Lunds universitet/Avdelningen för Teknisk vattenresurslära
Abstract
Due to climate change more extreme precipitation is expected to strike the constantly growing cities around the world. Urbanization along with densification of urban areas magnifies the impact of heavy rainfall. These two processes have increased the amount of hard surfaces that prevent precipitation to naturally infiltrate, and therefore result in larger amount of surface runoff that must be diverted in order to prevent urban flooding. Conventional urban drainage are not adequate in a changing climate. New, more robust and flexible systems that mimic processes of the hydrological cycle are needed to give urban environment more resilience to urban flooding. Since there is a high demand of surfaces in urban areas, such systems must be multifunctional and integrate well. In order to create these types of systems new approaches must be found through collaboration between the different professions working within the urban arena at the early stages of the planning process. The aim of this study is to convey the magnitude of the solutions that may be required in order to prevent urban flooding, and to explore how they can affect the urban environment. To illustrate this a case study is performed in an urban area particularly exposed to urban flooding. The purpose of the case study is to investigate what kind of climate adaption measures can be taken in an already existing urban area. It is also to propose possible solutions that could be implemented based on the prerequisites of the area itself, and to evaluate these solutions based on how much runoff they can store, and what other qualities they can bring to the urban environment. To present the solutions mitigating efficiency against urban flooding, a visualization tool based on a conceptual model is developed. The visualization tool aims to facilitate communication and to help transprofessional work in the course of climate adaption. The case study shows that it can be difficult to find space for larger chains of solutions for runoff detention in an already existing urban area. It is also found that areas adapted to temporarily store surface runoff can detain considerable volumes of runoff while offering multifunctionality and improving the quality of the urban environment.Klimatförändringen medför att allt mer frekventa och kraftiga skyfall belastar den ständigt växande staden. Urbaniseringen tillsammans med förtätningen av stadsmiljöer har lett till att sådana regn får allt större konsekvenser. Detta beror på den ökade andelen hårdgjorda ytor som hindrar nederbörd från att naturligt infiltrera. Istället bildas större volymer ytavrinning som måste ledas bort för att förhindra uppkomsten av urbana översvämningar. De traditionella dagvattensystemen är inte anpassningsbara vilket krävs i ett föränderligt klimat. Därför behövs nya, flexibla system som återskapar naturens buffringsförmåga och på så sätt ger stadsmiljön motståndskraft. Robusta, öppna lösningar som tål varierande påfrestningar gör anspråk på markyta. För att sådana lösningar ska fungera i stadsmiljö krävs att de integreras väl och att har flera funktioner med tanke på den kamp om ytor som råder i staden. För att kunna skapa sådana lösningar krävs nya förhållningssätt och transprofessionell samverkan tidigt i planeringsprocessen. Syftet med studien är att förmedla magnituden av de lösningar som kan krävas för att motverka urbana översvämningar i befintlig stadsmiljö, och att undersöka på vilket sätt de kan påverka stadsmiljön. För att illustrera detta har en fallstudie genomförts på ett översvämningsdrabbat stadsområde i Malmö. I fallstudien undersöks områdets möjligheter till implementering av klimatanpassningsåtgärder. Områdets förutsättningar ligger till grund för ett lösningsförslag, där lösningarna utvärderas med avseende på fördröjningsvolym och inverkan på stadsmiljön. För att redovisa lösningarnas effektivitet som skydd mot urbana översvämningar utvecklas ett visualiseringsverktyg baserat på en konceptuell modell. Verktyget syftar även till att underlätta kommunikation kring erforderliga klimatanpassnings-åtgärder vid transprofessionellt arbete