metropolitan regions in Sweden. Compared with Stockholm and Gothenburg, the region has the lowest regional growth. The decision to establish ESS and MAX IV in Lund has brought great opportunities for the region. To take advantage of possible spin-off effects, which among other things can lead to new job opportunities for the region's overall population, extensive collaboration at the regional level is required. There is a major responsibility of the municipalities to include planning, where conditions to be able to receive population growth and opportunities for business creation must exist. The well-functioning infrastructure conflates the region’s municipalities and creates a comprehensive housing and labor market which facilitates economic activity. If the municipalities cannot offer a wide selection of accommodation and premises for new businesses, the region may miss out on potential economic growth. Investment in education is a priority to create a knowledge-intensive labor to attract new companies to the region. Moreover, the region is already known to be a knowledge-based cluster and ESS and MAX IV could further enhance the regions position as a global hub for research and industry

Tillväxtstrategier i Simrishamns kommun - Regional utveckling och flerkärnig delaktighet

This paper looks into Simrishamn municipality in the southeastern part of the Scania region, Sweden. The investigation starts with the polycentric ideas of Scania that identifies 7 cities of certain criteria that are considered growth poles. The idea is that the smaller municipalities and cities will get the benefits after, e.g. Trickle down effects. This investigation tells us that Simrishamn reaches only 2 out of 3 criteria and therefore is not considered a growth pole. This due to the small number of inhabitants and with no outlook to reach the requested amount in the near future. Instead, this paper investigates the internal strengths of the municipality and the opportunities for development without regional participation. Three strategies are presented and discussed; firstly is development through trickle-down effects, from innovative centers like Malmö and Lund where Simrishamn is in the role of recipient supposed to make the environment as developed as possible. Secondly I discuss cooperation between municipalities in southeastern Scania where four small municipalities together can make a stronger case and a force to reckon with. Thirdly is the questioning of the urban interpretative prerogative where I see the agenda as set by the bigger cities. Here we can see how Simrishamn can offer an alternative to the urban agenda

Mer än bara ljud: om exploatering av den urbana ljudmiljön

Ljudmiljön utgör en nivå av staden vars utrymme till stor del är orört, ett ökande intresse för ljudmarknadsföring och ljud/musik som konstnärlig utsmyckning, skvallrar dock om ett förändrat ljudlandskap. Syftet med studien har varit undersöka om stadens ljudmiljö kan förstås som en arena för olika former av ekonomiska intressen samt vilka konsekvenser en eventuell utökad ljussättning av offentliga platser kan få. Detta har undersökts utifrån två frågeställningar; (1)Varför finns det ett så stort intresse för ljud i marknadsföringssyfte hos kommersiella aktörer just nu samt (2) hur kan vi förstå användandet av ljud i marknadsföringssyfte i förhållande till offentliga och semi-offentliga rums funktion? Fem semistrukturerade intervjuer med aktuella aktörer inom ljudmarknadsföring och ljudsättning av offentliga och semi-offentliga miljöer har genomförts för att undersöka om och hur aktörer inom fältet beskriver stadens ljudmiljö, dess kvaliteter, brister och möjligheter. Uppsatsen rör sig inom en ram av geografisk teori kring det offentliga rummets funktion samt av ett fält av ljudstudier i koppling till musiketnologi och samhällsplanering. För att fördjupa förståelsen av kommersiella inslag i den urbana ljudmiljön finns även inslag från marknadsföringsteori med fokus på audiell marknadsföring. Ljudreklam och ljudsättning av offentliga miljöer kommer enligt deltagarna att öka, den urbana ljudmiljön är till stor del oexploaterad och intresset från markandsföringshåll ökar. En ökad exploatering av ljudmiljön kan enligt deltagarna ge negativa effekter, dels genom ljudets förmåga till sublim påverkan och svårigheten att värja sig från ljudet men även genom en allmän negativ påverkan på ljudmiljöns sammansättning. Nya synsätt på hur stadens ljudmiljö kan utnyttjas och låta förändrar inte bara möjligheten för marknadsföring utan även hur stadsrummen rummen konstrueras och används för flera parallella syften. I materialet finns en spänning mellan vad som benämns så som trevnad, attraktivitet och olika former av ekonomisk funktion. Här emellan det finns ljudsättningar som utöver funktionen som stämningsljud kan ge sekundära effekter i form av påverkan på potentiella konsumenter. En ökad diskussion om hur och varför staden låter efterfrågas för att skapa en mer behaglig ljudmiljö

