“...även den anhöriga får dela på gärningsmannens straff, men ute i samhället istället.” En kvalitativ innehållsanalys om anhöriga till våldsförbrytare.

Abstract

Vår studies syfte var att lyfta fram ett anhörigperspektiv på tillvaron efter att någon i dennes närhet gjort sig skyldig till ett våldsbrott. Centralt för studien är de anhörigas upplevelser i samband med händelsen. Resultat och analys byggde på en konventionell innehållsanalys av två bloggar författade av två mödrar vars söner begått mord. I vår studie har vi utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt och till stor del analyserat vårt material med hjälp av socialpsykologiska teorier. Vårt resultat visade att de anhörigas livsvillkor försämras markant i samband med det begångna brottet, främst är det den psykiska hälsan som försämras men också relationerna som den anhörige har. Studiens resultat visar även att de anhöriga får nya roller i samband med det begångna brottet, de är till exempel inte längre bara mamma till en son utan nu också “mamma till en son på anstalt”. Dessa nya roller innebär stora påfrestningar för de båda mödrarna som ständigt måste anpassa sig beroende på vilket sammanhang de befinner sig i. De kan i samband med händelsen inte längre vara sig själva utan måste hela tiden förställa sig för att undvika att bli dömda och isolerade