A New Way to Vocal Embodiment : he Clarification of Characters through Characterization Principles, Points of Experimentation and Recordings

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur jag utifrån olika karaktäriseringsgrundtankar och experimenteringspunkter, samt analys av inspelningar från mina arbetspass kan förtydliga vokala karaktärers gestaltning. Utgångspunkten för undersökningen är mina egna experiment med min röst där jag under fyra arbetspass har arbetat med Franz Schuberts romans Erlkönig, en romans som genom sina fyra rollfigurer utmanar sångaren att kunna gestalta fyra helt urskiljbara karaktärer.Metoden för denna undersökning har baserats på en kvalitativ undersökningsmetod där jag med hjälp av inspelningar dokumenterat och analyserat min arbetsprocess. Varje karaktär har först fått unika karaktäriseringsgrundtankar baserat på sångens textliga och musikaliska material där jag försöker förstå karaktärens personlighet och känslor. De har sedan fått experimenteringspunkter baserade på karaktäriseringsgrundtankarna där jag undersöker hur olika sätt att sjunga respektive karaktärs musik påverkar tydligheten av deras karaktär.Mitt resultat visar att denna tredelade metod är mycket användbar för gestaltningsprocessen då den konkretiserar och utvecklar arbetet med rollkaraktärisering. Metoden visar sig vara mycket anpassningsbar då den baseras på det textliga och musikaliska materialet som sången och musiken erbjuder och gör det även möjligt att bättre förstå den egna konstnärliga processen.The purpose of this essay is to investigate how I can clarify the portrayal of vocal characters based on different characterization principles and points of experimentation, as well as analysis of recordings from my work sessions. The starting points for the investigation are my own experiments with my voice where I, during four work sessions, have worked with Franz Schubert’s lied Erlkönig, a song that through its four characters challenge the singer to be able to portray four completely distinguishable characters.The method for this investigation is based on a qualitative research method where I have documented and analyzed my work process with the help of recordings. Each character has first been given unique characterization principles based on the song’s textual and musical material where I try to understand the characters personality and feelings. They were then given individual points of experimentation based on their characterization principles where I examined how different ways of singing each character's music affect the clarity of their character.

Medan ovädret rasar : Hur svenska missionärer definierade och hanterade lidanden under det andra kinesisk-japanska krigets första år

This essay examines how Swedish missionaries in China defined and managed their own and others’ suffering between 1937 and 1940. The point of departure is that emotions constitute a part of history yet to be properly explored. Suffering is a complex transhistorical phenomenon consisting of context-dependent emotions that vary over time and space. The essay will therefore answer three questions. Firstly, ”What did the missionaries define as suffering?” Secondly, ”How did the missionaries perceive the Chinese population’s suffering?”, Thirdly, ”How did the missionaries cope with suffering?”. The analysis takes the form of a discourse analysis that, through the perspective of narrative, examines how the missionaries created their relationship with reality and, through this, exercised control over the occurrence of negatively associated emotions. By so doing, the study shows that the basic emotional control mechanisms – strategies, narratives, counter-feeling, practice – are shared with the previous emotional paradigm. The most notable difference between the emotional paradigms of the modern (i.e., the rational) and the early modern (i.e., the sensible) periods is the prevalence of emotion words. In the empirical material underlying this study, the missionaries tend to suppress displays of negative emotions. Furthermore, suffering tends to be viewed and managed through the use of varying religious narratives

Läsintresse i lågstadiet : En läromedelsanalys av två olika läromedel i svenskämnet

Studien analyserar läseböcker från två olika läromedel för svenska i grundskolans årskurs ett, Läsresan av Majema! (2019) och Robin av Sanoma utbildning (2018). Två kapitel ur vardera läromedel har valts ut för analys. Syftet med studien är att undersöka hur läromedlen är utformade för att främja elevers intresse för läsning. Studien utgår från ett multimodalt perspektiv och den interpersonella metafunktionen som kommer från teorin systemfunktionell lingvistik (SFL). I analysen används multimodala verktyg och ett antal markörer från den interpersonella metafunktionen för att analysera läromedlens texter. Resultatet av analysen visar att läromedlen använder multimodala verktyg och interpersonella markörer, som vidare kan främja läsintresse och läsmotivation. Vissa verktyg och markörer används ibland i olika utsträckning av läromedlen och bidrar till att de i viss mån skiljer sig åt

Fotboll - mer än bara en sport? : En kvalitativ studie om gemenskap bland fotbollssupporters

