Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur människor som är
permitterade till följd av coronakrisen upplever och hanterar väntan och osäkerhet i en av de
största kriserna Sverige ställts inför i modern tid.
Frågeställningarna lyder:
Hur upplever permitterade till följd av coronakrisen förändring av tidigare
tidsstrukturer?
Hur hanterar permitterade till följd av coronakrisen de nya omständigheterna?
Hur ser permitterade till följd av coronakrisen på framtiden?
Metod och material: Kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Det empiriska
materialet för studien har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer.
Huvudresultat: Studien har bidragit med en förståelse om hur plötsligt avbrott av tidigare
tidsstrukturer upplevs och hanteras på olika sätt beroende på hur föreställningar om framtiden
påverkas. Utifrån det empiriska materialet kan det förstås att den socialt organiserade och
kontrollerade tiden inger känslor av förutsägbarhet för framtiden, stabilitet i nuet, och även ger
värde åt den individuellt organiserade och kontrollerade tiden. Sociala jämförelser,
förväntningar och hopp om framtiden har effekter på hur respondenterna upplever sin
levnadsstandard under krisen. Så länge som väntan upplevs som meningsfull är respondenterna
i studien villiga att vänta på en framtid som de än inte vet hur den kommer se ut
