Sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av patienter med hepatit C.

Abstract

Den vanligaste formen av hepatit som förekommer i Sverige är hepatit C. Människor som har hepatit C virus i blodet kan ofta vara missbrukare. Detta ger upphov till fördomar som oftast har negativ påverkan på både vårdpersonal och patienter samt försämrar omvårdnadskvaliteten. Hepatit C är en allvarig sjukdom. Rädsla för att bli smittad, fördomar, samt låg kunskapsnivå hos vårdpersonal leder till diskriminering av HCV positiva personer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av patienter med hepatit C. En kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet bestod av tio sjuksköterskor från två sjukhus i Skaraborg. Sjuksköterskorna svarade på elva frågor då de beskrev sina upplevelser av omvårdnad av HCV positiva patienter. Resultat visar tre kategorier och åtta subkategorier: medvetenhet om smittförebyggande (säkerhet, medmänsklighet, trygghet, behov av kunskapsutveckling), ökad sårbarhet hos patienterna (känslighet, utsatthet), olika synsätt hos kollegor (neutralitet, rädsla). I studien framkom det att sjuksköterskor upplever behov av kontinuerlig information om sjukdomen, men sambandet mellan bristande kunskaper och attityder till patienterna har inte påvisats. Majoriteten av sjuksköterskorna upplever sin omvårdnad av patienter med hepatit C som positivt, men konstaterar att det finns kollegor som diskriminerar de här patienterna.Hepatitis C is the most common type of hepatitis in Sweden. Hepatitis C is most common with drug addicts, due to this fact there is much prejudice to this illness. It influences negative actions and attitudes towards HCV positive people from nurses; it also deteriorates the quality of care provided to them. Hepatitis C is a dangerous illness. Fear of catching the infection from patients, the stigma attached to hepatitis C and poor knowledge about illness leads to discrimination of patients. The purpose of this study is to describe nurses' experiences regarding caring for patients with Hepatitis C. A qualitative interview method was used. Ten nurses from two hospitals in the Skara region were interviewed for the study. Nurses responded to eleven questions in which they described personal experiences of caring for HCV positive persons. There are three categories and eight sub categories in the results: consciousness about prevention of infection (certainty, fellowman, safety, requirement of knowledge’s development); greater patients' vulnerability (sensibility, exposure); different of views among colleagues (neutrality and fear). The results of the analysis show that nurses require continuous information about the illness, although no relationships between knowledge score and attitudes towards people with Hepatitis C were found. The majority of nurse's cared for there patients in a positive manner, although they had witnessed colleagues' discriminating towards patients with Hepatitis C