Syfte: Syftet är dels att analysera hur Nasdaq OMX Stockholm AB:s övervakning av noterade företag står i relation till diskussionen kring överflödiga upplysningar i de finansiella rapporterna. Syftet är även att utifrån empiri analysera hur Nasdaq OMX Stockholm AB, revisorer och företag resonerar kring upplysningskraven i IAS 36:134 och vilka konsekvenser resonemangen kan medföra i redovisningen samt för intressenter. Metod: Vi har valt ett kvalitativt perspektiv på uppsatsen för att undersöka hur de olika parterna resonerar. Utifrån detta genomförde vi intervjuer med en övervakare vid Nasdaq OMX Stockholm AB, revisorer, företag samt en analytiker. En stor del av underlaget i uppsatsen har sin grund i Nasdaq OMX Stockholm AB:s årliga övervakningsrapporter. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen utgår från IAS 36:134. Teorin inleds med en definition av goodwill och nedskrivningsprövning. Därefter ges en introduktion till IASB:s kvalitativa egenskaper. Sedan redogörs för redovisningsteorierna positiv redovisningsteori samt institutionell teori. Detta följs av en redogörelse för diskussionen om överflödiga upplysningar. Empiri: Empirin utgörs av data som intervjuerna har resulterat i. Intervjuerna syftar till att utröna respondenternas åsikter kring valt ämne. Resultat: Ett alltför teoretiskt regelverk verkar leda till svårigheter för företagen att uppfylla det som upplysningarna syftar till. Det tycks delvis bero på företags ovilja att upplysa om känslig information i kombination med en låg efterfrågan från intressenter. Revisorer vill att företagen ska lämna mer upplysningar, men incitamentet till att påverka företagen kan vara bristande. Inkonsekvensen mellan teori och praktik tycks vara en anledning till att överflödiga upplysningar riskerar att uppstå. Nasdaq OMX Stockholm AB:s ”påpekanden” kan riskera att påverka företagen att inkludera, enligt företaget, oväsentliga upplysningar.Purpose: The purpose of this essay is to analyze the Issuer Surveillance Nasdaq OMX Stockholm AB’s surveillance of companies, in relation to the discussion on disclosure overload. The purpose is also to analyze how Issuer Surveillance Nasdaq OMX Stockholm AB, auditors and companies reason about the disclosures in IAS 36:134 and what consequences this reasoning may have on accounting and stakeholders. Methodology: Qualitative interviews with the following respondents: Issuer Surveillance Nasdaq OMX Stockholm AB, accountants, companies and a financial analyst. The purpose of the interviews is to analyze the view of the respondents regarding the subject of the thesis. Theoretical perspectives: The first and main theoretical approach is IAS 36:134. This is followed by definitions of goodwill and impairment test. Furthermore, the positive accounting theory and the institutional theory will be accounted for. The qualitative features of IASB and an introduction to information overload are also presented in the essay. Empirical foundation: The empirical data of the analysis was obtained through qualitative interviews. Conclusions: An overly theoretical framework seems to cause difficulties for companies to fulfill the purpose of the disclosures. This seems to depend on the unwillingness of companies to disclose sensitive information, in combination with low demands from stakeholders. Auditors would like companies to disclose more information, but the incitement to affect the companies seem to be insufficient. The inconsistency between theory and practice seems to be one of the reasons why disclosure overload arises. Remarks from Issuer Surveillance Nasdaq OMX Stockholm AB may lead to the fact that companies disclose what they see as irrelevant information
