Denna uppsats handlar om skuldens betydelse för hur ett liv värderas. Ett värdigt liv är också ett liv som sörjs när det går förlorat. Vi utgår från två fall som illustrerar hur skulden konstrueras och fästs på två pojkar, Trayvon Martin och Ardiwan Samir. I och med att dessa två pojkar ansågs vara kriminella utestängdes de från offentligt sörjande. Ardiwan Samir blev av Malmös kommunalordförande, Ilmar Reepalu definierad som skyldig när han fällde uttalandet om mordet på den 15 år gamla pojken med att våldet måste stoppas innan någon oskyldig dör. Alltså har den oskyldiga personen än så länge inte dött. Våldet blir inte allvarligt när det drabbar den skyldiga utan måste stoppas innan det drabbar den oskyldiga. Trayvon Martin blev mördad i ett gatead community när vakten, George Zimmerman betraktat den svart pojken som ”skum”. Vi undersöker i denna uppsats varför dessa två pojkar blir definierade som skyldiga och hur denna skuld omöjliggör att den dödas liv blir sörjt. Föreliggande uppsats föreslår ett sätt att tänka kring hur denna sörjbarhet eller omöjligt sörjbara livet struktureras och skapas genom olika faktiska och imaginära gränsdragningar i tid och rum. I och med globaliseringen har tidigare gränser sammanfallit och nya byggts upp inom staden. Både arkitektoniskt och i medvetandet. Dessa gränser fungerar som avskiljare mellan ett föreställt vi och dem. Detta skapa i sin tur kategorier av skuld och oskuld. Kategorier som fungerar som hierarkiskt värderande av liv
