The Creation of Systematic Special Needs Understanding Educational Program in Private Elementary Schools (2nd Report) ─ Verification of the Effects on the Program ─

本研究は，授業前後に児童に実施したアンケートの分析を通して，Ｋ小学校における障害理解教育プログラムの効果の検証と今後の改善点を明らかにすることを目的とした。授業前後で障害理解教育アンケートの平均得点を比較した結果，障害理解の発達段階を踏まえ，第１段階：気づきの段階として「障害のある人々との関わり」，第４段階：態度形成段階として「交流及び共同学習の実施」が有効であることが示唆された。今後の改善点として，適切な事前学習の検討や対象障害種別に特化したアンケート項目の作成などが挙げられた。This study was clarified the effectiveness and future improvement of special needs understanding educational program in K elementary school through the analysis of the questionnaire was carried out before and after class to target children. As the results of a comparison of the average score of special needs understanding educational program questionnaire before and after class, based on the developmental stage of understanding for disabilities, it was suggested that the implementation of exchange activities and collaborative learning for the purpose of attitude formation is effective. As future improvements, we will consider the appropriate prior learning, and create a questionnaire that specializes in the type of disabilities

En skola för allaというスローガンとスウェーデンの学校教育 ─知的障害児のための養護学校の児童生徒のインテグレーションをめぐる歴史的展望─

SAMMANFATTNING Detta arbetet handlar om barn med intellektuell funktionsnedsättning och deras integrering i grundskola.. Syftet med denna studie är att se hur läget ser ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning ur integreringsperspektiv. I Sverige talar man i lagstiftning oftast om “en skola för alla”. Men är det sant? Om skolan inte uppfyller mottot “en skola för alla”, varför är det så? Hur ser det ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning både i går och idag? “En skola för alla” är ett av målen som man strävar efter. Ur historisk synvinkel får man se utvecklingen angående skolplikt efter att den grundläggande obligatoriska skolan. Folkskola infördes 1842. Sexårig skolplikt infördes som den allmänna skolplikten 1882. Sedan följde skolplikten för döva barn 1889 och blinda barn 1896. Men barn med svåra rörelsehinder och barn med intellektuell funktionsnedsättning var undantagna längre. Så sent som på 1960-talet infördes skolplikt för barn med rörelsehinder och barn med intellektuell funktionsnedsättning. “En skola för alla” betyder att alla barn och ungdomar har rätt till ett optimalt och likvärdigt lärande och utveckling. Detta oberoende av vilka förutsättningar man har. Men barnen med funktionshinder särskildes och/eller avskildes i skola många decenier. Särskilt för barn med intellektuell funktionsnedsättning är det fortfarande svårast att integreras i vanliga skolan. Slutligen redgörs för dagens trend och debatt angående integreringen av barn med intellektuell funktionsnedsättning. När man tänker på att realisera idéerna t.ex. demokrati, integritet, männskliga rättigheter i vårt samhälle, är denna fråga omkring för “alla” oerhört viktig att diskutera. Fortfarande finns särskolan kvar som alternativ skolform.スウェーデンの基礎学校における，知的障害児のインテグレーションの進捗の過程を歴史的に展望する。「すべての人が通うひとつの学校」（en skola för alla）というスローガンは，実態としての基礎学校において，どこまで実現されているか。1842年の民衆学校の創設以来，就学義務の対象となる児童・生徒を拡大する歴史的過程が存在する。ろうの児童・生徒は，1889年に，視覚障害の児童・生徒は，1896年に，それぞれ，義務教育の対象となった。肢体不自由の児童・生徒および知的障害の児童・生徒は，1960年代になって義務教育の対象とされた。ノーマライゼーションの方法として始まったインテグレーションは，1970年代に「場の統合」から「個の統合」へと発展し，やがて，1990年代にはインクルーシブ教育へと成熟していく。知的障害をもつ児童・生徒を，基礎学校に統合していくことが，en skola för allaというスローガンの実現にとっての試金石となる

Improvement and Practice of Scientific Inquiry to Increase the Students’ Scientific Thinking ─ Focused on the Acquisition of Process Skills ─

本研究において，プロセス・スキルズの習得を通して生徒の科学的思考力が高まるかを検討した。実践に先立ち，中学校理科第２学年の粒子領域の実験を習得できるプロセス・スキルズが多く含まれる探究活動に改善した。その結果，以下の２点が明らかになった。（１）科学的思考力を構成する「解決方法を立案する能力」と「結論を出す能力」の２つの能力が有意に向上した。（２）一部の下位プロセスは一度の実践では習得されなかった。今後の課題は，科学的思考力を構成するその他の能力もプロセス・スキルズの習得を通して高まるかを検証することである。In this study, the authors examined whether the students’ scientific thinking would increase by acquiring process skills. The improved scientific inquiry was practiced by the 2nd grade of lower secondary school science. The results were the following: （1） “The ability to draft the solution” and “the ability to give the conclusion” constituting the scientific thinking increased significantly. （2） Some process skills were not acquired by one practice by students. The future problem is to inspect whether other abilities constituting the scientific thinking will increase by acquiring process skills