In today’s individualized society, many people seek belonging and community. Football has therefore become an important gathering point and a place to find this sense of community. Many football supporters choose to actively participate in supporter groups to show their support for the team, which often involves emotional commitment and long-term relationships. In this study, we aim to challenge the current stereotypes in society about football supporters by examining their role from a different perspective. The study analyzes the respondents' own experiences and perceptions of community within their supporter group. Based on qualitative interviews with football supporters from different supportergroups, this study highlights the similarities and differences between supporter groups, as well as the processes that may contribute to a sense of community. The study's results show, among other things, that setbacks strengthen the sense of community and that supporters with strong dedication come together. Additionally, supporter groups are united through an “us against them” mentality, where solidarity within the group is fostered by shared enemies. An additional significant finding was that football serves as a form of escapism from the everyday realities for the respondents. The study will also highlight some differences. This research provides a deeper perspective on supportership and its community.I dagens individualiserade samhälle söker många individer efter tillhörighet och gemenskap. Fotbollen har därmed blivit en viktig samlingspunkt och en plats att finna gemenskap. Många fotbollssupportrar väljer att aktivt delta i supportergrupper för att visa sitt stöd för laget, vilket ofta innebär känslomässigt engagemang och långvariga relationer. I följande uppsats avser vi att utmana de nuvarande stereotyperna som finns i samhället kring fotbollssupportrar genom att undersöka deras roll ur en annan synvinkel. Studien analyserar respondenternas egna upplevelser och erfarenheter av gemenskap kopplat till supportergruppen. Denna studie, som baseras på kvalitativa intervjuer med fotbollssupportrar från olika supportergrupper, visar likheter och skillnader mellan supportergrupperna samt vilka processer som kan tänkas bidra till gemenskapen. Studiens resultat visar bland annat att motgångar stärker gemenskapen och att de supportrar med ett brinnande engagemang sluts samman. Dessutom enas supportergrupper genom "vi mot dem"-känslan, där solidaritet främjas inom gruppen av gemensamma fiender. Ett ytterligare intressant fynd är att fotbollen blir en verklighetsflykt för respondenterna. Studien kommer även att mynna ut i en del skillnader. Skillnaderna mellan supportergrupperna är bland annat att mindre supportergrupper tenderar att uppleva starkare gemenskap. Dessutom är den geografiska distansen något som stärker engagemanget för klubben och kopplingen till hemstaden. Studien bidrar med ett djupare perspektiv på supporterskapet och dess gemenskap

IgA Nephropathy : Comorbidities and Prognosis - Registry-based Studies

This thesis investigates the associations between IgA nephropathy (IgAN), a common form of primary glomerulonephritis, and several health outcomes including inflammatory bowel disease (IBD), cancer, infections, and the reliability of biopsy data from the Swedish Renal Registry (SRR). In a population-based cohort study of 3,963 IgAN patients and 19,978 controls, IgAN was linked to a significantly higher risk of both future and preceding IBD diagnoses. IBD also increased the risk of developing end-stage renal disease (ESRD) in IgAN patients, underscoring the importance of monitoring gastrointestinal comorbidities in this population. Another cohort study of 3,882 IgAN patients examined the association between IgAN and cancer. An elevated cancer risk was identified, but only in patients who progressed to ESRD, suggesting that the increased cancer incidence is related to advanced kidney disease rather than IgAN itself. A third study explored the frequency of infections in IgAN patients, revealing a higher incidence of infections and increased antimicrobial use compared to both the general population and sibling controls. The study highlighted a marked risk of sepsis, emphasizing the need for proactive infection prevention in IgAN management. Finally, validation of biopsy data from the SRR demonstrated a high positive predictive value (95%) for IgAN diagnosis. This reinforces the reliability of the SRR as a valuable tool for future research on IgAN. Together, these findings contribute to a deeper understanding of IgAN’s broader clinical implications, and the potential risks associated with its progression

Innovation for Inclusion : True inclusion requires rethinking who education is for, how it is delivered, and whose knowledge counts

Special issue Innnovation for Inclusion overview

Att uppleva ett nytt samhälle som flyktinginvandrare : En kvalitativ studie om utmaningar och möjligheter i integrationsprocessen

The integration of refugees in Sweden has for a long time been a debated and socially relevant subject. The topic of integration has been a leading political question, but it has often been dealt with without the regard of the voices that experience it themselves. The aim of this study is to examine how refugees experience and manage the integration in Swedish society. By analyzing the refugees own experiences of the integration in Sweden a more nuanced perspective on the question can be recognized, through the view of individuals that have experienced this process themselves. This study is based on qualitative interviews of refugees in Sweden and applies Jose Alberto Diaz integration theory together with Link and Phelan stigmatization theory as the theoretical framework. The results from the interviews show that stigma is a common experience during the initial stage of integration, which contributes to feeling excluded and feeling different in comparison to the majority of society. Furthermore it appears that social networks and the essential support from agencies have a positive effect on integration, which has contributed to an increased feeling of security and solidarity with society.Integrationen av flyktingar i Sverige har under en lång period varit ett omdiskuterat och samhälleligt relevant ämne. Frågan om integration har varit en central politisk fråga, men den har ofta behandlats utan att ta hänsyn till rösterna som själva genomlever den. Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktinginvandrare upplever och hanterar integrationen i det svenska samhället. Genom att analysera flyktinginvandrares egna erfarenheter av integrationen i Sverige möjliggörs ett mer nyanserat perspektiv på frågan, sett utifrån individers synvinkel som själva genomgått processen. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av flyktinginvandrare i Sverige och tillämpar Jose Alberto Diaz Integrationsteori samt Link och Phelan stigmatiseringsteori som teoretiskt ramverk. Resultaten från intervjuerna visar att stigma är en vanlig upplevelse under integrationens inledande skede, vilket bidrar till känslor av utanförskap och en känsla av att vara annorlunda jämfört med majoritetssamhället. Vidare framkommer det att sociala nätverk och myndigheternas väsentliga stöd har en positiv påverkan på integrationen, vilket bidrar till ökad känsla av trygghet och samhörighet med samhället