Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera arbetet med benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har använt sig av en hermeneutisk ansats och utfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet i Kristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgångspunkt tagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt. Data som använts har bestått av dels primärdata som inhämtats via intervjuer och men även sekundärdata i form av verksamhetsrapporter men framförallt den teori som använts. Det teoretiska ramverket har växt fram under uppsatsens gång och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete är presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs. Exempelvis så är konkurrens i många fall en orsak till att organisationer nyttjar benchmarking genom att jämföra nyckeltal med andra organisationer som presterar bättre för att lära sig nya och bättre tillvägagångssätt, och på så vis slutligen få till en förändring som ökar effektivitet, lönsamhet, kvalitet eller dylikt. Som svar på frågeställningen angående förutsättningar för benchmarking inom kommunal verksamhet, konstateras att med utgångspunkt i studien av Kristianstad kommun finns det förutsättningar som talar för att benchmarking kan genomföras med framgång. Det finns emellertid ett påtagligt gap mellan nuvarande jämförelsearbete och framgångsrikt benchmarkingarbete (sett utifrån teorin) och för att Kristianstad kommun ska kunna överbrygga detta gap krävs att en del av de i uppsatsen identifierade problemområdena bearbetas