VA- och stadsplanerare emellan. Fallstudien har visat att det kan vara svårt att hitta utrymme för större, sammanhängande fördröjningslösningar i en redan befäst stadsmiljö. Det har framkommit att punktinsatser i form av anlagda översvämningsytor kan erbjuda både en ansenlig fördröjningsvolym samtidigt som de kan ges fler funktioner och bidra med kvaliteter i stadsmiljön.KAN SAMHÄLLET GÖRAS MINDRE SÅRBART FÖR URBANA ÖVERSVÄMNINGAR SAMTIDIGT SOM STADSMILJÖNS KVALITET HÖJS? Den pågående klimatförändringen medför att större mängder regn faller oftare och under en kortare tid. När dessa kraftiga regn drabbar allt tätare och mer hårdgjorda städer kan översvämningar uppstå eftersom städerna inte är rustade att hantera så stora regnmängder. Städerna är särskilt sårbara då människor, byggnader, infrastruktur och andra ekonomiska värden kan skadas vid översvämning. Därför är det viktigt att arbeta med klimatanpassning för att minska effekterna av extrema regn genom att bygga mer motståndskraftiga stadsmiljöer. Den hårdnande kampen om utrymme i stadsrummet gör också att flera behov behöver tillgodoses på samma yta, och det behöver därför ställas krav på att klimatanpassningsåtgärder bidrar till fler kvaliteter till stadsmiljön för att de ska få genomslag. Människors inflyttning till städer gör att mer mark bebyggs med bostäder, vägar och parkeringar. På så sätt omvandlas det som en gång var mjuka gräsytor till hårdgjorda ytor. Dessa hårdgjorda ytor släpper inte igenom regnvatten utan orsakar istället att en större mängd regnvatten rinner av ytan och måste ledas bort för att förhindra översvämning. Traditionellt har avledningen skett genom ledningar under marken. Deras kapacitet är däremot begränsad vilket gör att ledningsnätet inte kan hantera den ökade mängden ytavrinning som följer vid kraftigare skyfall. Därför behövs det större, öppna och mer flexibla lösningar för att ta hand om den ytavinning som följer av ett förändrat klimat och växande städer. Dessa öppna lösningar behöver, till skillnad från ledningsnätet, göra anspråk på markyta vilket kan skapa intressekonflikter då det råder platsbrist och därmed konkurrens om de ytor som finns i våra städer. Det är många professioner som vill driva igenom sina behov och funktioner på samma yta, som till exempel stadsplanerare, arkitekter, politiker och nu också VA-planerare. Det gör att lösningar som ska motverka översvämningar måste ha fler funktioner, vara multifunktionella, om de ska vara attraktiva nog för att byggas. Det kan exempelvis vara en nedsänkt skatepark som vid kraftiga regn tillåts översvämmas, eller en grönyta som i vanliga fall används som rekreationsområde. För att skapa sådana lösningar krävs god kommunikation och samarbete mellan de olika professionerna så tidigt som möjligt, innan översvämningen är ett faktum. En fallstudie har genomförts på det översvämningsdrabbade stadsområdet Söderkulla i Malmö. Baserat på områdets förutsättningar analyserade ur både VA-planerares och stadsplanerares perspektiv, föreslås en rad åtgärder som syftar till att öka områdets motståndskraft vid extrema regn. Åtgärderna utvärderas ur de båda professionernas synvinkel. Dels med avseende på hur mycket regnvatten de kan magasinera, och dels med avseende på deras inverkan i stadsmiljön. Lösningarnas effektivitet som skydd mot översvämningar redovisas som deras förmåga att magasinera regnvatten i ett visualiseringsverktyg som innehåller platsspecifika översvämningsscenarier. På så sätt skapas enkelt en förståelse för magnituden av de åtgärder som kan krävas för att motverka översvämningar i området. Verktyget underlättar på så sätt kommunikation mellan VAplanerare och stadsplanerare då man diskuterar vad som krävs av stadens ytor och hur man på bästa sätt kan samverka för att nå ett gemensamt mål. Genom fallstudien har det framkommit att det kan vara svårt att hitta plats för större och sammanhängande magasineringslösningar i en redan bebyggd stadsmiljö. Fallstudien visar att punktinsatser i form av anlagda översvämningsytor kan vara ett bra alternativ för att skapa lösningar som har större magasineringsförmåga samtidigt som de kan vara multifunktionella och bidra med kvaliteter till stadsmiljön