För vem är kollektivtrafiken tillgänglig? - En analys av kollektivtrafiken i Malmö stad

Malmö har utvecklats från att vara en industristad förr till att idag profilera sig som kunskaps- och evenemangstad. I takt med att nya visioner och mål satts upp finner man ett genomgående tema staden arbetar starkt för – en hållbar utveckling. En hållbar utveckling skall skapa det attraktiva Malmö, dit fler människor vill söka sig. För att uppnå visionen om att bli en mer hållbar stad beskriver Malmö att en god tillgänglig kollektivtrafik en utav grundförutsättningarna. Denna uppsats syftar till att klargöra vem i Malmö som har god tillgänglighet till kollektivtrafiken, vart i Malmö är tillgängligheten till stadsbussar med högst, medel och lägst turutbud, hur stor andel av de med dålig tillgänglighet till kollektivtrafik i Rosengård, Husie och Västra innerstaden utgörs av barn, ungdomar och äldre samt ifall det går att urskilja större skillnader gällande tillgängligheten till viktiga platser i staden från Rosengård, Husie och Västra innerstaden. Studien bygger på en kvantitativ analys med GIS som metod med syftet att mäta tillgängligheten. Med hjälp av begreppen hållbart resande och social exkludering förklaras vad en god tillgänglig kollektivtrafik kan ha för bidragande resultat. Empirin grundas på kvantitativ data från skriftliga dokument av Skånetrafiken och Malmö samt kartmaterial av Lantmäteriet och Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Kvantitativa data utgör grunden för GIS analyserna. Teori om tillgänglighet och hur den mäts samt begreppen social exkludering och hållbart resande används för att analysera och tolka det empiriska materialet. Resultatet av studien visade det finns stora skillnader mellan centrala områden jämförelsevis med mellan- och ytterområden utifrån tillgängligheten till viktiga platser i staden. Trenden är att andel med god tillgänglighet till kollektivtrafik är högst i centrala Malmö och minskas därefter ju längre från stadskärnan man kommer med ett fåtal avvikande fall. Tillgängligheten till stadsbussar med högre turutbud följde även detta mönster då avvikelser fanns som bröt mot regeln.Malmö has evolved from being an industrial city to its current profile as a knowledge and event city. As new visions and objectives are being set, there is a common theme which the city works very strongly for – a sustainable development. This essay aims to investigate the accessibility to and with public transports in Malmö in view of the city’s objective to decrease the use of cars, increase the number of sustainable transports and make the city more available for everyone and in this way increase participation in society. The study is based on a quantitative analysis using the GIS method with the aim to measure accessibility The concepts sustainable travelling and social exclusion are used to explain how a good, accessible public transport can contribute to the results. The results of the study shows that there are significant differences between the central regions compared to the middle and outer areas when it comes to accessibility to key locations in the city. The trend is that the share with good access to public transport is highest in central Malmö and is then reduced the further from the center you get, with a few atypical cases. The access to city buses with higher frequency also follows this pattern, even if there are atypical cases. The empirical data are based on quantitative data from written documents from Skånetrafiken and Malmö as well as data from Lantmätareiet and the Department of Human Geography at Lund University. Quantitative data constitute the basis for the GIS analyzes. Theory about accessibility and how it is measured as well as the concepts social exclusion and sustainable travel are used to analyze and interpret the empirical material

Handledarkollegiets betydelse för utbildningen på forskarnivå

Denna ministudie utgör en rapport på en högskolepedagogisk kurs vid Sveriges lantbruksuniversitet. Studien behandlar handledar-kollegiet som fenomen inom den högre utbildningen i Sverige och utforskar handledarkollegiets olika organisations- och verksamhets-former liksom dess olika funktioner inom forskarutbildningen. Syftet med studien är att påbörja en mer ingående diskussion om handledar-kollegiets betydelse, detta för att inspirera till vidare högskolepedago-gisk forskning på området, men också för att skapa ett diskussions underlag för Avdelningen för agrarhistoria, vid vilken författaren verkar, och där det finns funderingar på att bilda ett handledarkollegium. Undersökningen har visat att handledarkollegiet har många värden. Undersökningarna har redogjort för handledarkollegiets många ad-ministrativa, pedagogiska och sociala funktioner, och belyst de olika betydelser som det kan ha för handledarna och doktoranderna, liksom studierektorn, institutionsledningen och ämnesinstitutionen som helhet. Undersökningarna har också visat att handledarkollegiet kan ha olika funktioner och betydelser, beroende på hur det är organiserat

