Automatlarm kan rädda många liv och har hjälpt räddningstjänsten att göra nödvändiga insatser på plats, även om fördelarna är många finns det larm som inte är befogade och som orsakar kostnader för samhället. Syfte med den här studien är att genom intervjuer diskutera kring automatlarm, dess för- och nackdelar och genom litteraturstudier analysera olika ingående parametrar. Material och metod: Studiens uppbyggnad baseras på litteraturstudier och intervjuer av chefer och brandmän inom räddningstjänsten. Intervjun var anonym och inkluderade tre brandmän och tre högt uppsatta personer från Räddningstjänsten Stor Göteborg, Räddningstjänsten Syd och Luleås Räddningstjänst. Gemensamt för metoderna är avtalsskrivningar och den avgift som tas för uttryckning vid automatiska automatlarm. Trots kostnader för automatiska brandlarm är närvaron av ett sådant larm effektiv vid bränder till skillnad från om det hade varit frånvarande. Till exempel har räddningstjänsten i Göteborg, en metod baserad på ett tidigare projekt, uppföljningar av automatiska larm. Men dessa metoder ser annorlunda ut i andra regioner eller distrikt. I Luleå tecknar man avtal med alla anläggningsägare. Räddningstjänsten Syd har larmlagring och följer upp sina larm samtidigt som de särskiljer detektorlarm. Slutsatsen är att räddningstjänsterna har olika metoder när det gäller översyn och nya metoder utarbetas allteftersom för att effektivisera och minimera de automatiska brandlarmen.Automatic alarms have saved many lives and have helped the emergency services to make the necessary efforts in place, although there are many benefits, there are alarms that are not justified and that cause costs for the society. The aim of this study is to, through interviews, discuss about automatic alarms and its advantages and disadvantages and through literature studies analyze different input parameters. Material and method: The study's structure is based on literature studies and interviews of high-ranking persons and firefighters in the rescue services. The interviews were anonymous and included 6 interviews, three firefighters and three high ranking officers from the Rescue Service Gothenburg, the Rescue Service South and Luleå Rescue Service. Common to the methods are contractual signatures and the fee charged for expressing automatic alarms. Despite the cost of automatic fire alarms, the presence of such an alarm is effective in case of fires unlike if it had been absent. For example, the Rescue Service in Gothenburg, a method based on a previous project, has follow-ups of automatic alarms. But these methods look different in other regions or districts. In Luleå, you sign an agreement with all facility owners. The Rescue Service South has alarm storage and monitors alarms at the same time as they separate detector alarms. The conclusion is that the emergency services have different methods when it comes to review and new methods are devised as they are made to improve and minimize the automatic fire alarms
