Kommunikatören som meningsfacilitator – Kommunikatörens strategiska arbete med kommunikation

Abstract

Denna studie undersöker problematiken med den begränsade kunskap om vad kommunikatörer gör när de arbetar strategiskt med kommunikation. Problematiken innebär att strategisk kommunikation har karaktären av en ”svarta lådan”- teori. Genom en kvalitativ fallstudie av två fallorganisationer inom offentlig sektor har jag genom att göra kvalitativa intervjuer studerat vad kommunikatörer gör när de arbetar strategiskt med kommunikation, vad som möjliggör och begränsar kommunikatörernas strategiska kommunikationsarbete samt vilka konsekvenser deras strategiska kommunikationsarbete får för organiseringen och organisationerna. Resultatet pekar på att strategisk kommunikation som praktik börjar institutionaliseras i fallorganisationerna. Vidare visar studien att kommunikatörernas strategiska kommunikationsarbete innebär att de agerar meningsfacilatorer i sina organisationer genom att koppla strategi med vardaglig praktik och vice versa, omvärldens förväntningar med organisationens grundläggande mission, vision och mål och vice versa. Det strategiska kommunikationsarbetet resulterar i att organisationen förtydligas och görs meningsfull för aktörerna som deltar i den sociala konstitueringsinteraktionen.This study examines the problem regarding the limited knowledge about what communicator’s do when working strategically with communication. The problem results in strategic communication gaining the characteristics of a “black box”- theory. Through case studies and qualitative interviews in two public organisations I have studied what communicator’s do when working strategically with communication, what enables and limits communicator’s strategic communication practice, and what consequences their strategic work with communication has to the process of organising and the organisations. The results indicate that strategic communication as practice is starting to become institutionalized in the case organisations. The study also indicate that the communicator’s when working strategically act as sensefacilitators by connecting strategy with everyday practice and vice versa, the environmental expectations with the organisations mission, vision, goals, and vice versa. The practice of strategic communication results in a clarification of the organisation and a sensegiving to the stakeholders participating in the social constitution of the organisation