Lunds universitet/Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet
Abstract
Due to today’s climate changes, the risk of flooding is increasing, both caused by rising sea levels and as a consequence of heavy rainfall. Urban environments are largely consisting of impermeable surfaces, unable to permeate large amounts of water in the event of a flooding. In the scope of this work, the aim has been to map the social network of actors involved in flood management in Gothenburg, Sweden, and to analyse the effects of the network structure in urban planning risk management. The study is a part of the multidisciplinary project SUrF – Sustainable Urban Flood Management. The mapping of actors has been conducted through an interview study with individuals involved, responding to questions regarding their working relationships with other actors engaged in flood risk management. The interviews resulted in visual representations of these social networks, where structures on different societal levels were ascertained. A lot of the work on flood risk management is conducted on the local level within the municipality, and the connections branching out from this organisation type is perceived by the authors of this report as few.Klimatförändringar medför ökad risk för översvämningar och kustnära Göteborg är särskilt utsatt. Aktörerna som arbetar med att hantera översvämningsrisker bildar ett socialt nätverk och hur det ser ut kan få stora effekter för riskhantering i samhällsplaneringsprocessen. Via examensarbetet har det nu gjorts försök att kartlägga och analysera effekterna av detta nätverk. Förändringar i klimatet orsakar ökade regnmängder och förhöjda havsnivåer, vilket kan hota både såväl materiella tillgångar som människors liv och hälsa. Individer från en mängd olika organisationer är involverade i att förebygga översvämningsrisker, både genom att förhindra att översvämningar sker och genom att begränsa konsekvenserna. Kartläggningen av dessa individer har resulterat i ett nät som illustrerar de kontaktvägar och det utbyte som sker inom Göteborg i översvämningsfrågan. Stora delar av nätverket utgörs av representanter på kommunala förvaltningar, och det är också kommunen som anses ha störst roll i frågan. Inom kommunen tycks utbytet vara relativt omfattande, men kontakter ut mot andra organisationer, till exempel mot länsstyrelsen Västra Götaland, är avsevärt glesare. Utöver kommun och länsstyrelse är representationen från andra organisationer låg, vilket kan vara problematiskt då viktig kompetens på såväl lokal, regional och nationell nivå inte når personerna som arbetar med översvämningar i Göteborg. Täta kopplingar indikerar starka sociala band, som kommer att bestå över tid oavsett förändringar i den dynamiska omgivningen. Några får aktörer är mycket viktiga i nätverket, och dess roller anses viktiga att värna om. Utbytet inom nätverket idag tycks framförallt bestå av information, vilket tyder på att problematiken med översvämningar fortfarande till stor del är i utredningsstadiet och att faktiska åtgärder inte implementeras ännu. Studien syftade till att kartlägga individer som arbetar med översvämningar i Göteborg, för att sedan kunna identifiera eventuella problemområden och diskutera dess effekter inom planeringsprocessen för samhällets hantering av frågan. Genom att uppmärksamma dessa problemområden kan de lättare adresseras. Kommunikation är en nyckelkomponent inom kunskapsutbyte och utveckling, inte minst i risksammanhang och samhällsplanering
