Skip to main content
Article thumbnail
Location of Repository

Unga män om heder och vanära - unga invandrarmäns tankar om heder och egna val

By Helene Eliasson

Abstract

Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har också skrivits ett flertal skönlitterära böcker i ämnet samt skildrats i massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/männen som förövare, vilket naturligtvis är fullständigt relevant utifrån de händelserna som har skildrats. Det är emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den här frågan, dels då de själva kan råka ut för hedersrelaterat våld och dels då de är bärare av denna kultur då de själva en dag kanske ska bli fäder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmän som berörs av s.k. hederskultur tänker kring, och deras föreställningar om, sina val och valmöjligheter, när det gäller kontroll av familjens heder och då framför allt sina systrar. De frågeställningar jag har använt mig av är: 1. Hur ser de unga männen på heder och rykte? 2. Hur lotsar sig killarna fram mellan sin tidigare kollektiva kultur och sin nya mer individualistiska och vilken valfrihet tycker de att de själva och andra killar har i mellanrummet mellan dessa kulturer? 3. Vilken betydelse har den mer traditionella manligheten i den kollektiva kulturen kontra den mer nyorienterade i detta sammanhang? Nyckelord: Heder, unga invandrarmän, maskulinitet, rykte och valmöjlighet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat tio unga män från s.k. hederskultur. Jag har använt mig av öppna intervjufrågor och svaren har organiserats utifrån valda teman. Litteraturinläsningen har till stor del skett parallellt med intervjuerna och under skrivandets gång. De unga män som jag har intervjuat är väl medvetna om de skillnader som råder mellan sin kollektiva ursprungskultur och den mer individualistiska svenska kulturen. En informant gör skillnaden att svenskar är mer fria medan de själva är bundna av kollektivets åsikter och normer. För andra kan den kollektiva kulturen istället medföra trygghet för individen. Det en individ gör faller tillbaka på övriga familjemedlemmar och kan förstöra hela familjens heder. Flickornas goda rykte är en förutsättning för att familjens heder ska bevaras intakt. Kontrollen av flickorna blir därför mycket viktig. Det får inte finnas minsta anledning till att ett rykte ska startas då detta, som en informant beskriver, riskerar få ett eget liv och skena iväg. Han beskriver ryktet som ett subjekt, en aktiv gärningsman, och familjen blir då ett offer för dess framfart och tvingas agera för att hindra det från att förstöra familjens heder. Pojkarna får ofta rollen som kontrollant gentemot flickorna. Pojkarnas medvetenhet över den skillnad som råder är ingen garanti för att de ska se sin egen roll i den s.k. hederskulturen. Istället anser de att den kontroll de utövar gentemot sin syster är för systerns bästa. Det är heller inte säkert att de ser att de ser att de har ett val huruvida de ska kontrollera sin syster eller inte. De beskriver hur familjen utsätts för påtryckningar av släktingar för att de ska göra det rätta för att bevara familjens heder. Då teorin om homosocialitet tillämpas i detta sammanhang hamnar därmed pojkarna i en situation där de ställs mellan det mer individualistiska samhället i Sverige och den mer kollektiva kultur som familjen bär med sig från sitt ursprungsland. De riskerar, om de bryter från rådande normer, att blir utesluten från den manliga gemenskapen och därmed att förlora de privilegier det för med sig att tillhöra denna gemenskap. Vad som då är ett fritt val är svårt att avgöra

Topics: heder, unga invandrarmän, maskulinitet, rykte, valmöjlighet
Year: 2008
OAI identifier: oai:gupea.ub.gu.se:2077/17904

Suggested articles


To submit an update or takedown request for this paper, please submit an Update/Correction/Removal Request.