Särskolan som institution har en tämligen undanskymd roll inom utbildningspolitiken och särskoleelevernas marginaliserade ställning i samhället förstärks ytterligare av att de placeras i en segregerad skolform. I strävan efter att skydda en utsatt grupp skiljs den därmed från såväl grund- som gymnasieskolan vilket skapar ett utanförskap och en ”vi och dem”-mentalitet. I uppsatsen konstrueras två utbildningsideal med tillhörande värdeord. Därefter studeras nationella styrdokument och nyckelpersoner inom särskolan intervjuas. Ambitionen är att utifrån detta studera vilka värdegrunder som genomsyrar särskolans struktur och verksamhet, för att förstå vilka intentioner och drivkrafter som återfinns inom denna skolform
