Att bli människa: barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880–1910 / Maria Andersson

-

"Det kunde lika gärna ha hänt idag." Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna / Mary Ingemansson

-

Inledning

Makt, censur och förtryck utgör teman i föreliggande nummer av Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning. Och sammanbundna på detta sätt ger samtliga onekligen ett mycket negativt avtryck. Det är ordet förtryck som bestämmer detta. Men låt mig för en stund fundera kring begreppen makt och censur i samband med litteratur för barn och unga. När en maktställning missbrukas så resulterar det allt som oftast i någon form av förtryck. Men att ha makt kan å andra sidan också vara att tilldelas ett ansvar. Den ställningen får våra valda politiker och det är också en roll som vi får som föräldrar. Att ta ansvar för sina barn kan vara att skydda dem eller att uppmuntra dem. Och då kan makten användas positivt. Samhällsansvar resulterar i behov av lagstiftning

”Se så söt du blir i den här.” Maktkamp, generation och genus i Carin och Stina Wirséns bilderböcker

Mia Österlund diskuterar, ur genus- och generationsperspektiv, det visuella och verbala paradigmet för maktkamp, som det uttrycks i några bilderböcker av Carin och Stina Wirsén

En bok om flickor och flickforskning. / Red. Anna-Karin Frih och Eva Söderberg

-

¨Naturalist, historiker, moder: Mathilda Mallings paratextuella strategier

During the more than forty years of her career, Mathilda Malling (1864– 1942) wrote books for children and adults as well as texts in different genres. Her oeuvre provides an example of the strategies used by female authors to achieve publication in a male-dominated literary field, as well as how the critics reacted when women transgressed the boundaries of what was acceptable in terms of style and subject matter. Through an analysis of Malling’s paratextual strategies and choice of narrative situation, this article aims to show how ideas about gender, genre and authority produced differing restrictions and opportunities for authors when writing for children and adults. Both in her paratexts and in her choice of narrator, Malling played with various notions about the author, using them to stage different artistic identities such as naturalist, historian or mother. In the prefaces of her adult novels, she authorized her narratives through references to claims about the truth, objectivity and an expert’s knowledge. The preface to her book for young readers, in contrast, highlighted everyday life, the author as a member of a family, and children. Her tone of voice was affectionate and light, and far less serious than when she was prefacing adult literature. This aesthetics of the quotidian and of intimacy was further staged in her children’s literature in terms of the situation of the narrator

Tendenser i samtida barn- och ungdomslitteraturforskning

Futurismens kraftverk, en pojkes hemliga läshunger, barntidningens bortglömda historia – det utgör några smakprov ur föredragen från konferensens första dag som ägnades åt forskningen. Fem presentationer av pågående forskning följdes av en mer allmän diskussion av tendenser och frågeställningar inom den samtida svenska barn- och ungdomslitteraturforskningen. Boel Westin fungerade som moderator under diskussionen. D