"Vi är beslutsfattare och tvungna att ta beslut. Om vi är nöjda med det är en annan sak" : En analys av hur beslutsfattare i Österbottens välfärdsområde rättfärdigar obekväma beslut

Abstract

Den omfattande och uppmärksammade social- och hälsovårdsreformen som trädde i kraft 1 januari 2023 i Finland innebar en stor omstrukturering av välfärdsmodellen. Reformen innebar att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården samt räddningsväsendet gick från att tillhöra kommunerna till de 21 nybildade välfärdsområdena. Enligt tidigare studier väcker reformer ofta missnöje bland medborgare till följd av att de inte håller med i de beslut som fattats av beslutsfattarna. Att de som upplever sig ha förlorat på en reform är mer benägna att reagera än de som gynnats. Studier visar att beslutsfattare försöker undvika skuld när de behöver motivera beslut i samband med politiskt känsliga reformer. I system med flernivåstyrning, där staten genomför nedskärningar blir det mer tänkbart att förflytta skulden från statliga till regionala och lokala beslutsfattare. Att behöva fatta lämpliga beslut är inte alltid vare sig bekvämt eller något som belönas på kort sikt därför kan beslutsfattare använda sig av olika typer av skuldundvikande argumentationer för att minimera skuld över fattade beslut. Syftet med min avhandling var att analysera hur beslutsfattare i Österbottens välfärdsområde legitimerar obekväma beslut. Genom att ha samlat in 223 uttalanden från beslutsfattare har jag analyserat i vilken mån de använder sig av skuldundvikande argumentationer (ursäkter och rättfärdigande). Metod för avhandlingen är främst en kvantitativ innehållsanalys som kompletteras av en kvalitativ textanalys. Till följd av ett omfattande material ansåg jag att det var passande att använda mig av en kvantitativ innehållsanalys. Det skapades en kodbok där all insamlade data sammansattes för att sedan analyseras för att få fram vilka typer av skuldundvikande argumentationer som beslutsfattare i Österbottens välfärdsområde använder sig av. Studien kompletterades även med en kvalitativ textanalys för att göra djupdykningar i materialet för att underlätta processen att placera varje uttalande i rätt kategori för analysen. Resultatet av studien ger stöd för att beslutsfattare i Österbottens välfärdsområde använder sig av skuldundvikande argumentationer för att motivera obekväma beslut. Vidare påvisar resultaten att beslutsfattare använder sig främst av olika typer av rättfärdiganden. Genom en noggrannare analys visar resultatet att politiker använder olika typer av ursäkter i större utsträckning medan tjänstemän använder sig av olika typer av rättfärdiganden i större utsträckning. Resultaten tyder även på att det finns en skillnad i användningen av skuldundvikande argumentationer beroende på om personer ingår i något av de nuvarande regeringspartierna eller inte samt om beslutsfattarna är medlemmar i välfärdsområdesstyrelsen eller inte