Voodoo Child

In this paper I examine the reasons on why some poor countries seem to achieve economic growth, while some others do not. Can we decide which country that will succeed beforehand, or is it simply a matter of policy? I take my starting point in the economist Jeffrey D. Sachs framework on why nations are failing in achieving economic growth, and apply those classifications on the comparative case of Haiti and the Dominican Republic to try to examine any divergences. The comparison between Haiti and the Dominican Republic is an interesting one. Not only do they share the island Hispaniola in the Caribbean, they also share a colonial heritage, years of political instability and being hosts of two of the most evil dictators Latin America ever has seen, Rafael Trujillo and Francois Duvalier. They also shared an economic development rate up until the 1960s, when something suddenly happened, and during the course of 50 years, Dominican Republic has almost tripled their BNP per capita while Haiti has halved theirs. My main purpose in this study is to analyze variables such as poverty, geography, fiscal policies, governance, culture, geopolitics, innovations and investments, demographics and emigration to see if they can explain the economic divergence between Haiti and the Dominican Republic. My results suggests that different policy decisions and bad governance are the main reason behind the divergence between these two countries

The post-pandemic city : covid-19 and its possible effects on urban planning in a Swedish context

Denna litteraturstudie undersöker om man bland forskare och experter håller det sannolikt att Covid-19 kan förväntas påverka nutida stadsbyggnadstrender då rådande pandemi medfört en högre grad av distansarbete samt potentiellt förändrade flyttmönster och boendepreferenser. Tidigare trender som på ett nationellt och globalt plan har varit aktuella är ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet med fokus på klimatet men pandemin kan ha belyst vissa krav om att framtida städers utformning måste prioritera folkhälsan, detta kan kollidera med den aktuella trenden förtätning. Med hjälp av bland annat översiktsplaner från Malmö, Göteborg och Stockholm går det att urskilja att täta, multifunktionella stadsdelar, utvecklade gång- och cykelnätverk samt grön infrastruktur är nutida trender. Dessa trender går även att finna internationellt och det är svårt om dessa trender kommer att förändras i och med pandemin. Vissa forskare och experter tror att dessa trender kommer få ännu mer fokus och ett fåtal tror att trender som utglesning kan förekomma. Det finns en rädsla för att de kontor som idag fyller stadskärnorna i samtliga av Sveriges storstäder kommer stå tomma men undersökningen kan inte urskilja om behovet av kontorslokaler kommer att minska efter pandemin. Dessa lokaler kan få andra syften eller ny design som främjar folkhälsan. När det gäller den framtida bostaden kan man se vissa flyttmönster som tyder på att storstadsregioner tappar invånare och att fler söker efter villor under pandemin. Men om detta är en ny grön våg eller en temporär trend går ännu inte att fastställa. Det enda man kan säga är att isoleringen till följd av pandemin har fått människor att omvärdera sin omgivning och behovet av grönytor.This study examines whether there are signs of change in the urban planning trends that were already prevalent before Covid-19 when the pandemic brought about a higher degree of remote work as well as potentially changed migration patterns and housing preferences. Previous trends that have been relevant on a national and global level are ecological, economic and social sustainability with a focus on the climate, but the pandemic may have brought to life certain demands that the future appearance of cities should promote public health as well, which may go against future plans about the ecologically sustainable alternative, densification. Using, among other things, overview plans from Sweden's three largest cities, it is possible to discern that the dense, multifunctional neighborhoods with developed pedestrian and bicycle networks and wellintegrated green infrastructure are growing trends. These trends can also be found internationally and it is difficult to say that these will change especially much with the pandemic. Some believe that these trends will gain even more focus, a few believe that they will lose some popularity. There is a fear that offices that today decorate the city centers in all major cities in Sweden will echo empty, but with what is presented in the study, it is not possible to distinguish whether the need for office space will decrease after the pandemic. These premises may also be given other purposes or new designs that promote public health. With regard to future housing, certain migration patterns can be seen that indicate that metropolitan regions are losing residents and that more people are looking for individual houses during the pandemic. But whether this is a new green wave or a temporary trend cannot be determined either. The only thing that can be said is that the pandemic has caused people to reevaluate their surroundings and the need for green spaces