The aim for this study was to examine the meaning constitution of elderly depression among self-identified elders and general practitioners (GP’s) in Sweden. An additional aim was to investigate possible juxtapositions of their life-worlds. The research question was stated as follows: How is meaning constituted around the concept of elderly depression among self-identified elders and GP’s in primary care? Open interviews were recorded and transcribed. A phenomenological analysis with focus on the singularity was conducted using a method based on MCA-Minerva. The perspective of the self-identified elder consisted of eleven areas of meaning constitution among which lacking social network, bodily functions and society was thought of as a negative influence on depression and social connection was seen has having a positive effect on the well-being. Ten areas of meaning constitution were found in the life world of the GP. Lacking social network, difficulties for GP’s and the hidden depression were areas of constitution influencing the meaning of elderly depression among the GP’s. The singular perspective was validated through the remaining informants’ narrative. The outcome indicates a fragmented conception of depression held by the GP, whereas the elderly conceive depression as state involving the totality of the life situation.Studiens syfte var att undersöka konstituering av mening kring äldredepression bland självidentifierade äldre och primärvårdsläkare i Sverige. Ett ytterligare syfte var att urskilja möjliga skärningspunkter mellan deras livsvärldar. Frågeställningen var följande: Hur konstituerar primärvårdsläkare och självidentifierade äldre mening kring begreppet äldredepression? Hur förhåller sig dessa perspektiv till varandra? Öppna intervjuer spelades in och transkriberades. En fenomenologisk analys genomfördes med utgångspunkt i singulariteten med hjälp av MCA-Minerva. Elva konstitueringsområden framkom hos de självidentifierade äldre, varav brist på social samvaro, kroppsliga funktioner och samhället var negativt värderade. Social samvaro ansågs ha en positiv inverkan på måendet. Tio konstitueringsområden urskiljdes i läkarens livsvärld. Brist på samhörighet, svårigheter för läkaren och den dolda depressionen influerade bland annat meningskonstitueringen kring äldredepressioner hos läkaren. Det singulära perspektivet validerades genom de övriga deltagarnas narrativ. Resultaten indikerar ett, från läkaren, fragmenterat och delvis motsägelsefullt meningskonstituerande kring äldredepressioner, emedan den självidentifierade äldre ser depression hos äldre som ett tillstånd orsakat av livssituationens totalitet
