Denna uppsats är en fallstudie av Italien och hur staten försöker hantera den illegala immigrationen. Landet styrs av en högerregering som tar till allt hårdare tag mot illegala immigranter. Men trots denna restriktiva politik ökar den illegala invandringen. Kontrollen av illegala immigranter är ett högaktuellt problem, vilket vi här ämnar att utreda. Vi utgår från gap-hypotesen som förklaring på skillnader mellan förd migrationspolitik och verkliga resultat. Fyra olika förklaringar på gap-hypotesen presenteras, som vart och ett appliceras på vårt empiriska material om fallet Italien. Dessa berör misslyckad policy, makrostrukturella förklaringar, politiska hinder och statens verkliga intentioner. Genom kvalitativ analys av redan publicerad forskning, drar vi slutsatsen om ett befintligt gap i Italien, som i olika grad kan förklaras utifrån använda teorier
